DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Forskare kritiserar myndighetens syn på sjukfrånvaron – ”Könsbalansen måste vägas in”

Ulrik Lidwall och Pathric Hägglund. Bild: Per Groth, Pressbild, Michael Erhardsson/Mostphotos

Sjukfrånvaron är högst inom vård och omsorg – men förklaringarna haltar, enligt forskaren Pathric Hägglund. Han riktar skarp kritik mot Försäkringskassans fokus på arbetsmiljön. "Låser vi oss vid förklaringar som inte stämmer, kanske vi vidtar fel åtgärder", varnar han.

Sjukfrånvaron är fortsatt högst inom vård och omsorg och i offentlig sektor. Men vad beror skillnaderna egentligen på? Försäkringskassan pekar på arbetsmiljön och kvinnors större ansvar i hemmet, men den förklaringen får kritik från forskare.

Pathric Hägglund är docent i nationalekonomi och med lång erfarenhet av forskning om sjukförsäkringen. Han menar att Försäkringskassan bortser från viktiga forskningsresultat och lutar sig mot förklaringar med svagt vetenskapligt stöd.

– Försäkringskassan verkar sedan länge ha bestämt sig för en modell för att förklara skillnaderna mellan sektorer och branscher, och även mellan kön. Där tas inte hänsyn till vad hela forskningsfältet säger, säger han till TN.

Enligt Pathric Hägglund har Försäkringskassan låst sig vid arbetsmiljön som huvudförklaring. Han utesluter inte att arbetsmiljön spelar roll, men anser att kunskapsläget är betydligt svagare än vad Försäkringskassan ger intryck av.

– Arbetsmiljön kan vara en förklaring men forskningen kring arbetsmiljö är svårtolkad eftersom den i regel bygger på den anställdes upplevelser, samtidigt som människor med olika drivkrafter för arbete söker sig till olika delar av arbetsmarknaden, säger han.

Stora branschskillnader

Efter flera år av ökande sjukfrånvaro kom en liten ljusning under 2025. Antalet sjukpenningdagar minskade med tre procent jämfört med året innan, till i genomsnitt 9,1 dagar per person. Det var första gången sedan pandemin som sjukfrånvaron gick ned.

Men skillnaderna mellan olika delar av arbetsmarknaden är stora. Enligt Försäkringskassans senaste analys är sjukfrånvaron störst i kommuner och regioner, följt av statlig sektor och stora privata företag.

Allra högst är den inom vård, omsorg och sociala tjänster, där antalet ersatta sjukpenningdagar ligger 59 procent över genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Försäkringskassan pekar bland annat på kvinnodominansen och problem i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Kvinnor sjukare i alla branscher

Kvinnor är kraftigt överrepresenterade inom vård, omsorg och sociala tjänster. Samtidigt visar forskningen att kvinnor är mer sjukskrivna än män oavsett yrke, bransch och sektor.

I tidigare rapporter har Pathric Hägglund och Per Johansson, professor i statistik vid Uppsala universitet, konstaterat att kvinnor genomgående har högre sjukfrånvaro än män, oavsett yrke eller bransch.

”När de här sjukfrånvarobilderna som finns mellan olika sektorer ska tolkas, så måste könsbalansen vägas in.”

I själva verkat har kvinnor även högst sjukfrånvaro i typiskt mansdominerade branscher, ofta i privat sektor, konstaterar Pathric Hägglund.

– Det betyder att när de här sjukfrånvarobilderna som finns mellan olika sektorer ska tolkas, så måste könsbalansen vägas in, säger han.

Han framhåller också att kvinnor och män i genomsnitt bedömer sin hälsa olika. Kvinnor skattar sin hälsa som sämre vid samma faktiska hälsotillstånd och söker vård oftare.

– Kvinnor och män agerar olika, och det är viktigt att ha med sig. Det bör vara utgångspunkten för hur vi betraktar skillnader. Inte bara mellan könen, utan också mellan sektorer.

Generösare regler = högre sjukfrånvaro

Även Försäkringskassans förklaring att kvinnor tar ett större ansvar för det obetalda arbetet i hemmet ifrågasätts av Pathric Hägglund.

– Det finns inga studier som visar att det skulle bero på kvinnors ansvar i hemmet. Kvinnor är i genomsnitt nästan dubbelt så mycket sjukskrivna som män, samtidigt som skillnaderna i den sammanlagda tiden för betalt och obetalt arbete är små, säger han.

”När det blir lättare att vara sjukskriven anpassar sig människor till det, i synnerhet kvinnor.”

En viktig faktor är enligt Pathric Hägglund i stället sjukförsäkringens regelverk och hur drivkrafterna för de inblandade är utformade. Internationell forskning visar att sjukfrånvaron ökar när ersättningsnivåerna höjs, reglerna blir generösare och kontrollerna minskar.

– När det blir lättare att vara sjukskriven anpassar sig människor till det, i synnerhet kvinnor, säger han.

80 procent av sjukfrånvaron oförklarad

I sin egen forskning har Pathric Hägglund och Per Johansson undersökt skillnaderna mellan privat och offentlig sektor med hänsyn till bland annat kön, utbildning, yrke och civilstånd.

Resultatet visar att endast 20 procent av skillnaden i sjukfrånvaro kan förklaras av faktorer som går att observera i registerdata. Kön är den enskilt viktigaste faktorn och står för 15 procentenheter.

Resten är betydligt svårare att fånga. Arbetsmotivation och normer kring sjukfrånvaro på arbetsplatsen kan spela roll, liksom hur människor sorteras mellan olika yrken och verksamheter.

– Sortering, inte minst när det gäller kön är förmodligen den viktigaste förklaringen till skillnader i sjukfrånvaro mellan privat och offentligt drivna verksamheter, säger Pathric Hägglund.

Försäkringskassan lyfter arbetsmiljön

Försäkringskassan delar inte bilden av att arbetsmiljön har fått en alltför framträdande roll i analyserna.

Ulrik Lidwall, analytiker på myndigheten, hänvisar till tidigare rapporter om bland annat psykisk ohälsa, baserade på undersökningar där anställda har fått beskriva hur de upplever sin arbetsmiljö.

– Att arbetsmiljön har störst betydelse är ingenting som vi har hittat på. Det vet vi, givet den kunskap och forskning som finns kring området. Sedan finns det nationalekonomer som tycker annorlunda, säger han till TN.

Undersökningarna visar enligt honom att de mest problematiska arbetsmiljöerna finns inom välfärden, men också inom exempelvis bygg och transport, där fysiska arbetsmiljöproblem är mer framträdande.

Kritik mot ensidigt fokus

Han är medveten om att myndigheten har fått kritik för att lägga för stor vikt vid arbetsmiljön.

– Vissa menar att vi anser att arbetsmiljön förklarar allt, men så är det inte. Vi lyfter fram den för att den har stor betydelse för sjukfrånvaron och för att den går att påverka i arbetslivet.

Försäkringskassan har sedan länge pekat ut skillnader mellan kvinnors och mäns arbetsbelastning i hemmet, och arbetsmiljön inom kvinnodominerade branscher, som förklaringar till att kvinnor är sjukskrivna så mycket mer än män. Det blir särskilt tydligt inom vård, omsorg och sociala tjänster, menar Ulrik Lidwall.

– Det kan handla om att ett visst yrke och i en viss sorts verksamhet tillsammans med en högre grad av dubbelarbetsbelastning blir en kombination som ökar risken ordentligt för sjukskrivning.

”Andra faktorer marginella”

Ulrik Lidwall avfärdar inte att andra faktorer kan ha betydelse för sjukfrånvaron men han menar att det har mer marginell betydelse.

– Ekonomer är duktiga på nischförklaringar och jag håller med om att ekonomiska incitament, beteenden och sociala normer har betydelse, men det är på marginalen. Det stora och viktiga är arbetsmiljön.

Risk för felaktiga åtgärder

För Pathric Hägglund är problemet med Försäkringskassans perspektiv att det riskerar att leda till fel politiska prioriteringar. Hänsyn bör i högre grad tas till forskningen om sjukförsäkringens drivkrafter, menar han.

– Låser vi oss vid förklaringar som inte stämmer, eller som är av mindre betydelse, kanske vi vidtar fel åtgärder för att komma till rätta med problemet.

– Vi vet en massa andra saker. Diskussionen borde i högre grad utgå från dem, säger Pathric Hägglund.