CORONARESTRIKTIONERNA

Spänd väntan på "dom" över coronastrategin

Coronakommissionen lämnade i oktober 2021 sitt andra delbetänkande. På fredag är det dags för slutbetänkandet. Ledamöter från vänster: Camilla Lif, Mats Thorslund, Shirin Ahlbäck Öberg, Mats Melin (ordförande), Göran Stiernstedt, Vesna Jovic och Ann Enander. Arkivbild. Bild: Christine Olsson/TT

Politik (TT)

Coronakommissionen är klar med sin "dom" över Sveriges coronastrategi.

Regeringen och Folkhälsomyndigheten riskerar hård kritik.

När kommissionen på fredag presenterar sitt slutbetänkande så är det dags att besvara åtminstone två frågor:

Var det svenska vägvalet rimligt?

Vems bär ansvaret om det inte var det?

Sverige valde våren 2020 en annan väg än många andra länder. Vägvalet byggde mycket på frivillighet och personligt ansvarstagande. Samtidigt stängde flertalet andra länder ner stora delar av sina samhällen och införde tvingande restriktioner.

För att kunna svara på om Sveriges strategi var rimlig har kommissionen tittat på hur samhället påverkats på ett bredare plan, till exempel folkhälsan och Sveriges och enskildas ekonomi, samt jämfört med andra länder.

Den har även tittat på vilken förmåga det svenska samhället hade för att hantera en kris. Kommissionen har redan pekat på att beredskapen var undermålig och att smittskyddslagen var otillräcklig.

Låg överdödlighet

Från regeringshåll hoppas man att kommissionen bedömer strategin och pandemin i stort.

– Jag förväntar mig att kommissionen lyfter blicken så att vi har nytta av alla slutsatser. Vi kommer att drabbas av fler kriser och de kommer inte att se ut som covid-19 två punkt noll, säger socialminister Lena Hallengren (S).

Statsminister Magdalena Andersson (S) har pekat på att Sverige är bland de länder i Europa som hittills har haft lägst överdödlighet. Och svensk ekonomi har haft en kraftfull återhämtning.

Från regeringshåll pekas också på att det nu råder samstämmighet om att det var rätt att inte stänga skolorna.

Men i regeringskansliet finns oro för att kommissionen ska lägga mycket fokus på inledningsfasen av pandemin våren 2020.

Kommissionen har redan kritiserat pandemihanteringen för senfärdighet. Den anser att det som skiljt ut Sverige från framför allt våra grannländer är en sen start och att Sverige litade mer på frivillighet än strikta åtgärder.

Stora frågan

I sitt andra delbetänkande från oktober 2021 skriver kommissionen:

"Den stora fråga vi måste ställa oss är varför starten och vägvalet blev som de blev."

Redan i mitten av mars 2020 valde Norge och Danmark inte bara kraftfullare åtgärder tidigt i pandemin. De var också snabbare än Sverige med att få på plats ny lagstiftning med utrymme för skarpare åtgärder, konstaterade kommissionen i sitt andra delbetänkande.

Först under den andra vågen hösten 2020 och tredje vågen vintern 2021 beslutade regeringen och Folkhälsomyndigheten "om flera nya och mer kraftfulla åtgärder, åtgärder som man under den första vågen avfärdat", skriver kommissionen.

Det var restriktioner för restauranger, familjekarantän, åtgärder mot trängsel i handeln och rekommendation om munskydd i kollektivtrafiken.

Regeringen motiverar det med att medborgarna inte längre följde de frivilliga rekommendationerna lika bra som under våren 2020.

Tillät högre spridning?

I debatten har en het fråga varit om regeringens coronastrategi i första hand var inriktad på att hålla en nivå på smittspridningen som sjukvården klarade av, inte att trycka ner smittan så mycket det gick. Det har regeringen avfärdat.

Frågan har blivit extra känslig. Det beror på att kommissionen redan har pekat ut den stora spridningen i samhället som den främsta förklaringen till att viruset kom in på äldreboenden och att många äldre dog.

För att förstå hur centrala beslutsfattare tänkte och vad de hade för information har kommissionen begärt in en stor mängd dokumentation från regeringskansliet och Folkhälsomyndigheten. Det ska göra det lättare att peka ut ansvariga.

Regeringen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och regioner (SKR) har redan fått kritik i enskilda frågor. Där är nu väntan spänd inför coronakommissionens övergripande "dom". Från regeringshåll påpekas redan att kommissionens slutbetänkande bara är en bild av flera av hur Sveriges pandemihantering fungerat.

Lars Larsson/TT

Peter Wallberg/TT

Fakta

Sveriges hantering av pandemin har präglats av senfärdighet.

De inledande åtgärderna var otillräckliga för att stoppa smittspridningen.

Strategin för att skydda de äldre misslyckades

Det gick för långsamt att bygga upp tillräcklig provtagningskapacitet.

Det dröjde för länge innan en mer omfattande smittspårning kom till stånd.

Februari 2020 gick förlorad när det gäller att åtgärda bristen på skyddsutrustning i vård och omsorg.

Arbetsmiljöverkets svek alla de arbetstagare som tvingades att utföra vård och omsorg utan adekvat skyddsutrustning

Den svenska pandemiberedskapen var undermålig.

Smittskyddslagstiftningen var och är otillräcklig för att möta en pandemi.

Källa: Coronakommissionen

Fakta

Sverige får sitt första bekräftade fall av covid-19.

Regeringen klassar covid-19 som en samhällsfarlig sjukdom.

Deltagartak på 500 personer på allmänna sammankomster och offentliga tillställningar.

De över 70 år uppmanas stanna hemma och inte ens gå ut för att handla mat.

Gymnasieskolor stänger och övergår till distansundervisning.

Deltagartaket sänks till 50 personer.

Besöksförbud på särskilda boende för äldre.

Första smittvågen når en topp – 115 döda på en dag.

Folkhälsomyndigheten klar med nationell teststrategi.

En tillfällig lag som ger regeringen ökade befogenheter införs. Används aldrig.

Regeringen överens med Sveriges kommuner och regioner om utökad provtagning. Mål om 100 000 tester per vecka nås i början av september.

Besöksförbud på äldreboende upphör. Familjekarantän rekommenderas om någon i familjen smittats.

Alkoholservering förbjuds från klockan 22.

Deltagartaket sänks till 8 personer. Åtta ska vara norm i alla sociala situationer.

Gymnasieskolor stängs åter, distansundervisning.

Alkoholservering förbjuds från kl 20. Max fyra personer per sällskap på krogen.

Vaccinering mot covid inleds.

Andra smittvågen når en topp – 121 döda på en dag.

Munskydd rekommenderas i kollektivtrafik i rusningstid.

Pandemilagen träder i kraft. Tak för antalet besökare införs för många lokaler, bland annat butiker, gym och kulturverksamheter.

Resebolag får inte sälja mer än hälften av biljetterna på fjärrtåg och långfärdsbussar i reguljär trafik.

Maxtak på 500 besökare i varuhus.

Kommuner ges möjlighet att införa vistelseförbud på vissa allmänna platser.

Tredje smittvågen når en topp – 41 nya intensivvårdade på en dag. Vaccin har minskat dödlighet.

Regeringens stegvisa plan för avveckling av restriktioner inleds.

Begränsade öppettider på restaurang tas bort den 1 juli, åtta personer per bord tillåts.

De sista restriktionerna avvecklas. Normala öppettider på krogen och inga publiktak längre.

Vissa krav på restauranger och arbetsgivare återinförs. Munskydd rekommenderas vid trängsel i kollektivtrafik.

Restriktioner skärps ytterligare, bland annat besökstak för butiker och för kultur- och fritidsverksamheter. Cuper och läger för unga ställs in.

Tak på max 50 personer i hyrda festlokaler. Enbart sittande resenärer i långväga kollektivtrafik.

Fjärde smittvågen – nästan 54 000 nya sjukdomsfall på en dag

Alla restriktioner avvecklas. Covid-19 bedöms vara hanterbar

Källa: Coronakommissionen