DEN SVENSKA KONJUNKTUREN

Svensk ekonomi tar fart – här är hoten: ”Företagsfientlig politik”

Svensk ekonomi har lämnat lågkonjunkturen bakom sig. Men flera hot tornar upp sig, varnar flera ekonomer. ”Högre skatter, minskade incitament att jobba och lägre arbetstid kommer så klart slå mot den ekonomiska utvecklingen”, säger nationalekonomen Fredrik N G Andersson till TN. Samtidigt närmar sig ett nytt räntebesked från Riksbanken.

På torsdag, den 24 september, meddelar Riksbanken om styrräntan höjs, sänks eller ligger still. Fredrik N G Andersson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, menar att en höjning kommer allt närmare.

– Riksbanken kommer med hög sannolikhet att höja om inte denna gång så nästa. Svensk ekonomi har lämnat lågkonjunkturen bakom sig och då är det även dags att gå från låga till normala räntor. ECB och FED har redan höjt och Riksbanken lär följa efter, säger han.

Patrick Joyce, chefsekonom på Almega, anser däremot att Riksbanken bör låta räntan ligga still.

– Ekonomin är på väg upp men återhämtningen är ännu skör, säger han.

Hur orolig ska man vara för inflationen? Ligger vi bra till, och hur ser det ut framåt?

– Det underliggande inflationstrycket är i linje med inflationsmålet och det finns inga tecken just nu på att penningpolitiken bygger upp ett högre inflationstryck. Däremot bidrar krisen i Mellanöstern till en stigande inflation som Riksbanken måste parera. Här gäller det att se till att högre energipriser inte blir till bestående högre inflation, säger Fredrik N G Andersson.

– Just nu är inflationen inget större problem men tendensen är uppåtgående. Priserna på tjänster stiger snabbare igen, säger Patrick Joyce.

Hur ser ni på tillfälliga åtgärder som till exempel sänkt matmoms, som ju är tänkt att höjas relativt snart igen?

– Man måste skilja på olika typer av inflation. Den underliggande inflationen som skapas av centralbankens penningpolitik och tillfälliga fluktuationer till exempel av sänkt moms. Tillfälligt lägre eller högre inflation skapad av tillfälliga störningar är inget som penningpolitiken kan eller bör ta hänsyn till, säger Fredrik N G Andersson.

Enligt Patrick Joyce var den sänkta matmomsen en onödig åtgärd. Det hade varit bättre att stärka hushållens köpkraft med sänkt inkomstskatt, menar han.

Fredrik N G Andersson konstaterar att styrkan i Sveriges ekonomi har tilltagit under en längre tid, men det saknas inte orosmoln.

– Det har varit en skakig resa på grund av Trumps handelskrig och krisen i Mellanöstern. Allt annat lika bör ekonomin vara på väg in i en högkonjunktur, men givet hur världsläget ser ut kan man inte vara säker. Svensk ekonomi har varit relativt robust trots omvärlden, säger han men lägger till:

– En större energikris kan mycket väl omkullkasta konjunkturuppgången, säger han.

Samtidigt visar en färsk rapport från Industriarbetsgivarna att produktionen faller i år i basindustrin, och att den har gjort det under lång tid.

Men den bredare bilden ser bra ut, menar Fredrik N G Andersson och pekar på siffror från Eurostat, som visar att arbetsproduktiviteten har stigit de senaste två åren i god takt.

– Även näringslivets investeringar ökar vilket tyder på fortsatt god utveckling av produktiviteten. Så vida omvärldsläget inte ändrar på situationen finns det ingen anledning till att tro att produktiviteten skulle börja minska, säger han.

Utvecklingen ser allt bättre ut i närtid, enligt Patrick Joyce. Tjänstesektorn har vuxit med drygt tre procent det senaste året.

– Troligen går vi in i en högkonjunktur efter årsskiftet, säger han men lägger till:

– På längre sikt är läget bekymmersamt. Sverige och övriga EU har haft en dålig produktivitetsutveckling under lång tid. Europa tappar i konkurrenskraft mot både Kina och USA. Kinas teknologiska styrka blir tydligare på fler och fler områden. Det är en svår utmaning som vi måste svara upp mot.

Tysklands bilkris, är det något som kommer att påverka Sverige?

– Ja, utan tvekan. Den tyska fordonsindustrin är en väldigt viktig kund för många svenska industri- och tjänsteföretag. Att de tyska företagen hittar en väg ur den nuvarande krisen är enormt viktigt för Sverige och hela EU, säger Patrick Joyce.

Varnar för ”företagsfientliga förslag”

Mycket är ännu oklart om vilka som kommer att styra landet. Men i valrörelsen har det florerat förslag om slopat karensavdrag, höjda skatter, kortare arbetstid, vilket är förslag som en rad företagare har varnat för i TN.

Ser ni risker med sådana förslag, eller är det annat som oroar?

– Högre skatter, minskade incitament att jobba och lägre arbetstid kommer så klart slå mot den ekonomiska utvecklingen. Frågan är hur mycket av dessa förslag som egentligen kommer genomföras. Det finns en kraftigt icke-socialistisk majoritet i Riksdagen som troligen kommer att hålla igen på en allt för företagsfientlig politik, säger Fredrik N G Andersson.

Patrick Joyce håller med.

– Det finns flera förslag därute som skulle bli väldigt kostsamma för företagen och kosta tillväxt och jobb på sikt. Slopat karensavdrag är ett av dem.