Nya soplagen en ”våt filt” över Sverige

Nästa år ska soporna sorteras närmare hemmet. Lagen om fastighetsnära insamling kan göra Sverige ”bäst i Europa” på sopsortering.

Men ute i landet sliter kommunerna för att bli klara i tid – och bostadsrättsföreningar lägger ut miljonbelopp.

Sverige behöver bli bättre på materialåtervinning, enligt krav från EU. Forskningen är dessutom tydlig: vi sopsorterar bättre om kärlen är närmare. Från den 1 januari 2027 ska alla hushåll i Sverige ha tillgång till fastighetsnära insamling, vilket innebär att det ska finnas möjlighet att slänga papper, plast, glas och metall inom 400 meter från där man bor.

Det kan låta enkelt, men det är det inte. I Huddinge söder om Stockholm har den nya lagen blivit ett huvudbry för bostadsrättsföreningen Drevvikens Strand. Föreningen kommer att behöva betala drygt 1,2 miljoner, bland annat för byggandet av ett nytt sophus.

Ogenomtänkt, tycker föreningens ordförande Peter Jonsson om lagen.

– Det finns ju de som inte har någon plats att ha sorteringen på. Man kan inte trolla fram utrymmen, säger han.

Han befarar att containrarna kan missbrukas och att de därför riskerar att bli överfulla.

– Det är bara att titta på hur återvinningsstationerna ser ut. Vi får kanske sätta lås på dem och ha kameraövervakning, säger Jonsson.

”Tagna på sängen”

De är inte ensamma. Enligt Kenny Fredman, samhällspolitisk chef på organisationen Bostadsrätterna, hör många av sig med frågor.

– Det verkar som att många kommuner är tagna på sängen.

Men, betonar han, det kommer att bli lättare att sopsortera.

– Vi har inte varit bäst i Europa, men det är klart att vi har möjlighet att bli det nu när det är fastighetsnära, säger Fredman och fortsätter:

– Jag tror att många kommer att tänka efter en extra gång när man står där med crème fraiche-förpackningen.

Det är fastighetsägaren, till exempel en bostadsrättsförening, som ansvarar för att det ska finnas en ordnad plats för förpackningsavfallet. Kommunerna ansvarar för sophämtningen och att den ska fungera i hela kommunen till årsskiftet.

Det bästa som har hänt

En inte helt enkel uppgift, har det visat sig. Stenungsunds kommun har gott hopp om att hinna klart till årsskiftet. Men tiden har varit för kort, tycker Michael Kööhler, enhetschef för avfallsfrågor

– Det har lagt en våt filt över hela avfallsdelen av Sverige skulle jag säga. Det har varit en jätteutmaning att få ihop det här.

Trots att det varit en ”jobbig tid” för avfallsenheter runt om i landet konstaterar Michael Kööhler att de är väldigt nöjda med systemet, inte minst från kommuninvånares håll.

–Vissa har ringt in spontant och berättat hur nöjda de är. Någon har till och med uttryckt att det är det bästa som hänt i livet. Det låter lite väl stort, men jag förstår personen.

Medeltida stadskärna

I Ystads kommun räknar man inte med att vara helt klara förrän 2029. En av de mest utmanande platserna är den gamla stadskärnan. Gathusen sitter ihop vägg i vägg och det finns ingen plats att ställa sopkärl, vilket gör sophanteringen svår redan i dag.

Ystad har dessutom en av Sveriges mest välbevarade medeltida stadskärnor, och kommunen vill gärna att det förblir så, enligt kommunens avfallschef Marika Tagel Mårtensson.

Arvidsjaurs kommun, som inte heller blir färdiga i tid, har det motsatta problemet. Det är glest mellan husen och vintertid kan väglaget vara utmanande. Kommunen hoppas på ytterligare flexibilitet vad gäller 400-metersgränsen. Om det blir verklighet kan flera hushåll lämna sina sopor på samma ställe och därmed kan transportkostnaderna hållas nere.

De väntar också på en färdig ersättningsmodell.

– Vi är en liten kommun, det blir jättemycket pengar för oss. Vi vill inte gå in och göra stora investeringar nu, som kanske hamnar på skattebetalarnas konto, säger samhällsbyggnadschefen Åsa Andersson.

”Viss förståelse”

Björn Persson, handläggare på enheten för producentansvar på Naturvårdsverket, säger att han har ”viss förståelse” för att kommunerna upplever tidspress. Att kommunerna skulle få ansvaret för förpackningsinsamlingen blev klart 2022. Sedan dess har avfallslagstiftningen reformerats vid några tillfällen.

– Det är väl ingen dålig sak att vi försöker skruva på modellen och göra den mer korrekt, men det är ändå saker som pågår samtidigt som kommunerna ska införa det här. Regeringen har, trots att den här kritiken framkommer då och då, ändå inte flyttat fram datumet, säger han.

Enligt honom kan kommunerna räkna ut vad de får i ersättning utifrån den befintliga ersättningsmodell. En översyn av modellen är ute på remiss. Vissa ersättningar kan justeras vid årsskiftet beroende på remissförfarandet, enligt Björn Persson.

– Men det handlar inte om en helt ny modell utan vissa korrigeringar av den befintliga modellen.

Ohållbara transporter

Skärgårdskommunen Norrtälje utanför Stockholm kommer inte att bli färdiga till årsskiftet. Det är för ”tight”, enligt Frida Wolme, projektledare Norrtälje Vatten och Avfall.

På öarna hämtas soporna främst på enskilda bryggor, hos inte mindre än 2 600 hushåll – en påse med restavfall som får väga max 15 femton kilo. Att lösa hämtningen av sorteringssoporna gör en redan arbetsmiljömässigt svår situation ännu värre, säger Frida Wolme.

– Det är enskilda personer som ska kliva i land och bära tunga säckar på hala bryggor.

Båtarna som i vanliga fall hämtar en säck med brännbara sopor måste få plats med sju fraktioner – brännbart, färgat och ofärgat glas, metall, plast, kartong och matavfall. Men båten kan inte vara för stor, för då kommer den inte in till bryggorna.

– Alternativet är fler transporter där man hämtar enskild fraktion från de här ställena. Det blir inte hållbart miljömässigt, det blir sju besök på varje fastighet regelbundet, säger Wolme.