EU:S CORONASTÖD

Sverige vill återta 34 miljarder ur coronafond

EU (TT)

Med återhämtningsplanen som regeringen skickar in till EU-kommissionen ska 34 av de 150 miljarder kronor som Sverige betalar in till EU:s coronafond slussas åter.

Planen är ett hopplock från redan lagda budgetar.

– Det som vi kommer att kunna få tillbaka pengar från EU för är viktiga åtgärder för grön omställning, klimatinvesteringar, bredbandsutbyggnad och utbildningsåtgärder, säger finansminister Magdalena Andersson (S) till TT.

Lite väsen

– Anledningen till att vi inte har gjort så mycket väsen av det hela är att vi ju redan har presenterat åtgärderna i budgetar och riksdagen har sagt ja till dem, säger hon om innehållet i återhämtningsplanen.

Bakgrunden till att de 27 EU-länderna under våren haft bråda dagar med att skriva återhämtningsplaner är att EU-kommissionen ska granska dem för att se att de uppfyller kriterierna för vad pengarna får användas till. Sverige är bland de sista att lämna in plan.

Före ett ok från kommissionen till ett lands plan kan inga pengar betalas ut. Magdalena Andersson antyder att hon inte kommer ligga sömnlös i väntan på att regeringen ska få Bryssels godkännande.

Lyfta ur krisen

De 34 miljarderna kommer ur den återhämtningsfond som EU-ländernas ledare kom överens om på ett flerdygnsmöte förra sommaren. Fonden ska hjälpa EU-länderna att lyfta sig ur krisen som pandemin har orsakat. Den uppgår till hela 750 miljarder euro, eller i grova drag 7 500 miljarder svenska kronor.

I huvudsak ska pengarna fördelas genom en särskild mekanism där 312 miljarder euro ges som bidrag och 360 som lån. Störst andel går till de mindre välbeställda EU-länderna i södra och östra Europa.

Pengarna ska lånas upp för EU:s räkning av EU-kommissionen och ska betalas tillbaka kollektivt av medlemsländerna, utifrån ekonomisk styrka, fram till 2058.

Var emot

Sverige var egentligen emot hela idén om att EU skulle låna upp pengar, vilket Magdalena Andersson inte hymlar om.

– Vi tycker inte att vi tillsammans ska låna upp pengar och sedan distribuera ut dem till varandra. Det hade varit en sak om det bara hade varit lån, men vi blir ju nettobetalare nu. Det såg vi inte riktigt någon poäng med.

Totalt beräknas Sverige andel av lånekostnaderna uppgå till nästan 150 miljarder kronor på 30 år. Tillbaka får Sverige omkring 34 miljarder i bidrag. Regeringen tänker inte utnyttja möjligheten att låna genom fonden.

– Vi lånar billigare själva, säger Magdalena Andersson.

Lars Larsson/TT