DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Chefsekonom: Då tvingas Riksbanken sänka räntan

Trots att lågkonjunkturen kan pågå ända in i 2025 så ser Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, signaler om att en vändning kan vara på gång. ”Riksbanken måste ha is i magen. Jag är minst lika orolig för konjunkturen som för inflationen”, säger han till TN.

– Inflationen är otvetydigt på väg ned, så det är ett positivt besked, säger Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv i samband med att organisationens nya konjunkturprognos lanseras.

Svensk ekonomi kommer att utvecklas negativt under 2023 (minus 0,9 procent) och öka långsamt under 2024 (plus 0,9 procent) enligt prognosen. Men även om lågkonjunkturen kan vara ända in i 2025 så ser Sven-Olov Daunfeldt signaler om att en vändning kan vara på gång.

– Vi reviderar upp tillväxtprognosen lite grann. Vi bedömer att BNP-fallet inte blir lika stort som vi trodde i vår förra prognos, säger han.

– I vår senaste företagarpanel ser vi också att pessimismen bland företagen dämpas en aning. Det kan vara ett tecken på att företagen ändå ser en vändning i sikte, att lågkonjunkturen kanske inte behöver bli så djup och allvarlig.

Kan se en vändning

Sven-Olov Daunfeldt är dock noga med att påpeka att läget fortfarande är mycket osäkert och att det behövs fler mätpunkter och parametrar för att kunna dra några långtgående slutsatser. Han säger också att en potentiell vändning inte betyder att läget är bra.

– Det jag säger är att situationen inte verkar förvärras ytterligare och att företagen är lite mindre pessimistiska än tidigare, säger han.

”Bygglov, byggstarter och nybyggnationer har halverats.”

En stor farhåga är hur Riksbanken agerar framöver. Både företag och hushåll har det redan tufft med höga räntor och stigande priser trots att räntehöjningarnas effekter kommer med fördröjning och inte har slagit igenom ordentligt ännu. Flera branscher har drabbats hårt, inte minst byggbranschen.

– Bygglov, byggstarter och nybyggnationer har halverats. I våra analyser ser vi också att flera fastighetsbolag är högt skuldsatta och att det finns stora risker med att höja räntan för snabbt, säger han.

– Riksbanken måste ha is i magen. Jag är minst lika orolig för konjunkturen som för inflationen, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Kritiserar Riksbankens höjningar

Men under fredagen (den 12 maj) antydde Riksbankschefen Erik Thedéen i en SvD-intervju att han är oroad över att räntehöjningarna inte har bitit som han väntat sig och att det kan krävas ytterligare höjningar för att komma åt inflationen.

Sven-Olov Daunfeldt är kritisk.

– Inflationen är importdriven och driven av utbudschocker, så det är inte förvånande att räntehöjningarna inte har haft någon jättesnabb effekt på inflationen. Vad Riksbanken gör med räntan spelar mindre roll för inflationen, säger han.

”Nu talar allt för att de fallande inflationssiffrorna i mars är början på en rejäl nedgång.”

Däremot menar han att parterna har tagit ansvar och kommit överens om löneökningar som inte är inflationsdrivande.

– Vi ser nu att priser faller och att baseffekterna trillar in. Nu talar allt för att de fallande inflationssiffrorna i mars är början på en rejäl nedgång. Alla våra prognoser tyder på det, vilket ligger i linje med de flesta bedömare. Vi sticker alltså inte ut på något sätt.

Tror Riksbanken tvingas sänka räntan

Enligt Svenskt Näringslivs konjunkturprognos kommer Riksbanken att höja styrräntan med ytterligare 25 punkter i juni för att sedan ligga stilla.

– Men vi tror också att Riksbanken tvingas att sänka sin styrränta under 2024 i och med att inflationen faller så snabbt.

”Det är för få som försörjer för många.”

Han ser också orosmoln på arbetsmarknaden, även om bedömningen inte är en kraftig ökning av arbetslösheten.

– Det kommer inte att bli någon jätteökning, men arbetslösheten i Sverige är redan strukturellt hög och betydligt högre än i våra konkurrentländer. Vi har en väldigt tudelad arbetsmarknad där många som är i utanförskap inte riktigt syns i arbetsmarknadsstatistiken, säger Sven-Olov Daunfeldt.

Många är inte registrerade som arbetssökande eller så jobbar de väldigt få timmar och har därmed väldigt låga inkomster, menar han.

– Vi är bekymrade och har varit det länge. Det är för få som försörjer för många, säger han

Efterfrågar reformer

Det omfattande utanförskapet är ett stort personligt problem för dem som drabbas och ett stort problem för statsfinanserna, konstaterar han.

– Med reformer som sänker trösklarna in på arbetsmarknaden kan fler gå från bidrag till egen försörjning. Nystartsjobben har haft en positiv effekt. Sänkta skatter på låga inkomster, liksom etableringsjobb, vore viktiga för att fler ska gå från bidrag till egen försörjning, säger Sven-Olov Daunfeldt.