RÄNTAN OCH INFLATIONEN

Experter om inflationen: Det värsta är över

Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken, tror att inflationen kommer att sjunka långsamt. Arkivbild. Bild: Tomas Oneborg/SvD/TT

Ekonomi (TT)

Fredagens inflationssiffra väntas visa att lägre energipriser pressar ned inflationen. Men hur snabb nedgång kan vi hoppas på? Vi har frågat tre tunga bankekonomer.

Handelsbanken: Trycket fortsatt högt

Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken, tror att inflationen enligt KPI, alltså den totala inflationen inklusive energipriser och ränteförändringar, landar på 10,9 procent. En tillbakagång med 1,1 procentenheter jämfört med februari månad.

– Det främsta skälet är att energipriser inte ligger på en lika hög nivå som för ett år sedan.

Men inflationstrycket är fortfarande högt, rensat för energipriser är minskningen bara några tiondelar, poängterar Nyman. Och även om inflationen avtar så kommer det att ske långsamt, tror hon. Varor kommer sjunka i pris medan priset på tjänster ökar något.

– Generellt kan man säga att varupriser ändras snabbare för att de är mer känsliga för växelkurs och världsmarknadspriser. För tjänster är det mer indirekta kostnader. Om du är en frisör till exempel så tar det tid innan hyran på din lokal stiger. Vi ser också en successiv ökning av hyror framöver.

Hon understryker också att även om inflationen viker nedåt så kommer priserna fortsätta att stiga, eftersom man mäter prisnivån jämfört med samma period förra året.

– Varje månad fortsätter priserna upp från där vi är nu, så även när vi är tillbaka på 2 procents inflation så kommer priserna vara högre än vad de är i dag. Jag tror att många missuppfattar det.

Enligt hennes prognos kommer inflationen vara tillbaka på 2 procent i slutet av 2025.

.

Swedbank: Kulmen är passerad

Även Swedbank tror att inflationstakten enligt KPI för mars månad kommer att landa på 10,9 procent.

– Det är dels en konsekvens av att elpriserna var ganska låga i mars månad, i alla fall jämfört med hur det har sett ut det senaste året. Men också för att de var väldigt höga för precis ett år sedan, och inflation mäts ju i jämförelse med hur det såg ut samma månad året innan, säger Carl Nilsson, makroekonom på Swedbank.

Men kulmen på inflationen är passerad nu, tror han.

– Det ska till något alldeles extraordinärt för att vi ska få en ny topp, däremot tror jag att vägen framöver blir ganska kantig. Det kan nog bli så att inflationen stiger tillfälligt någon enstaka månad framöver och att prisutvecklingen blir mer volatil framöver än tidigare.

Enligt hans analys kommer Riksbanken att höja styrräntan två gånger till.

– Inflationen är såpass hög att vi ser att det är nödvändigt att höja med 50 punkter i slutet av april, sen ser vi en lika stor höjning i juni. Men det blir nog den sista höjningen, sen tror vi att räntan ligger kvar på 4 procent men att det blir räntesänkningar under nästa år.

Hur länge inflationen håller i sig beror bland annat på svenskarnas köpbeteenden, säger Nilsson.

– Det verkar vara ett starkt bokningstryck inom flygsektorn, och det är en inflationsrisk framöver. Priser på utrikesflyg och paketresor är efterfrågekänsliga. Om de priserna börjar stiga ännu mer, då finns det en risk att inflationen biter sig kvar på en högre nivå.

.

SEB: Toppen är nådd

SEB spår en nedgång för KPI-inflationen med 1 procentenhet i mars , till 11,0 procent.

– Vår prognos är att priserna fortsätter öka i väldigt snabb takt månadsvis men att inflationstakten ändå går ned. Det är mycket drivet av fallande energipriser, säger Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB.

Hon tror att inflationstoppen är nådd, även om det är osäkert. Prisökningarna är fortfarande på nivåer långt över Riksbankens inflationsmål.

– Det är vår bedömning, att inflationen toppade förra månaden, men att den kommer ligga kvar på väldigt höga nivåer ett par månader till.

Därefter kommer den gradvis att mattas av, säger hon, och röra sig längre nedåt.

– Men det kommer att ta tid innan vi kommer tillbaka till mer normala nivåer. Det är först egentligen under andra halvan av 2024, säger Kopelman.

Avmattningen i inflationen blir hjälpt av att kostnadsökningarna var så höga under förra året, säger Kopelman. När höga jämförelsetal försvinner bidrar det till att inflationen går ned.

Dessutom är det ett positivt besked att löneförhandlingarna för industrins parter nu är i hamn, tror hon.

– Även om löneökningarna är höga, men i förhållande till den höga inflationen så borde ändå Riksbanken se dem som relativt måttliga. Det kan vara lugnande för dem.

SEB spår att Riksbanken kommer att höja styrräntan med ytterligare 50 punkter i april och därefter med 25 punkter i juni.

– Det spekulerades tidigare i trippelhöjningar men det känns inte sannolikt.

Annika Andersson/TT

Elisabet Kopelman, makroekonom på SEB. Arkivbild. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Fakta

Inflationen mäts som prisförändringar på årsbasis.

Det vanligaste måttet för inflations- och kompensationsberäkningar i Sverige är KPI, konsumentprisindex. Indexet mäter den genomsnittliga prisutvecklingen för hela den privata inhemska konsumtionen, inklusive energipriser och ränteförändringar.

Statistiska centralbyrån (SCB) beräknar också ett mått där effekterna av ränteförändringar tas bort, KPIF (KPI med fast ränta). Sedan 2017 är KPIF Riksbankens målvariabel för inflationen, och deras inflationsmål är 2,0 procent.

Ett tredje mått på inflationen är KPIF exklusive energi. Det kallas också underliggande inflation.

Källa: SCB