KRIGET I UKRAINA

Larmet: Så saboterar EU Ukrainas chanser att vinna kriget – ”Läget är akut”

Ukrainas export till EU minskar och nya europeiska handelshinder mot det krigsdrabbade landet pekas ut som den viktigaste anledningen. Parlamentarikern Karin Karlsbro (L) är starkt kritisk. ”Den som vinner på allt det här i slutändan är ju Ryssland”, säger hon till TN.

Det har nu gått mer än fyra och ett halvt år sedan Ryssland inledde sin storskaliga invasion av Ukraina och under den tiden har EU vidtagit en rad åtgärder för att hjälpa ukrainarna att gå vinnande ur striden. Det handlar om allt från humanitär hjälp och leveranser av vapen till politiskt och ekonomiskt stöd – inte minst i form av sanktioner mot Ryssland.

Men samtidigt har EU tagit beslut som riskerar att göra det svårare för Ukraina att försvara sig mot Ryssland, vilket på sikt skulle kunna påverka utgången i kriget. Det menar Karin Karlsbro (L), vice ordförande i Europaparlamentets utskott för internationell handel samt parlamentets huvudförhandlare för frågor som rör handel med Ukraina.

– Sedan den fullskaliga invasionen har vi i princip haft full tullfrihet mellan EU och Ukraina. Det har varit oerhört viktigt för Ukraina och fungerat som en ekonomisk livlina. Men under 2025 och 2026 har EU infört handelsresektioner som på olika sätt har minskat Ukrainas export till EU. Nu ser vi svart på vitt att för första gången sedan den fullskaliga invasionen så har Ukrainas export till EU minskat och det är förödande, säger hon till TN.

Ökade protester – minskad export

Utöver att EU har velat stötta Ukraina i kriget är frihandeln mellan marknaderna ett resultat av att Ukraina är ett kandidatland till EU. Det har tagits steg för att ta bort handelshinder och integrera Ukraina med den europeiska inre marknaden och efter invasionen år 2022 beslutade EU att ta bort alla tullar för Ukraina som ett sätt att stödja landets exportmöjligheter.

Men sedan dess har Ukrainas försäljning till EU allt oftare kommit att mötas av politiska protester. Redan våren 2024 resulterade det i att EU införde handelsrestriktioner för jordbruksvaror och nu i somras hände samma sak inom stålindustrin, där Ukraina fick en kraftig nedskärning av sin tullfria kvot.

Nu står det enligt statistik från EU-kommissionen klart att exporten från Ukraina till minskade med 12 procent mellan 2024 och 2025, vilket Karin Karlsbro menar är en direkt konsekvens av handelshindren inom jordbrukssektorn. Under samma period ökade EU:s export till Ukraina med strax under 10 procent. Ett tydligt tecken på att det förs en aktiv straffpolitik från EU:s sida, menar Karlsbro.

”Samtidigt som Ryssland attackerar militärt så slår EU till med strafftullar mot den ukrainska industrin. Det är oerhört anmärkningsvärt.”

De stålregler som infördes den 1 juli i år väntas göra avtryck i statistiken först nästa år.

– Då kommer det tyvärr att se ännu sämre ut för Ukrainas del och det här beror på en protektionistisk eftergift och vilja att strypa handen med Ukraina från EU:s sida. För mig som liberal är det såklart fel i allmänhet, men det man ska komma ihåg här är att det här är helt förödande för Ukrainas ekonomi i ett skede där vi jobbar hårt för att Ukraina ska få stödpaket efter stödpaket och för att frigöra de frysta tillgångarna så att Ukraina helt enkelt ska ha råd att försvara sig.

Läget blir dessutom ännu mer graverande av att Ukrainas industrier utgör uppenbara måltavlor för Ryssland, som vill sabotera Ukrainas ekonomi i syfte att vinna kriget, framhåller Karin Karlsbro.

– De här sektorerna utgör ryggraden både för Ukrainas försvarsindustri och för återuppbyggnaden. Faller de här industristäderna så kommer det också att bli mycket lättare för Ryssland att helt enkelt ta över dem. Det är otroligt sårbart.

– Så samtidigt som Ryssland attackerar militärt så slår EU till med strafftullar mot den ukrainska industrin. Det är oerhört anmärkningsvärt. Det får katastrofala följder för Ukraina men det är också väldigt dåligt för EU och för Sverige eftersom det försämrar Ukrainas försvarsförmåga och allas vår säkerhet. Den som vinner på allt det här i slutändan är ju Ryssland.

”Moraliskt, ekonomiskt, säkerhetsmässigt – på alla plan är det helt fel väg som EU har tagit.”

Karin Karlsbro påpekar att den här utvecklingen inte har skett av en slump, utan att den går att härleda till ”maktkampen i korridorerna i Bryssel”.

– Här handlar det om mycket starka nationella och kommersiella intressen som vinner över solidariteten med Ukraina. Det är farligt och det är fel och det är så ledsamt. Att man stryper och på olika sätt begränsar Ukrainas möjligheter att sälja jordbruksvaror är resultat av en lobbyism som jag skulle säga faktiskt är den mest aggressiva jag har faktiskt varit med om under mina år i Bryssel.

Enligt Karin Karlsbro finns det ingenting som tyder på att Ukrainas jordbruksexport skulle ha drabbat EU i någon större omfattning, utan tvärtom visar forskning att det rör det sig om begränsade effekter och endast i mindre geografiska områden.

Har inte lyckats stå emot

Förutom det ekonomiska och militära stödet är därför fortsatt handel det viktigaste EU kan göra för Ukrainas överlevnad, framhåller hon.

– Jag vill verkligen varna för att läget är akut. De här siffrorna betyder att Ukraina får sämre möjligheter att försvara sig. De får mindre resurser att köpa det försvarsmaterial de behöver för att kunna försvara sig trots att attackerna från Ryssland blir värre. Men de får också långsiktigt svårare att hålla sin hårt pressade ekonomi i gång.

– Moraliskt, ekonomiskt, säkerhetsmässigt – på alla plan är det helt fel väg som EU har tagit. Men EU har inte mäktat att stå emot de här intressena som är så högljudda.

Karin Karlsbro uppmanar Sveriges nya regering att fortsätta driva på för frihandel med Ukraina och att höja rösten mot de protektionistiska rösterna i EU.

– De här protektionistiska krafterna har skapat en mycket stor skada och för Ukrainas skull måste vi måste samla oss för att vända den utvecklingen.

”EU riskerar att bli ännu mer splittrat.”

Även från näringslivet har man reagerat på EU:s dubbla signaler i relationen till Ukraina.

– Det här är tyvärr inte det enda exemplet där EU:s agerande inte är helt rationellt. Vi stöttar Ukraina med ena handen, men reser hinder i form av återinförda tullar med den andra. I det här fallet är det extra allvarligt. För alla, inklusive näringslivet i Europa, är det en ödesfråga hur utgången av Rysslands krig i Ukraina blir, säger Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv.

Hon håller med Karin Karlsbro om att Sverige och måste stå starkt i stödet till Ukraina, inte minst eftersom det från andra håll i EU kommer signaler om en annan inriktning.

– Det som oroar mig är de politiska krafter som växer sig starka både i Tyskland och Frankrike just nu. I vår är det presidentval i Frankrike och en av toppkandidaterna är Marine Le Pen som vill att EU mjukar upp sin linje mot Ryssland och helst slutar ge ekonomiskt stöd till Ukraina. EU riskerar att bli ännu mer splittrat, säger Anna Stellinger, och avslutar:

– Därmed är det om möjligt ännu viktigare att Sverige håller en fast och tydlig linje i vårt orubbliga stöd till Ukraina. Vi behöver fortsätta göra det som land, men vi behöver också vara pådrivande inom EU.