RÄNTAN OCH INFLATIONEN
Svag krona bakom nordiska inflationsskillnader
Ekonomi (TT)
Under tre procent i Danmark, runt nio i Sverige. Det är stora inflationsskillnader mellan Nordens ekonomier. Svenska kronans svaghet spelar en avgörande roll, enligt Helge J. Pedersen, chefsekonom på Nordea. ”Den största skillnaden är valutans ställning”.
Inför fredagens svenska inflationssiffror fortsätter inflationen att backa i Danmark – för åttonde månaden i rad. De danska konsumentpriserna låg på plus 2,5 procent i årstakt i juni, jämfört med 2,9 procent i maj.
Nedgången beror främst på lägre energipriser, enligt Helge J. Pedersen, Nordeas chefsekonom med fokus på nordisk ekonomi.
– Vi ser ett markant fall i dansk inflation nu. Energipriserna har fallit kraftigt och är nu nere med drygt 40 procent i årstakt, säger han.
Penningpolitiska skillnader
En annan faktor av central betydelse är valutans ställning i respektive land.
– Att den danska kronan är kopplad till euron bidrar också. Det är den största skillnaden mellan Danmark och Sverige – valutans ställning, säger Helge J. Pedersen.
– Sverige har en importerad inflation. Danmark har faktiskt snarare importerat deflation. Det visar på de penningpolitiska skillnaderna.
I Sverige befinner sig inflationen på 9,7 procent, enligt KPI-måttet. Även om förväntningarna tyder på att den kommer fortsätta att sjunka, så är nivån alltså avsevärt högre än i våra nordiska grannländer.
Norge och Sverige i snarlikt läge
I Norge låg inflationen i årstakt på 6,4 procent i juni, ned från 6,7 procent i maj. Analytikerkårens förväntningar låg däremot på 6,3 procent.
– Norge befinner sig i ett snarlikt läge som Sverige. Den norska kronan har fallit kraftigt och den norska ekonomin har fått en importerad inflation, säger Helge J. Pedersen och tillägger:
– Den norska regeringen har även i stor utsträckning subventionerat de höga elpriserna i landet.
Utöver de svenska inflationssiffrorna, som SCB publicerar klockan 9.30 på fredagen, kommer högintressanta prissiffror från Tyskland på tisdagen och från USA på onsdagen.
Joakim Hugert Lundberg/TT
Fakta
Det vanligaste måttet för inflations- och kompensationsberäkningar i Sverige är KPI, konsumentprisindex. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, inklusive energipriser och ränteförändringar.
Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar också ett mått där effekterna av ränteförändringar tas bort, KPIF (KPI med fast ränta). Sedan 2017 är KPIF Riksbankens målvariabel för inflationen och deras inflationsmål är 2,0 procent.
Ett tredje mått på inflationen är KPIF exklusive energi. Det kallas också underliggande inflation.
Källa: SCB
Fakta
I Tyskland låg inflationen på 6,3 procent i maj. Sedan dess har landets statistikmyndighet gjort en preliminär uppskattning att siffran för juni stiger till 6,4 procent. Tisdagen den 11 juli släpps den officiella siffran.
I USA uppgick inflationstakten i maj till 4,0 procent – den lägsta siffran sedan mars 2021. Inför onsdagens nya siffror bedömer analytikerkåren att inflationen sjunker till 3,1 procent.
På fredagen kommer de svenska inflationssiffrorna. Enligt KPI-måttet var inflationstakten i maj 9,7 procent. Förväntningarna nu är att siffran backar till 9,0 procent.
Källa: Bloomberg.
