RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Feds första "dubbelhöjning" på 20 år väntas
Ekonomi (TT)
I kväll väntas USA:s centralbank Federal Reserve (Fed) slå till med en räntehöjning på 0,5 procentenheter, den första "dubbelhöjningen" på över 20 år.
Och om drygt ett år väntas styrräntan ha höjts till 3,25–3,50 procent. Fast frågan är om det räcker.
Inflationen i USA lyfte till 6,6 procent i mars, den högsta nivån sedan januari 1982. Rensat för livsmedel och energipriser – det som Fed tittar mest på – var prislyftet i årstakt något lägre: 5,2 procent.
Men hur man än vänder och vrider på det är inflationen väsentligt högre än inflationsmålet på 2 procent.
Kommer bli kännbart
Fed-chefen Jerome Powell har piskad av inflationen snabbt förvandlats till en så kallad räntehök och signalerat att det kommer drastiska åtstramningar – trots att många hushåll och företag redan tampas med allt kraftigare prislyft och högre kostnader.
Enligt prissättningen på räntemarknaden väntas Fed höja styrräntan med fyra dubbelhöjningar i rad, upp till 2,25-2,50 procent redan i september. Ordet dubbelhöjningar härrör från att räntejusteringar i regel går med 0,25 procentenheter i taget.
Sedan fortsätter marknadens räntebana upp till 3,25–3,50 procent om lite drygt ett år.
Det kan jämföras med dagens ränta på 0,25–0,50 procent.
Samtidigt ska Fed börja avveckla sin gigantiska stödköpsportfölj på omkring 9 000 miljarder dollar, som byggts upp av alla stödköp i pandemin.
Sammantaget kommer detta bli kännbart. Det dränerar marknaden på kapital, vilket dämpar efterfrågan, konsumtion, tillväxt. Och om det blir ännu brantare räntehöjningar än vad som nu väntas kan det slå till rejält mot både börser och bostadspriser – även i Sverige.
"Saker och ting har spårat ur"
De flesta bedömare tror att huvudscenariot kommer att följas av Fed-chefen Jerome Powell och hans direktion och att det blir någon sorts ekonomisk mjuklandning – utan recession.
"Här och nu väntas Fed gå snabbt fram för att säkerställa att inflationen inte biter sig fast, men toppar inflationen som väntat under våren så kan det ta bort lite av pressen att agera kraftfullt senare i år", skriver Danske Banks seniorekonom Maria Landeborn i en kommentar.
Andra sitter inte lika lugnt i båten.
Kenneth Rogoff, tidigare chefsekonom på Internationella valutafonden (IMF), tror det kan behövas betydligt stramare penningpolitik för att få bukt på inflationen.
– Jag tror de måste höja räntorna med 4 eller 5 procentenheter för att få ned inflationen till 2,5 eller 3 procent, säger han till Bloomberg Television.
Han beskriver läget som mycket osäkert.
– Jag vill inte påstå att jag vet exakt vad som måste göras. Men det är tydligt att saker och ting har spårat ur rejält, säger han.
Han tillägger att USA löper risken för att gå in i recession, på grund av högre räntor. Europa löper också recessionsrisk, som en effekt av sanktioner mot Ryssland och kriget i Ukraina. Därtill pekar Rogoff på hur Kinas ekonomi i sin tur präglas av stora covid-19-nedstängningar.
Sammantaget talar han om vad som kan bli "en perfekt storm" i den globala ekonomin med parallella recessioner i ledande ekonomier.
Joakim Goksör/TT
Fakta
Inflationen i en ekonomi visar prisförändringarna för konsumenter i årstakt. Är inflationen hög innebär det att konsumenter förlorar köpkraft, då man helt enkelt får mindre varor och tjänster för varje intjänad krona.
Centralbanker i västvärlden har generellt ett inflationsmål kring 2 procent, tekniskt formulerat och utformat på lite olika sätt. För att hålla inflationen kring detta mål används i första hand en styrränta, som ligger till grund för priset på pengar i ekonomin.
Inflation skapas i korthet när en ekonomi blir "överhettad". Det kan hänga samman med att det skapas stora överskott på kapital – till exempel av för frikostiga pandemistöd. Det kan också handla om att banksystemet präglas av alldeles för generös kreditgivning av något skäl.
I korthet kan man säga att det i detta skolboksexempel handlar om faktorer som ökar efterfrågan utan att utbudet (produktionen) hänger med uppåt.
Men inflation skapas ofta också av andra utbudsproblem, som transportproblem varubrist eller minskad tillgång på el eller bränsle – vilket finns med som förklaringar bakom dagens ovanligt hög inflation i många länder.
