Betalappar slår ut kontanter

Vardagsekonomi (TT)

Svensken håller på att ta farväl av sina kontanter. Nu är det betalappar som gäller.

Trots att många är oroliga för säkerheten.

En ny undersökning, "Sverige betalar 2021", genomförd av Insight intelligence tillsammans med Coop, Trivec, Walley och Loomis pay, visar att svenskarna nu föredrar betalappar före kontanter – i alla situationer.

– Den sista förändringen var i butik där kontanter fortfarande användes något mer förra året, men där nu betalappar gått om, säger Lukas O Berg, vd på Insight intelligence.

Enligt undersökningen är Swish den betalapp som flest svenskar använder, hela 95 procent av de tillfrågade uppger att de använder tjänsten – en rejäl ökning från 2013 då endast 6 procent uppgav att de använde Swish. Jämförelsevis används i år betalkort som Visa och Mastercard av 52 respektive 81 procent av svenskarna.

– Vi vet sedan tidigare år och i andra undersökningar att svenskarna är pigga på att använda och anamma ny teknik, säger Lukas O Berg.

Orosmoln

Men trots den höga användningen av kontantfria lösningar finns det orosmoln på betalhimlen. 84 procent uppger att de använder kontaktlösa betalkort i butik om möjligheten finns, alltså kort som bara behöver hållas upp mot en terminal. Samtidigt uppger en tredjedel av svenskarna att kontaktlösa betalningar är den mest sårbara betalmetoden, sett ur ett datasäkerhetsperspektiv.

– Jag tror inte man känner så mycket att användandet är läskigt utan kanske mer fenomenet, att man läser om problem kopplade till tekniken, säger Lukas O Berg och fortsätter:

– Det vi sett de nio år som vi har gjort undersökningen är att det viktigaste för de flesta svenskarna är säkerhet följt av smidighet, enkelhet och tillgänglighet. Nu är det som att man använder den här metoden trots att man är orolig över säkerheten. Det är ett undantagsfall.

Utanförskap

Även om en tydlig majoritet använder betalappar utan problem höjer Lukas O Berg ett varningens finger för att vissa hamnar utanför när företag och samhället i allt större utsträckning digitaliserar.

– Det är väl okej om alla inte kan använda sociala medier för det är inget alla behöver. Men när det kommer till något så grundläggande som betaltjänster så blir det ett demokratiproblem, säger han.

I den nyligen presenterade rapporten "Svenskarna och internet 2021" från Internetstiftelsen framgår att var fjärde 40-talist behöver hjälp med att använda mobilt bank-id, som behövs för att använda Swish. Hälften av 40-talisterna kan heller inte installera mobilt bank-id. För 50-talisterna är det en av tio som inte kan använda och en av fyra som inte kan installera.

– Det här är ju ett känt problem, med det digitala utanförskapet. Vem som i slutändan ska ta ansvar för att tekniken är anpassad för alla människor är ju en väldigt svår fråga.

Splittrat kring biometrik

I undersökningen går åsikterna bland svenskarna även isär kring mer avancerade lösningar av betalningar. 30 procent av de tillfrågade är positiva till att använda fingeravtryck för betalning oftare, 18 procent skulle inte ha något emot att få sitt ansikte scannat, och 10 procent tycker ögonscanning skulle vara okej. Däremot vill 45 procent inte på något sätt använda biometriska identifieringsmetoder.

Virtuella valutor, som bitcoin, är dock inget som har slagit igenom. I alla fall inte som betalmetod. 97 procent säger att de aldrig betalat med en virtuell valuta.

Marcus Alexandersson/TT