AI OCH AUTOMATISERING

Trots drömläget – därför släpar Sverige efter i AI-racet: ”Minst fem till sex år före oss”

Sverige tillhör EU-toppen i AI-användning – men ligger ändå långt efter i den globala kapplöpningen. Vi måste hitta vår egen nisch, menar AI-experten Charlotta Kvarnström. ”Problemet är inte att vi inte gör något, utan att vi gör det utan en tydlig riktning”, säger hon till TN.

Sverige har goda förutsättningar för AI. Vi har fossilfri energi och ett gynnsamt klimat för datacenter, en hög digital mognad och starka industriella ekosystem och spetskompetens inom samhällsviktiga områden som försvar, life science och finans.

I våras rapporterade även SCB att svenskt näringsliv tillhör EU:s absoluta toppskikt. Under 2025 använde 35 procent av de svenska företagen någon form av AI-teknik. Det är klart högre än EU-genomsnittet på 20 procent och placerar Sverige på en delad tredjeplats med Belgien.

Men globalt sett är Sverige en liten spelare. I EY:s globala undersökning Al Sentiment Index 2026, rankas Sverige, liksom Finland och Frankrike, som en ”eftersläpande AI-marknad”, den lägsta av totalt tre kategorier. Danmark, Norge och USA rankas som övergångsmarknader medan Kina, Indien och Brasilien hör till pionjärmarknaderna.

Få investeringar

Det är särskilt på tre områden där Sverige halkar efter det globala genomsnittet, förklarar Charlotta Kvarnström, partner och rådgivare inom teknik-, media- och telekommunikationsindustrin på EY.

– Medan 52 procent av företagen globalt investerar brett i AI, är motsvarande siffra i Norden och Sverige 36 procent. I Sverige har siffran minskat ytterligare vilket gör att investeringsgapet fortsätter att öka, säger hon.

Det andra är ett lägre deltagande bland nordiska vd:arna i strategiska teknikbeslut, som ligger på 44 procent, jämfört med 52 procent globalt.

– Det finns en klyfta mellan företagens upplevda beredskap och deras faktiska styrning. Företag behöver etablera en stark governance och ramar för att anställda ska känna sig trygga med att använda tekniken fullt ut, säger Charlotta Kvarnström.

Låg tilltro

I en annan global EY-undersökning räknas bara fem procent av de tillfrågade anställda som avancerade AI-användare. Enligt Charlotta Kvarnström är bilden liknande i Sverige.

– I Sverige är vi mer riskaverta och använder det inte i samma utsträckning. Det verkar finnas en låg tilltro till att det ger en positiv effekt i samhället, säger hon.

”Där är de minst fem till sex år före oss så det är svårt för oss att komma ikapp och matcha det.”

I mer framåtlutande AI-länder som Kina och USA arbetar man på en helt annan nivå.

– I Kina subventionerar man i princip alla bolag. Där är de minst fem till sex år före oss så det är svårt för oss att komma ikapp och matcha det. USA är hem för världens mest ledande AI-bolag. Dessutom har de en enorm investeringsmuskel som gör att de kan köpa fler AI-bolag.

När Tidö-regeringen i februari tog emot Sveriges första nationella AI-strategi, var målet tydligt: Sverige ska bli en topp tio-nation inom AI.

Krävs strategisk riktning

Men för att Sverige ska ha en chans i AI-racet måste vi både minska investeringsgapet och få upp AI-användningen (adoption).

– Problemet idag är att vi saknar strategisk inriktning för hur vi ska omvandla AI-användningen till affärsnytta eller realiserat AI-värde.

För att bli värdeskapande på riktigt måste vi dock bli bättre på att lyfta Sveriges AI-entreprenörskap till global nivå.

– Vi är fortfarande duktiga på att starta bolag i Sverige och har en av världens högsta andel unicorns (enhörningsföretag) per capita. Men vi är dåliga på att skala dem. 100 procent av alla AI-investeringar förra året i Norden gick till piloter och proof of concept, och en väldigt låg andel blev skalade. Det innebär att avkastningen var väldigt låg. Problemet är inte att vi inte gör något, utan att vi gör det utan en tydlig riktning, säger Charlotta Kvarnström och fortsätter:

– Sverige och Europa attraherar inte lika mycket kapital som innan finanskrisen. Vi har inte de musklerna längre. Vi kan såklart bygga en massa datacenter men om vi använder dem till att leverera beräkningskapacitet till andra länder gör det oss bara till en "pipe". Det är inte den rollen vi vill ta.

Bör skapa en nisch

Sverige kan dock välja helt andra riktningar. Eftersom vi verkar i en mer reglerad AI-marknad, kan vi vända det till en styrka och skapa en nisch med fokus på nationell resiliens (motståndskraft) och "suveräna" AI-lösningar.

”Vi har också infrastrukturen och kapaciteten.”

Detta är också i linje med Sveriges ökade fokus på Mission Critical (försvar, energiförsörjning, sjukvård och finansiell infrastruktur) samt Business Critical (affärssystem, ERP, och logistikkedjor).

– Vi vet att företagens AI-användning av certifierade AI-system är tre gånger så hög som av icke-certifierade system. Vi har också infrastrukturen och kapaciteten.

Om vi kopplar ihop den här potentialen med våra datacenters beräkningskapacitet och vår starka entreprenörskraft kan vi bygga nya AI-värden på egna villkor, menar Charlotta Kvarnström.

– Det kommer att vara svårt för oss att stänga investeringsgapet fullt ut och konkurrera med till exempel USA och Kina. Men jag är född optimist så jag vill ändå tro att Sverige kan bli världsledande i att erbjuda en transparent, säker och reglerad AI-miljö.

Tätare samverkan

Vi får inte glömma att hem-pc-reformen, som bidrog mycket till Sveriges digitala mognad, byggdes på ett samarbete mellan offentlig och privat sektor, menar Charlotta Kvarnström.

– Att Sverige historiskt har haft den typen av samarbete mellan offentlig och privat sektor, är en styrka gentemot många andra länder. Det fungerar inte att regeringar delegerar hela ansvaret till näringslivet. Det måste ske en tätare samverkan där den offentliga sektorn sätter ut riktningen, och företagen är med och investerar.

”När det gäller investeringar i de anställdas utbildning ligger Sverige faktiskt i topp globalt, på 77 procent.”

Om vi ska se positivt på utvecklingen, har Sverige redan en viktig grund att bygga vidare på: kompetensutveckling i näringslivet.

– När det gäller investeringar i de anställdas utbildning ligger Sverige faktiskt i topp globalt, på 77 procent. Där händer det saker och kompetensen lyfter mer än vi kanske tror.

Kan vi kombinera det med ett strategiskt arbetssätt, där AI integreras i den övergripande företagsstrategin och vi tänker ”AI first” och ”agentic enterprises”, har vi goda förutsättningar, avslutar Charlotta Kvarnström.

– Det krävs en enorm insats för att ta oss till en ledande position. Men ambitionen är det första steget. Sedan måste vi också staka ut vägen dit.