DEN SVENSKA EKONOMIN

Svantesson: Vi lämnar inte välfärden i sticket

Ekonomi/Politik (TT)

Regeringen räknar med att den svenska ekonomin dyker ännu snabbare i år än i tidigare prognoser. Nya satsningar på 40 miljarder kronor aviseras i höstens budget.

Hur mycket som ska gå till kommunerna avslöjas inte, men välfärden ska inte lämnas i sticket, enligt finansminister Elisabeth Svantesson (M).

– Det är minst sagt ett väldigt speciellt läge som vi befinner oss i, säger Elisabeth Svantesson vid en presskonferens på Harpsund.

Där hålls regeringens årliga kräftskiva men framför allt och enligt tradition en presentation av regeringens bedömning av det ekonomiska läget inför 2024 års budget.

Finansministern pekar på ett osäkert, något dystert läge både i landet och i omvärlden och en hög inflation, som skapar en tuff situation.

– Vi ser en konjunkturnedgång. Sverige går in i en lågkonjunktur det här året och nästa år. Men det kommer en ljusning 2025.

Inte späda på inflation

Hon ser ett reformutrymme nästa år på 40 miljarder kronor, pengar som inte ska späda på inflationen, enligt Svantesson.

– Budgeten som helhet måste stötta ekonomin, vara återhållsam, och inte driva på utvecklingen, säger hon.

Hon noterar att kostnaderna ökar för kommuner och regioner, särskilt 2024, med högre pensionskostnader.

– Vi kommer inte lämna välfärdens verksamheter i sticket, säger hon, utan att nämna hur mycket stöd regeringen är beredd ge till regioner och kommuner.

Regeringen och stödpartiet SD ska presentera budgeten i sin helhet den 20 september.

Sämre utveckling

Andra sektorer som kommer att få pengar är enligt Svantesson försvaret, polisen och annan brottsbekämpning.

– Det finns stora behov i den här situationen, säger hon.

I den nya prognosen räknar regeringen med ett BNP-fall i år på 0,8 procent, följt av en återhämtning på plus 1,0 procent nästa år. Det är en betydligt dystrare utveckling än tidigare bedömning. Inflationen halveras nästa år medan arbetslösheten stiger.

– Den höga kärninflationen är fortfarande roten till många av de ekonomiska problem vi nu ser, säger hon.

Numera finns inflationen i hela den svenska ekonomin.

Inflationen faller

Hon tror dock att "inflationens topp ligger bakom oss".

– Vi har sett att den gått ned i flera månader, de senaste månaderna sidledes. Men vi tror att inflationen kommer att gå ned, säger Svantesson.

Regeringen förväntar sig att inflationen enligt KPIF (inflation exklusive ränteförändringar) kommer att ligga på ungefär 2,7 procent nästa år. Året därefter, 2025, är prognosen att inflationen sjunker till 2,0 procent – det vill säga Riksbankens inflationsmål. I juli i år låg den på 6,4 procent.

Lägre energipriser och räntehöjningarnas effekter på konsumtionen pekas ut som förklaringar av finansministern.

Men hon betonar att prognoserna just nu är väldigt osäkra.

Samtidigt är den svenska kronan svag och har nyligen nått nytt bottenrekord mot euron. Kronkursen kan påverka inflationen negativt, enligt Svantesson.

– En del inflation är importerad inflation.

TT: Vad gör regeringen för att stärka kronan?

– Det jag gör är att se till att vi har starka finanser, att vi ökar produktion och konkurrenskraft. Jag menar att kronan är undervärderad. Vi har stabila offentliga finanser, starka företag och de flesta bedömare säger att den är undervärderad. Vår bedömning är att den kommer att stärkas på sikt.