RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Ingves: Penningpolitiken behöver vara expansiv

Riksbanken, med chefen Stefan Ingves, lämnar styrräntan och stödköpsprogrammet oförändrat. Arkivbild Bild: Henrik Montgomery/TT

Ekonomi (TT)

Pandemin skapar fortfarande osäkerhet, och det finns stora risker. Därför behöver penningpolitiken vara mycket expansiv även i fortsättningen, enligt riksbankschefen Stefan Ingves.

Riksbanken lämnar styrräntan på noll och där bedöms den bli kvar åtminstone tre år till.

– För att ge stöd till den ekonomiska återhämtningen och få upp inflationen behöver penningpolitiken vara expansiv, eller till och med mycket expansiv, säger Stefan Ingves.

Det är stora skillnader i återhämtningen mellan olika länder, konstaterar han. Efterfrågan är stark på svenska varor, vilket förstås är bra för Sverige, men tjänstesektorn har det värre. Därför behövs fortsatt stöd, enligt Ingves.

Han konstaterar att penningpolitiken ger gott stöd i återhämtningen, och även för inflationen, som Riksbanken vill ha runt 2 procent.

– Vi lyckades att stabilisera ekonomin, säger han.

Återhämtningen är på väg, enligt Ingves, men inflationen är inte där den ska.

Alltför riskabelt

– Det vore alldeles för tidigt och för riskabelt att ändra riktning på penningpolitiken, säger han.

Utsikterna är ljusare än i början av förra året, och vaccinationerna är på gång. Men det finns fortsatt stor osäkerhet, för pandemin är inte över, förklarar han.

TT: Ni ser att ekonomin kommer att vara tillbaka på normal nivå i slutet av året, ändå gasar ni på. Varför?

– Det är inte över än. Det är för att komma tillbaka till normal nivå. Om vi inte gör det blir återhämtningen mer utdragen. Det vore alldeles för riskabelt att göra annat än det vi gör.

Riksbanken fortsätter därför med sitt vidlyftiga stödköpsprogram på 700 miljarder kronor, allt för att pressa upp inflationen. Riksbanken räknar med att vara klar med tillgångsköpen i slutet av i år.

Bankledningen, med chefen Stefan Ingves i spetsen, utesluter heller inte en räntesänkning.

Bostadsmarknaden och hushållens höga skuldsättning är dock oroande, enligt Ingves, och därför tycker han att det är bra att Finansinspektionen nu återinför amorteringskrav från i höst.

TT: Ni har signalerat nollränta i minst tre år till, vilket ansvar har ni för prisutvecklingen på bostadsmarknaden?

– Självklart har vi ett ansvar, men vi är inte ensamma. Ytterst är bostadsmarknaden en politisk fråga, säger Stefan Ingves.

Gasen i botten

Riksbanken fortsätter med gasen i botten, tyvärr, kommenterar Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson

Styrräntan kommer enligt Riksbankens egna ränteprognos, den så kallade räntebanan, att ligga kvar på noll under hela prognosperioden – det vill säga till andra kvartalet 2024 – åtminstone ett kvartal längre än den tidigare prognosen.

Och det är nog inte bara en signalpolitik. Torbjörn Isaksson ser en hög sannolikhet för att styrräntan verkligen kommer att ligga på noll tre år till eftersom Riksbanken fokuserar så starkt på inflationsmålet.

Detta trots att Riksbanksledningen bedömer att ekonomin närmar sig ett normalläge mot slutet av 2021, en betydligt ljusare bild än vad den tecknade för ett halvår sedan.

– Trots den enorma förändringen i utsikterna så fortsätter man att stimulera ekonomin mycket kraftigt och länge, säger Torbjörn Isaksson.

Han anser att Riksbanken stirrar sig alltför blind på inflationsmålet.

– Ja, tyvärr är det så.

TT: Varför säger du tyvärr?

– Det skapar spänningar i ekonomin, det riskerar att slå tillbaka längre fram, säger Isaksson.

Olle Lindström/TT

Fakta

Prognosen för KPIF-inflationen lämnas oförändrad på 1,5 procent i år, men höjs marginellt till 1,4 procent 2022.

Tidigare låg den på 1,3 procent 2022.

Till andra kvartalet 2024 räknar Riksbanken med att KPIF-inflationen ska ha nått målnivån på 2 procent.

Tillväxtprognosen för 2021 höjs till 3,7 procent, mot tidigare 3,0 procent, medan nästa års tillväxtprognos justeras ned något till 3,6 procent, mot tidigare 3,9 procent.

BNP-tillväxten väntas därefter ligga på 2 procent 2023 och 2024.

Arbetslösheten väntas toppa 2021 på 8,6 procent för att stegvis sjunka till 7,2 procent i andra kvartalet 2024.

Källa: Riksbanken