DE SVENSKA KRISSTÖDEN

Expertens larm: Sommarens stöd hotade – ”Förstår inte hur vi ska hinna”

Tillväxtverkets krav på företagen har lett till en våg av ärenden på revisionsbyråerna som nu larmar för att myndighetens byråkrati skapar stora förseningar. Tillväxtverket sparar inga uppgifter så allt måste göras om och om igen, förklarar Virve Skullman, som driver en redovisningsbyrå. ”Vi har problem med alla deadlines just nu”, säger hon till TN.

Pandemin har slagit hårt mot många branscher, så även mot redovisningsbranschen. Virve Skullman som driver en redovisningsbyrå berättar för Tidningen Näringslivet om ett högt arbetstempo och ett hårt bemötande från myndigheterna.

– Vi har problem med alla deadlines just nu, vi som arbetar med redovisningstjänster är väldigt stressade.

Under hela pandemin har arbetsbördan varit betydligt högre än vanligt på redovisningsbyråerna eftersom företagen har behövt hjälp med att söka stöd.

– Vi trodde att vi skulle få mindre att göra, men vi har fått mer att göra även om företagen går på halvfart. Alla processer för de olika stöden är väldigt omständliga. För varje gång ett företag ska ansöka om förlängt stöd måste hela ansökan göras om. Tillväxtverket sparar inga uppgifter så vi måste ta fram all information igen för permitteringslönerna. Dessutom är omställningsstödet väldigt tidskrävande att söka hos Skatteverket och resulterar ofta i väldigt små ersättningar till företagen.

Nu inför sommaren infaller många deadlines samtidigt.

– Vi har tolv bolag just nu som har permitterad personal, det tar enormt mycket tid att ordna med permitteringslönerna. Samtidigt som detta är det också deadline för moms. Jag förstår inte varför alla myndigheter sätter sina deadlines samtidigt.

Vivre Skullman upplever att det inte finns någon förståelse från myndigheternas sida.

– Vi får ingen förståelse kring detta, det är bara att betala in straffavgifterna. Vi lämnade in en årsredovisning fyra dagar för sent till Bolagsverket. Vi anmälde att det skedde på grund av sjukdom eftersom jag hade haft en hjärtinfarkt, men det godtogs inte av Förvaltningsrätten så vi fick betala förseningsavgift. Man har glömt att vi också drabbats, vi har haft anställda som varit sjuka och behövt vabba, vi är bara fem personer så det märks direkt om någon är frånvarande. Ska man verkligen straffa oss i den här situationen? Sverige borde ta bättre hand om sina småföretag.

Ett annat problem är att redovisningsbyråerna har svårt att få betalt av kunderna eftersom kunderna i sin tur ofta har blivit av med sina intäkter.

– Det är vi som är sist i ledet, kunden lämnar in sitt material till oss, vi gör vårt jobb och skickar sedan en faktura. Men våra kunder har inga intäkter vilket gör att vi inte alltid får betalt. Jag har kundfordringar på 400 000 kronor som jag inte vet om jag kommer få in. Men jag kan heller inte sluta utföra arbetet för då sätter jag dem i en ännu sämre situation gentemot myndigheterna. Så det slutar med att vi jobbar gratis. Samtidigt blir arbetsbelastningen bara högre och högre, jag förstår inte hur vi ska hinna med de utökade kraven gällande omställningsstöd och permitteringslönerna.

Frågan är hur länge företagen klarar den ansträngda situationen.

– Alla vi företagare kämpar för att kunna behålla kunnig personal. Jag har jobb så att det räcker till mina anställda, men jag vet inte om jag får betalt av kunderna. Jag vill inte säga upp personal, men någonstans måste jag fundera på var gränsen går, hur länge kan jag leka bank?

Virve Skullman är övertygad om att en sänkt arbetsgivaravgift skulle underlätta för aktörer i alla branscher.

– De tre månaderna vi hade med sänkta arbetsgivaravgifter underlättade väldigt mycket. Då var jag inte tvungen att själv låna ut pengar till bolaget. Det blir också mer rättvist för alla företag när alla får en sänkt avgift. Allt kan inte handla om restaurang och kultur. Om arbetsgivaravgiften sänks så hade det kunnat rädda företag och anställningar inom alla branscher.