KRIGET I UKRAINA

Spekulation om EU-sanktioner mot rysk olja

EU kan efter helgens rapportering om misstänkta ryska krigsbrott vara på väg att införa sanktioner mot rysk olja. Arkivbild Bild: AP/TT

Ekonomi (TT)

Någon typ av EU-sanktioner mot rysk olja diskuteras. En 50-procentig tull på gas, olja, kol, spannmål och metaller från Ryssland är ett annat förslag.

Helgens rapportering om misstänkta ryska krigsbrott i Ukraina kan ha förändrat spelplanen.

– Det blir allt svårare att motivera energihandeln med Ryssland, säger Jan von Gerich, chefsstrateg med fokus på EU på storbanken Nordea

Redan i helgen slog EU:s rådsordförande Charles Michel och Tysklands förbundskansler Olaf Scholz fast att en femte omgång EU-sanktioner mot Ryssland är på väg.

Än så länge har EU-länder som Tyskland och Italien inte velat ta rygg på USA:s beslut om ett embargo mot import av rysk gas och olja och ryskt kol. Men helgens rapportering från Ukraina om vad som ser ut som ett stort antal civila ukrainska offer för misstänkta ryska krigsbrott verkar ha öppnat upp sanktionsslussarna.

– Vi måste skära av alla ekonomiska relationer till Ryssland, men för tillfället är det inte möjligt att kapa gasleveranserna. Vi behöver lite tid så därför behöver vi skilja mellan olja, kol och gas för tillfället, säger Tysklands finansminister Christian Lindner på väg in till måndagens möte med kollegor från euroländerna i Luxemburg.

Om det innebär att Tyskland kan tänka sig kol- och oljesanktioner är han dock försiktigt med.

– Inga spekulationer från min sida, säger Lindner.

Tekniskt skulle man kunna inleda med en tull på ryska energiprodukter. Jan von Gerich spekulerar i en 50-procentig tull, som ett första steg mot vad som skulle kunna bli ett framtida embargo.

"Det skulle leda till ransoneringar"

Då det skulle ta tid för Ryssland att ställa om gasflöden till andra potentiella kunder, som Kina eller Indien, tror han inte en sådan tullavgift skulle stoppa de ryska leveranserna. Om man ser gaskonflikten som ett strategiskt spel – ett så kallat “chicken race” – framstår Ryssland som betydligt mer sårbart än EU, enligt Nordea-strategen.

– De behöver de här intäkterna. Det skulle göra det svårare för Vladimir Putin att fortsätta kriget om gasexporten till EU stoppades, säger han.

– Det finns i dag inga förutsättningar för länder som Tyskland och Italien att köpa in så mycket gas från andra länder. De skulle behöva ransonera användningen. Men detta skulle vara betydligt mer hanterbart än vad Ryssland skulle ställas inför om det skulle bli ett brett EU-embargo mot rysk energi, tillägger han.

Olof König, sanktionsexpert och partner i den globala advokatbyrån Baker McKenzie, hade räknat med en ny runda EU-sanktioner redan förra veckan – sedan både USA och Storbritannien redan har gått vidare med nya sanktionsrundor.

– Men det var oenighet bland medlemsstaterna, vilket gjorde att det dröjde, säger han.

Mot ryska oljeprodukter

Efter helgens rapporter om misstänkta krigsbrott är bilden nu att det blir mer omfattande sanktioner än vad det hade blivit om man hade gjort upp redan förra veckan, enligt König. Dessutom kan Ungerns premiärminister Viktor Orbáns seger i helgens ungerska val göra att hans motstånd mot hårdare sanktioner mot Ryssland mjuknat.

König utgår från att fler ryska personer och företag kommer att svartlistas.

– Säkert både inom banksektorn och inom industrin. Det är det mest troliga och det ligger i linje med vad som beslutades i Storbritannien och USA för en och en halv vecka sedan, säger König.

– Men jag tror inte att man kommer att ge sig på naturgasen. Den är för viktig för hela Centraleuropa. Om sanktionerna riktas mot den fossila sektorn kommer det snarare vara mot rysk olja, tillägger han.

Och i så fall tror han inte det blir något embargo mot rysk olja, utan sanktioner mot vissa ryska oljeprodukter.

Joakim Goksör/TT

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU har sedan ryska styrkor inledde invasionskriget i Ukraina den 24 februari presenterat fyra rundor av sanktioner mot Ryssland. De hamnar ovanpå redan befintliga sanktioner efter den ryska annekteringen av Krim 2014.

Sanktionerna syftar till att försvåra Rysslands finansiering av Ukrainakriget och straffa den ryska politiska eliten för invasionen. De har bland annat riktats mot ryska företag, banker, president Vladimir Putin och rader av ryska oligarker och politiska beslutsfattare i Ryssland. Totalt handlar det om 877 personer och 62 företag/organisationer som förts upp på sanktionslistan.

Det har även införts sanktioner mot export av nyckelkomponenter till rysk industri inom försvar, energi, telekom och flygteknik samtidigt som den ryska centralbankens tillgångar i västländer har frusits inne.

Sju ryska banker (cirka 25 procent av den ryska finanssektorn) har även stängts av från det internationella kommunikationssystemet Swift, vilket gör deras internationella transaktioner betydligt krångligare att genomföra.

Det har även införts EU-sanktioner mot ryska medier och diplomatiska sanktioner samt restriktioner för ekonomiska kontakter med de ryskstödda rebellgruppernas områden i östra Ukraina.

EU har även riktat sanktioner mot grannlandet Belarus för landets inblandning i attacken mot Ukraina.