KRIGET I UKRAINA

Spänd väntan i skyddsrummet: "Kan bara hoppas"

Ukraina (TT)

Kievbon Oksana Dutka följer nervöst offensiven mot den ukrainska huvudstaden från ett skyddsrum och försöker hålla kontakten med släkt och vänner som deltar i försvaret av landet.

– Jag är så rädd att de ska dö, men jag är stolt över dem och mitt land, säger hon.

Tidigt på fredagsmorgonen ljöd flyglarmet över den ukrainska huvudstaden. Kort därefter rapporterades om kraftiga explosioner och en rysk framryckning.

Oksana Dutka har precis kommit upp från ett skyddsrum i de västra delarna av staden när TT når henne. Där har 29-åringen tillbringat större delen av fredagen tillsammans med grannarna i bostadsområdet.

– Det är många små barn och äldre människor. Vissa tar med sig sina katter. Hittills har det varit lugnt här, men det har varit attacker från luften i andra delar av staden och ingen vet vilken del som ska drabbas härnäst, säger hon med gråten i halsen.

I bakgrunden hörs ett stilla sorl. Där finns ett par äldre kvinnor, varav en är mycket orolig och den andra tröstar så gott hon kan. En handfull barn mellan fyra och sex år har spring i benen. Föräldrarna försöker dölja oron och utstråla lugn.

– Barnen leker och skojar som barn ska göra. De är väldigt små, så de kanske inte förstår allt, men de pratar mycket om krig.

Soldater i släkten

Oksana Dutkas egen familj befinner sig på behörigt avstånd i västra Ukraina.

– Jag är glad att de inte är här, det gör att jag känner mig lite tryggare.

Med jämna mellanrum tar hon sig upp från radioskuggan i skyddsrummet för att hålla kontakten med familj och vänner på andra håll i landet, och ta del av de senaste nyheterna om striderna från lokala och statliga informationskanaler.

Hon har flera släktingar och vänner inom militären. Andra har svarat på president Volodomyr Zelenskyjs uppmaning och frivilligt anslutit sig till försvaret av Kiev.

– Jag är så rädd för att de ska dö eller för att något kan hända dem, men jag är stolt över dem och över mitt land. Vi har aldrig varit så enade som i dag, säger hon.

Oksana Dutka läste svenska vid universitetet i Kiev, och arbetade fram tills nyligen som svensklärare vid samma lärosäte. Hon håller kontakten med studenterna och de forna kollegorna som finns utspridda över landet så gott det går.

– Jag ringer runt, men det är inte alla som svarar. Jag hoppas att de är okej.

En chock

Hon tror att få blev förvånade när Rysslands president Vladimir Putin i ett tal tidigt på torsdagsmorgonen svensk tid gav besked om en "militär operation" i Ukraina. När marken började skaka och natthimlen lystes upp av bombnedslag var det ändå en chock.

– Ryssland invaderade Ukraina 2014. I åtta år har våra medborgare dött i strider. Vi vet vad vi kan förvänta oss av våra grannar, men även om man förstår går det inte att förbereda sig för något sådant här. Vi hoppas att världen hjälper oss, för Putin attackerar inte bara Ukraina.

Hon är rädd och orolig, men har trots det existentiella hotet mot hemlandet inte tappat hoppet.

– Vi är glada att en del ryssar går ut på gatorna och försöker protestera trots att deras regim är mycket sträng. Jag hoppas att de ska förstå att vi inte är fiender, utan grannar som vill ha frihet och vill leva.

Spänt i Lviv

Även i Lviv i västra i Ukraina följde en orolig natt efter flera flyglarm. Inga explosioner har rapporterats, men befolkningen är på helspänn, berättar 35-åriga Tasja Tarchanova.

– Vi vet inte vad som händer i morgon, säger hon.

Vänner i Charkiv i öst har berättat om skottlossning och explosioner utanför fönstret, och att de inte vågar gå ut.

– Det är en fruktansvärd situation i hela landet.

Tillsammans med sin familj har hon tagit sin tillflykt i ett tvåvåningshus utanför Lviv. Där finns en källare som de kan ta skydd i om det skulle behövas.

"Stoppa honom"

Tarchanova hoppas att omvärlden kommer till hjälp. Kanske inte med vapen – det är kärnvapenmakten Ryssland för mäktigt för – men med sanktioner som slår ekonomiskt. Hon tror att Putin har en större plan, och att Ukraina bara är början.

– Världen måste stoppa honom, det här kan bli tredje världskriget, säger hon.

Om situationen i landet förvärras så är familjen redo att fly till Polen där de har släktingar. Tasja Tarchanova har redan packat det viktigaste.

– Det är nervöst. Man kan inte sova, för man tittar upp mot himlen och undrar om det blir en normal natt eller om det kommer att vara något där.

Gustav Sjöholm/TT

Simon Uggla/TT