BREXIT

”Brexit har redan påverkat Storbritanniens konkurrenskraft”

Tecknen är tydliga. Brexit har redan haft en direkt effekt på Storbritanniens konkurrenskraft och de närmaste åren väntas utrikeshandeln bli 15 procent lägre än före utträdet ur EU. Janerik Larsson gör ett nedslag i Storbritannien som idag håller lokalval.

I ett TV-sänt tal på torsdagsmorgonen den 24 februari tillkännagav president Vladimir Putin en ”speciell militär operation” med mål att demilitarisera grannlandet Ukraina. Konsekvenserna av det beslutet har i grunden förändrat den politiska kartan i många länder.

Idag äger lokalval rum i Storbritannien.

Före den 24 februari utgick de flesta politiska kommentatorer att sannolikheten var hög för att premiärminister Boris Johnson därefter skulle bytas ut som torypartiets partiledare.

Bakgrund till detta var de fester på 10 Downing Street som gjort att Johnson tvingats betala böter för brott mot de covidnedstängningar som hans regering beslutat.

Nu är läget alltså ett annat.

Det största politiska problemet för Johnson handlar dock inte om spritfester på kontoret utan om hanteringen av Brexit.

Johnson har utnyttjat tiden efter 24 februari för en intensiv kampanj med syfte att återställa så mycket som möjligt av det skamfilade rykte han ådragit sig. Han har exempelvis gjort ett inte bara i brittiska medier mycket uppmärksammat besök den 9 april hos Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj som hälsade honom välkommen som sin vän och som en av de mest principstarka motståndarna mot den ryska invasionen.

Johnsons resor har också fört honom bland annat till Saudiarabien och till Indien – allt i syfte att markera vilken viktig internationell statsman han anser sig vara. Det största politiska problemet för Johnson handlar dock inte om spritfester på kontoret utan om hanteringen av Brexit.

Folkomröstningen om det brittiska uttåget från EU den 23 juni 2016 ledde efter politiska omvälvningar i brittisk politik och till företrädare Theresa Mays avgång till att landet lämnade EU vid midnatt natten mellan den 31 januari och 1 februari 2020.

Det är säkert många inte bara i Storbritannien som trott att utträdesfrågan därmed skulle vara avklarad. Så är inte fallet. Det mesta pekar på att hanteringen av Brexit kommer att finnas kvar i brittisk politik under lång tid framöver.

Det finns de som i den svenska debatten funderar över om inte vissa inslag i EU:s politik – exempelvis den sociala pelaren som många menar på sikt kan hota den svenska arbetsmarknadsmodellen – borde leda till en ny svensk folkomröstning om EU-medlemskapet.

De politiska problem som Brexit skapat illustrerar hur svag position ett land som lämnar gemenskapen har.

Boris Johnson dröm om att utträdet skulle leda till ett ståtligt ”globalt Storbritannien” kommer sannolikt förbli en dröm.

Den brittiska exporten har drabbats svårt av utträdet. Det är särskilt mindre företag som nu måste hantera en komplex verklighet bestående av tullhantering, moms och regelbyråkrati.

Det finns de som i den svenska debatten funderar över om inte vissa inslag i EU:s politik borde leda till en ny svensk folkomröstning om EU-medlemskapet.

Den brittiska exportvolymen till EU är åter på den nivå den hade före Brexit men det brittiska regeringsorgan som granskar den brittiska ekonomin, Office for Budget Resposibility OBR), har konstaterat att det brittiska näringslivet inte fått del av världshandelns återhämtning och är det land som ligger sämst till bland världen stora ekonomier i G7-gruppen.

OBR beräknar att den brittiska utrikeshandeln – import och export – i ett medellångt perspektiv kommer vara 15 procent lägre än om landet förblivit inom EU.

Perspektivet är oroande eftersom erfarenhetsmässigt vet man att det är dagens små och medelstora företag som är morgondagens viktiga näringslivsaktörer.

William Bain, chef för handelspolitiska frågor på British Chamber of Commerce, konstaterade i en intervju nyligen i Financial Times den data som nu finns tillgänglig bestyrker att Brexit gjort det brittiska näringslivet mindre konkurrenskraftigt.

Därtill kommer ett speciellt problem som sammanhänger med handeln mellan EU-landet Irland och Nordirland som ju är en del av Storbritannien.

Valresultatet på Nordirland kan ge viktiga fingervisningar om vad som är på gång där. På sikt kan Nordirland bli en del av Irland.

Den frågan kommer det att talas mycket om i brittisk debatt framöver.