DEBATTEN OM OFFENTLIGT SLÖSERI

Lista: Här är årets värsta slöseri med dina skattepengar

Under 2022 har myndigheter, kommuner, regioner och statliga organ varit kreativa i sina satsningar med skattepengar, visar Skattebetalarnas årliga genomgång. Bild: Mostphotos, Wong Maye-E/AP Photo, Fredrik Sandberg/TT

Under 2022 har offentliga aktörer satsat miljontals skattekronor på allt från cirkuskonsulenter, kommunkoreografer och trollkonst till tomma utbildningsplatser. ”Slöseriet fortsätter i ohämmad takt”, säger Skattebetalarnas vd Christian Ekström, till TN.

Miljoner till tomtar och troll, tomma utbildningsplatser och skrytbyggen. Under 2022 har myndigheter, kommuner, regioner och statliga organ varit kreativa i sina satsningar med skattepengar, visar Skattebetalarnas årliga genomgång. Under januari nästa år ska ett av de tio bidragen koras som vinnare i tävlingen Årets värsta skatteslöseri (läs mer om bidragen här eller i listan längst ned i artikeln).

Det finns gott om exempel på skatteslöserier från offentliga aktörer och utvecklingen går inte åt rätt håll, konstaterar Christian Ekström, vd på Skattebetalarna.

– Tävlingen Årets värsta slöseri har arrangerats sedan 2014 och är det något som har blivit tydligt under årens lopp så är det att slöseriet fortsätter i ohämmad takt och omfattning, säger han till TN.

”Sverige behöver en diskussion om vad det offentliga ska göra och finansiera.”

Första steget mot förändring är att synliggöra slöseriet, så att det blir en mer livskraftig skattedebatt, menar han.

– Problemet fortsätter eftersom det tillåts fortsätta. Sverige behöver en diskussion om vad det offentliga ska göra och finansiera. Saker som inte är allmänna angelägenheter, eller som någon annan kan göra bättre ska inte skötas av det offentliga. Det som väl ska göras och betalas av det offentliga ska utföras så effektivt som möjligt. Rätt saker på rätt sätt helt enkelt, säger han.

Slösas miljardbelopp

Enligt Christian Ekström är det inte helt enkelt att göra mätningar över slöseriet eftersom det i slutändan kan koka ned till vad som definieras som slöseri, och där går åsikterna uppenbarligen gå isär. Men han gör ändå några nedslag i tidigare rapporter för att illustrera omfattningen. Att det handlar om miljardbelopp som skulle kunna användas bättre är ingen överdrift, menar han.

– Åtminstone 18 miljarder försvinner varje år genom fusk och slarv i välfärden och ungefär 40 miljarder skulle kunna sparas om kommunerna lärde av varandra. 50 miljarder går varje år till verkningslösa och missriktade företagsstöd, 100 miljarder slösas årligen på dåliga upphandlingar och 200 miljarder går förlorade genom att det saknas en ambitiös digitaliseringsstrategi i offentlig sektor.

– Hade man dessutom haft en professionell förvaltning av statens tillgångar så hade intäkterna till staten kunnat öka med drygt 200 miljarder varje år, säger han.

"Det behövs en generell attitydförändring.”

Christian Ekström menar att det handlar om smått till stort och att det växande problemet har blivit en akut sak för regeringen att ta tag i.

– Dels behöver regeringen ta ett samlat grepp om detta – förslagsvis genom en utgiftsreform, där den offentliga verksamheten och de offentliga kostnaderna genomlyses och slöserikranarna vrids åt på allvar. Dels behöver det komma till stånd en generell attitydförändring. Det behövs mer av kravställande och ansvarsutkrävande, säger han och fortsätter.

– Den sittande regeringen består av partier som när de är i opposition gärna klagar över slöseri med skattemedel. Nu är det upp till bevis.

Årets värsta skatteslöseri – alla bidragen

  • Linnéuniversitetets projekt Trollsyn i hjärtemarkerna fick 4,5 miljoner kronor av Vetenskapsrådet. Tanken med konstprojektet är bland annat att skapa en relation till olika material genom att se på dem ur ett trolls perspektiv, så kallad trollsyn.
  • Trafikverkets reklamfilm kostade 375 000 kronor per minut. I filmen trycker myndigheten på hur bra den planerar, bygger och underhåller vägar och järnvägar.
  • Regioner, bland annat Västra Götaland, anställer cirkuskonsulenter som ska stärka cirkusens roll i samhället. Tanken är att konsulenterna ska inspirera och ge råd om hur cirkus kan integreras i skolan eller regionevenemang.
  • Naturvårdsverket fokuserar på att utbilda 25 journaliststudenter under tre månader till en kostnad av 900 000 kronor plus resor och andra omkostnader för utbildningskonsulten. Tanken är att stärka det palestinska miljöhandlingsprogrammet.
  • Region Gävleborg sålde två vindkraftverk som de köpte in 2012 för 85 miljoner kronor. Det som skulle ge regionen en vinst blev istället en mångmiljonförlust för skattebetalarna.
  • Arbetsförmedlingen betalade under 2021 ut över 30 miljoner för utbildningsplatser som inte nyttjades. Under 2022 fortsatte slöseriet och uppgick till omkring tio miljoner.
  • ”Vi vill ha ett hus som sticker ut lite grann”, sa kommunalrådet. Uddevalla anlitade stjärnarkitekt för att rita ett ”medborgarhus” som ska rädda dem från centrumdöden. Kostnaden beräknas kosta runt en miljard.
  • Malmö Museer hade i dryga halvåret utställningen ”Tillväxt - vad är det?” för att utmana begreppet tillväxt. Kostnaden 800 000 kronor.
  • Kommunernas pengar dansas bort. ”Genom att utforska mötet mellan danskonstnär och kommun har KOKO kommunkoreograf öppnat upp för nya sätt att uppleva, samarbeta och utvecklas både som kommun och danskonstnär”, beskriver Region Stockholm modellen.
  • 700 miljoner för EU-reklam. EU:s kommunikationskampanjer får kritik, nu senast kampanjen för fonden NextGenerationEU.

Läs mer om bidragen på Skattebetalarnas hemsida