RÄNTAN OCH INFLATIONEN

KI: Ingen omotiverad prishöjning

Konjunkturinstitutet (KI) har haft i uppdrag av förra regeringen att analysera hur priserna har i olika branscher har ökat i förhållande till kostnaderna under 2022. Bild: Fredrik Sandberg /TT

Konsumentpriserna har rusat – dock inte omotiverat mycket. Det slår Konjunkturinstitutet (KI) fast i en studie av prissättningen hos svenska företag.

Konsumentpriserna har rusat – men det går inte att säga att företagen har passat på att höja mer än befogat. Konjunkturinstitutet (KI) har kollat hur svenska företags prishöjningar hänger ihop med kostnadsökningarna.

Konjunkturinstitutets undersökning bygger på en modell där kostnadsökningar inom olika områden stäms av mot hur priserna utvecklats.

– Den kraftiga uppgången av energi- och råvarupriser står för en väldigt stor del av prishöjningarna, säger Kristian Nilsson, som presenterar undersökningen på Konjunkturinstitutets pressträff.

Det går inte att säga att företagen har höjt sina priser för mycket, är budskapet. Slutsatsen i rapporten är att det "inte finns några tydliga indikationer på på att konsumentpriserna (KPI) har stiget mer än vad som kan motiveras av ökade produktionskostnader".

– Ökade produktionskostnader från andra kvartalet 2021 till andra kvartalet 2022 motsvarar uppgången i konsumentpriserna, säger han.

Modellen som beskrivs är visserligen ganska grov, och det finns flera osäkerhetsfaktorer. Det går inte att säga något om hur enskilda företag gjort, enligt KI.

Visst, företagen har höga vinstandelar, men det kan bero på andra saker. Som den svaga kronan för exportföretag, till exempel.

– Delar av industrin har gynnats av hög internationell efterfrågan och en svag krona, säger Kristian Nilsson.

Tobias Österberg/TT

Fakta: Inga oskäliga prishöjningar

KI fick i uppdrag av den förra regeringen att analysera hur priserna har ökat i förhållande till de faktiska kostnaderna under 2022 då inflationen rusat inte bara i Sverige utan globalt och för svenskt del legat högt över Riksbankens inflationsmål på 2 procent. När samtidigt lönekostnaderna ökat måttligt har det väckt frågetecken kring omotiverade höjningar.

Slutsatsen är dock att det "inte finns några tydliga indikationer på på att konsumentpriserna (KPI) har stiget mer än vad som kan motiveras av ökade produktionskostnader", skriver man i studien.

Källa: Konjunkturinstitutet