USA:S EKONOMI

Inflationen väntas lyfta i USA

Ekonomi (TT)

Marknaden räknar med ett markant lyft för inflationen i USA i maj. Många frågar sig nu när avståndet till inflationsmålet, som styr räntepolitiken från USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) blir för stort.

Snittprognosen ligger på ett lyft för USA:s konsumentpriserna i maj med 4,7 procent i årstakt, enligt en Reutersenkät. I april låg inflationen i USA på 4,2 procent i årstakt, vilket redan det var den högsta inflationen sedan finanskrisen hösten 2008.

Större utrymme för avvikelser

Den så kallade kärninflationen beräknas samtidigt gå upp till 3,4 procent i årstakt i maj, mot 3,0 procent i april.

Feds inflationsmål är satt till cirka 2 procent, men Fedchefen Jerome Powell har klargjort att det finns ett större utrymme för avvikelser på uppåtsidan än vanligt just nu, då det antas handla om tillfälliga effekter i återhämtningen efter fjolårets pandemichock med stora stimulansutbetalningar, högre råvarupriser och flaskhalsar inom industri och transporter.

Men de flesta räknar med en fortsatt väg uppåt för inflationen i USA en tid. Och på marknaden är det dock många som frågar sig hur stora och ihållande avvikelser Fed faktiskt kan acceptera utan att börja strama åt de massiva stimulanser som sjösatts under pandemin.

Bakom prislyften döljer sig stigande priser på råvaror och transporter i kombination med en stimulansdopad global efterfrågan, bland annat efter president Joe Bidens stora stödpaket.

– Varenda människa pratar ju om inflationen just nu och många är oroliga. Så spöket finns definitivt där, säger SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist.

– Vi vet också att inflationen finns här, kortsiktigt, tillägger han.

Ett nytt landskap

Den viktiga frågan att ställa sig nu är enligt Bergqvist om inflationen är en tillfällig effekt av stimulanser i kombination med att den globala konsumtionen börjar komma i gång på allvar igen efter pandemichocken 2020 – eller om vi efter 25 år av nedtryckt global inflation är på väg in i ett nytt landskap.

– Går vi in i ett läge där vi får permanent högre inflation än vi vant oss vid framöver? Jag tror inte det. Jag tror det är temporärt, säger han.

Centralbanker runt om i världen resonerar likartat. Men skulle de ha fel står mycket på spel, med börser och bostadspriser på rekordnivåer och ett gigantiskt skuldberg som har byggts upp av regeringar, företag och hushåll runt om i världen.

Hög inflation kan till att börja med skapa lönsamhetsproblem för börsbolag, om de inte kan höja priserna ut mot kund i samma utsträckning som produktions- och transportkostnader lyfter. Dessutom påverkas börserna av räntorna, som enligt skolboken hänger med uppåt när inflationen stiger.

– Med högre räntor ser börsen mindre attraktiv ut för placerare. Då kan man ifrågasätta de värderingar vi har på börserna, säger Bergqvist.

Högre räntor gör det samtidigt svårare för högt skuldsatta att klara sig.

– Skulderna vi har i dag runt om i världen är rekordhöga. De är bara hanterbara om vi har låga räntor, säger Bergqvist.

Riskerna störst i USA

Riskerna är störst i USA, som tillsammans med Kina är världsekonomins centrum. Den tioåriga USA-räntan lyfte från cirka 0,90 procent vid årsskiftet till toppar kring 1,75 procent i slutet av mars och kretsar nu kring 1,5 procent. Enligt SEB:s prognoser kommer den att fortsätta sträva uppåt till kanske 2,4-2,5 procent i slutet av 2022.

– Det tror inte jag är något stort problem, säger Bergqvist.

Skulle den lyfta till 3 procent kan det dock bli effekter på börsen och runt 4 procent kan USA börja få statsfinansiella bekymmer, med en statsskuld på 130 procent av BNP.

– Men vi är en bra bit därifrån och jag tror inte vi kommer upp i de nivåerna, säger Bergqvist.

– Ska du få kostnadsinflation i våra ekonomier måste det komma från löneökningar. Det räcker inte med stigande råvarupriser, tillägger han.

Joakim Goksör/TT