RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Inflationen tickar upp – men är på väg ned

Ekonomi (TT)

Inflationen väntas tillfälligt öka igen i januari. Men hushåll som hoppas på räntesänkningar behöver inte ge upp hoppet, enligt ekonomen Torbjörn Isaksson.

– Inflationen är på väg ned, säger han

De bredare inflationsmåtten – KPI och KPIF – vänder uppåt i januari enligt prognosmakarna. Men det beror mest på vad som hände förra vintern, när elpriserna föll markant i januari.

– Det är vad vi kallar baseffekter, säger Isaksson.

Tittar man på den underliggande inflationen pekar prognoserna ändå nedåt.

– Det är en rätt så stor nedgång, säger Torbjörn Isaksson.

Det viktigaste måttet på underliggande inflation är KPIF-inflation exklusive energipriser. Där räknas varken boräntor eller energipriser in.

Detta inflationsmått har enligt Nordeas prognos fallit till 4,3 procent i januari, från 5,3 procent i december. Riksbankens senaste prognos är att den underliggande inflationen sjunker till 4,5 procent i januari, medan storbanken SEB:s ekonomer räknar med 4,4 procent.

– Vi tror att kärninflationen kommer ner till 2 procent redan i februari-april och sedan kommer att ligga och slå där, säger Isaksson.

Vatten- och elnätsavgifter

Matpriser är en joker i leken för inflationen. De lyfte med 4,2 procent i årstakt i januari, enligt Matpriskollens mätningar – en siffra som Isaksson tror är högre än vad SCB:s mätningar visar.

Andra faktorer som ofta spökar efter årsskiftet – och som kan trycka upp januariinflationen – är säsongsmässiga lyft för tjänstepriser. Bostadshyror höjs samtidigt som många avgifter får en årlig uppjustering – allt från medlemskap i bostadsrättsföreningar till avgifter för parkeringar, kollektivtrafik, vatten, avlopp och elnät och så vidare.

Dessutom gör SCB en årlig anpassning av den varukorg som används för att mäta KPI-inflationen till nya konsumtionsmönster. Det kan också ge effekter.

Ett tecken på att svensk ekonomi ändå är på god väg ut ur inflationschocken som präglat 2022-2023 är enligt Isaksson att de lite mer högfrekventa måtten på prisökningar – på en eller tre månader sikt – kretsade runt 2 procent under fjärde kvartalet.

Konkurser och varsel

Han beskriver samtidigt kostnadstrycket generellt som måttligt i den tröga tillväxten. Löneökningarna anses inte utgöra något hot. Och kronan – som via importpriser har gett inflationsimpulser – verkar ha stabiliserat sig en bra bit från fjolårets bottennapp.

Till det kommer en relativt stram finanspolitik, inflationsförväntningar som ligger vid inflationsmålet och en arbetsmarknad som kyls av – med fler konkurser och varsel.

Joakim Goksör/TT