CORONAVACCINERINGEN
Kemipriset: Fria radikaler eller covidvaccin?
nobel (TT)
Hur påverkas vi av de fria radikalerna? Hur framställer man vaccin mot covid-19? Svaren på frågorna kan i dag komma att belönas med årets Nobelpris i kemi.
En het kandidat är britten Barry Halliwell som utfört banbrytande forskning om fria radikaler – molekyler som i vissa fall kan göra oss sjuka.
En annan kandidat är Katalin Kariko från Ungern. Hon är en av forskarna bakom mRNA-tekniken som använts för att framställa några av vaccinerna mot covid-19.
Löser kemiska problem
En tredje möjlig vinnare är amerikanen William L Jorgensen, en pionjär inom den så kallade beräkningskemin där man använder datorsimulering för att lösa kemiska problem.
Vilka vinnarna blir tillkänna ges i dag, onsdag, av Kungliga vetenskapsakademin, tidigast klockan 11.45
I fjol belönades fransyskan Emmanuelle Charpentier och amerikanskan Jennifer Doudna för upptäckten av den så kallade gensaxen Crispr/Cas9 som gör det möjligt att göra dramatiska förändringar i dna, arvsmassan.
Skyhöga favoriter
Priset blev mycket uppmärksammat eftersom de två forskarna hade varit skyhöga favoriter i flera år i rad – en effekt av att gensaxen redan kommit till stor användning på en rad områden.
Det kommer att bli svårt att få lika stor uppmärksamhet i år, eftersom det är få forskare som har stjärnstatus på samma sätt som Charpentier och Doudna.
Roland Johansson/TT
Erika Nekham/TT
Fakta
Alfred Bernhard Nobel (1833–1896) är Sveriges genom tiderna mest berömda uppfinnare och industriledare. Han uppfann dynamiten och låg bakom en rad andra viktiga uppfinningar inom sprängteknikens område.
I sitt testamente uttryckte han en en önskan om att hans kvarlåtenskap, det vill säga den förmögenhet han hade tjänat ihop efter att ha uppfunnit dynamiten, skulle användas till att instifta ett pris som skulle delas ut i fem olika kategorier: fysik, kemi, fysiologi eller medicin, fred samt litteratur.
Utöver dessa delas även ett ekonomipris ut av Riksbanken, men detta kallas inte officiellt för Nobelpriset i ekonomi (eftersom Nobel inte nämnde den kategorin i testamentet) utan benämns priset i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.
Enligt testamentet ska priserna tilldelas dem inom de fem disciplinerna "som under det förlupna året hafva gjort menskligheten den största nytta". Men i praktiken fungerar det inte så eftersom vetenskapliga rön oftast tar många år att verifiera. Pristagarna belönas därför relativt långt efter att de gjort sina upptäckter.
Prisceremonin äger normalt sett rum varje år på Alfred Nobels dödsdag, 10 december. Prissumman är tio miljoner kronor per pris. Högst tre personer får dela på varje pris.
