RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Oväntat låg inflation – räntehöjning osannolik

Nya inflationssiffror för oktober. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi (TT)

Räntemarknadens aktörer tror inte längre att Riksbanken höjer räntan nästa vecka. Sannolikheten för en höjning rasade efter en oväntat låg inflationssiffra för oktober. Men bland ekonomerna går meningarna isär.

Inflationen i oktober var oförändrad, trots att de flesta räknat med en uppgång. Räknar man bort ränteeffekter och energipriser och tittar på den underliggande inflationen – det vill säga KPIF-inflationen – så faller den rejält till 6,1 procent, ned från 6,9 procent i september.

"Ökar Riksbankens manöverutrymme"

Riktigt positiva nyheter, tycker Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.

– Det ökar Riksbankens manöverutrymme. Man kommer sannolikt inte att behöva höja räntan nästa vecka, säger hon.

SEB:s ekonomer gör samma bedömning. Men de står inte oemotsagda.

Lars Kristian Feste, räntechef på Öhman Fonder, räknar med en höjning av styrräntan till 4,25 procent nästa vecka, från dagens 4,00 procent. Det skulle bli Riksbankens nionde räntehöjning från en styrränta på noll sedan våren 2022.

"Nivån är fortfarande för hög och väljer Riksbanken att sitta still i båten kan detta utmana kronan, som fortfarande är en viktig faktor för inflationen", skriver han i en kommentar.

Svenskt Näringslivs chefsekonom Sven-Olov Daunfeldt, menar att det är nödvändigt och bra att inflationstrycket gradvis avtar.

– Situationen vi har haft i över ett år med mycket hög inflation har varit svår att hantera för både hushåll och företag. Att vi nu närmar oss en mer hanterbar prisökningstakt är mycket välkommet.

I ett läge där inflationen sjunker och arbetslösheten stiger bör Riksbanken avstå från en till räntehöjning, menar han.

– Ytterligare en räntehöjning riskerar att förvärra konjunkturnedgången och göra att ännu fler hushåll och företag kommer i kläm, säger Sven-Olov Daunfeldt.

På valutamarknaden försvagades kronan en aning efter inflationssiffran. Priset för euron steg till 11:62, från 11:60 kronor innan statistiken publicerades.

Marknadsräntorna tog samtidigt ett kliv nedåt på alla löptider. Räntan på en tioårig svensk statsobligation sjönk 5 punkter (0,05 procentenheter) till 2,84 procent.

Tjänsteinflationen lugnare än väntat

Nordeas chefsanalytiker Torbjörn Isaksson tillhör dem som fortfarande räknar med en räntehöjning till. Fast han håller med om att sannolikheten har minskat.

– Nu står vi kvar med vår prognos om att Riksbanken höjer räntan i nästa vecka. Men det är inte givet att det blir så, säger han.

Det oväntat låga inflationsutfallet, i kombination med att arbetsmarknaden börjar se sämre ut än vad man tidigare trott samt marknadens snabba korrigering i prissättningen, öppnar upp en möjlighet för Riksbanken att avvakta, enligt Isaksson.

– Tjänsteinflationen verkar också lite lugnare än väntat, säger han.

TT: Du vill inte ändra din ränteprognos?

– Det är klart att de här siffrorna drar åt det hållet, men jag ändrar mig inte nu, säger han.

– Det kan ju också bli så att Riksbanken inte höjer räntan nästa vecka utan beskriver det som en paus, där de avvaktar och gör sig beredda att höja räntan i februari i stället. Men skulle de säga det tror jag inte att de höjer mer, för jag tror att det blir mer tydligt när det blir dags för februarimötet att konjunkturen har bromsat in och pristrycket faller, tillägger han.

Räknar med räntehöjning

Swedbanks makroekonom Carl Nilsson räknar också med en räntehöjning nästa vecka.

– Det är fortfarande en inflationstakt som är lite högre än vad Riksbanken har trott, säger han.

– Det är ett utfall som har gått Riksbankens väg och när inflationen fortfarande är mellan 4–7 procent är frågan hur mycket man vågar lita på utfallet en enskild månad, säger han.

Han tror dessutom att fredagens arbetslöshetssiffror från SCB för oktober blir en viktig faktor för riksbankschefen Erik Thedéen och hans direktion, som ska leverera räntebeskedet från Jönköping på torsdag nästa vecka.

– Skulle den (arbetsmarknaden) försvagas ytterligare så kan det vara så att Riksbankens prioriteringar skiftar, men det är inte vår prognos i nuläget, säger Nilsson.

Joakim Goksör/TT

Johanna Cederblad/TT

Tobias Österberg/TT

Fakta: Lägre inflation än väntat i oktober

TT

Inflationen enligt måttet KPI – det vill säga konsumentprisökningen i årstakt – blev 6,5 procent i oktober enligt färska siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). Det var en oförändrad nivå jämfört med september.

Inflationsutfallet blev därmed lägre än väntat. Snittprognosen bland ekonomer var en inflation på 6,6 procent, enligt nyhetsbyrån Bloomberg.

Även övriga inflationsmått var lägre än väntat. Inflationen, enligt Riksbankens huvudmått, KPIF, steg från 4,0 till 4,2 procent. Rensat för energipriser sjönk föll KPIF-inflationen från 6,9 till 6,1 procent.

Fakta: Högst inflation i Norden

TT

Den svenska inflationen på 6,5 procent i oktober är betydligt högre än inflationen i grannländer som Finland – som har euron som valuta – och Danmark – vars krona har en fast växelkurs mot euron.

Finlands inflation i oktober har uppmätts till 4,9 procent, medan den danska inflationen i oktober var knappt mätbar: 0,1 procent.

Även Norge, som liksom Sverige har haft problem med sin kronas värde i inflations- och räntechocken under året, har en tydligt lägre inflation än Sverige. Den uppmättes nyligen till 4,0 procent i oktober.

För eurozonen beräknas inflationen enligt EU:s harmoniserade inflationstal ha fallit till 2,9 procent i oktober – mycket tack vare lägre energipriser.