FÖRETAGARHJÄLPEN TILL UKRAINA

Upptrappade attacker mot Ukrainas energisystem – så kan svenska företag mildra krisen

Ryssland slår allt hårdare mot Ukrainas el, värme och vatten. ”Vi närmar oss vår femte vinter, och den kommer att bli mycket svår”, säger Ukrainas biträdande energiminister Anatolii Kutsevol. Nu växer behovet av reservkraft, energilager och nya lokala energilösningar – och svenska företag kan få en viktig roll.

De ukrainska myndigheterna varnar för hårda angrepp under hösten och vintern – med risk för en mycket svår vinter för civilbefolkningen – när Ryssland riktar i allt högre grad sina attacker mot Ukrainas el-, värme-, gas- och vattenförsörjning.

Enligt Ukrainas systemoperatör Ukrenergo ökade antalet attacker mot energianläggningar med 36 procent under första halvåret 2026 jämfört med året före. Attackerna har också blivit intensivare. Där Ryssland tidigare använde tre–fyra drönare mot en anläggning kan det nu handla om 20–25.

Det var mot den bakgrunden som ukrainska myndigheter, svenska företag, biståndsorgan och finansiärer samlades i Stockholm till seminariet Ukraine’s Energy Recovery: From Urgent Needs to Long-Term Partnerships, med målet att visa svenska företag vilka affärsmöjligheter som öppnas när landets energisystem ska repareras och byggas om som en följd av de ryska attackerna.

– Vi närmar oss vår femte vinter, och den kommer att bli mycket svår, konstaterade Ukrainas biträdande energiminister Anatolii Kutsevol.

Nu inleds också den andra fasen av de svenska initiativen är Keep Ukraine Warm, som startades i februari av Ukrainas ambassad i Sverige tillsammans med Energiföretagen Sverige och Beredskapslyftet.

Via initiativet samlades omkring 211 miljoner kronor in till utrustning som Ukraina behöver för att hålla energisystemet igång – från generatorer och reservkraft till värmeaggregat och komponenter för att reparera sönderslagen energiinfrastruktur.

Här bidrar även Sverige med utrustning för att reparera och återställa energiinfrastruktur och för att bättre skydda anläggningarna mot nya ryska attacker.

Angriper det som repareras

Anatolii Kutsevol beskrev hur Ryssland angriper allt från kraftverk och transformatorstationer till gasproduktion och vattenförsörjning. Under omkring 15 månader hade Ryssland enligt hans redovisning använt cirka 1 150 robotar och 5 500 större attackdrönare mot Ukraina och landets civila system.

Anläggningar som repareras blir dessutom ofta angripna på nytt. Ett exempel är ett kraftvärmeverk som förser omkring 400 000 människor med el och värme.

– Ryssarna visste att räddningspersonalen höll på att ta hand om skadorna. Ändå fortsatte de att attackera stationen, sade Anatolii Kutsevol.

Nu varnar han även för attacker mot vattenförsörjningen. Slås elen till pumpstationerna ut kan både dricksvatten och avloppssystem sluta fungera.

Behoven är därför stora – allt från transformatorer, ställverk, kablar, batterier, generatorer, gasmotorer, gasturbiner, pumpar och specialfordon.

Samtidigt vill Ukraina inte bara reparera det som förstörts. Ett viktigt mål är att sprida ut produktionen på mindre kraftvärmeanläggningar, solceller, batterier och annan lokal reservkraft.

– Vi vill inte återställa hela det gamla systemet. Vi måste bygga ett nytt och decentraliserat system som kan fungera självständigt i varje region, sade Anatolii Kutsevol.

Fredrik Bokvist, vd på företaget Boötes, som levererar olika energi- och reservkraftslösningar till Ukraina berättar att generatorer och batterier särskilt efterfrågas.

– När ryssarna slår ut energianläggningar faller delar av nätet. Då behövs reservkraft, framför allt dieselgeneratorer. Men det behövs också batterier som kan hålla elförsörjningen igång vid avbrott, exempelvis när dieseln tar slut eller man behöver växla över till ett annat nät, säger han.

Svenska företag efterfrågas

Det öppnar en stor marknad. Ukraina behöver företag som kan leverera, installera och underhålla utrustning. På längre sikt behövs investeringar i bland annat elnät, vind- och solkraft, energilager och flexibel elproduktion.

Utvecklingsfinansiären Swedfund kan både investera i privata företag och hjälpa till att utveckla projekt så att de blir möjliga att finansiera.

Myndigheten förhandlar enligt vd Maria Hammarskjöld Håkansson om två ukrainska vindkraftsprojekt på sammanlagt omkring 300 megawatt och har startat en Business Accelerator för svenska små och medelstora företag.

Även Exportkreditnämnden, EKN, kan minska riskerna genom garantier för bland annat exportaffärer och finansiering.

Men en bra produkt räcker inte, betonade Andreas Giallourakis, landschef Business Sweden för Ukraina.

– Att ha världens bästa lösning är inte tillräckligt. Man måste förstå hur hela systemet fungerar.

Investerande företag måste veta vem som fattar besluten, var finansieringen finns, hur upphandlingarna fungerar och vilka lokala partners som behövs. Projekt finansieras bland annat genom Ukraine Energy Support Fund, EU, Världsbanken, EBRD, Nefco och Sida.

Business Sweden har nio personer på sitt kontor i Kiev som hjälper svenska företag att navigera mellan myndigheter, finansiärer, kommuner och privata aktörer.

– Vi talar både näringslivets och statens språk. Men vi kan inte bygga företagens affärer åt dem, sade Andreas Giallourakis.

Hans råd är att behandla Ukraina som en riktig exportmarknad. Företag som normalt arbetar genom distributörer bör hitta en lokal distributör. Andra kan behöva etablera lager, dotterbolag eller lokal produktion.

”Kylan användes som ett vapen”

Bakom diskussionerna om investeringar och affärsmodeller finns en betydligt mörkare verklighet.

Ukrainas ambassadör i Sverige, Svitlana Zalishchuk, beskrev hur Ryssland under förra vintern attackerade el, värme, vatten och sjukhus medan miljontals människor tvingades leva med långa avbrott.

– Kylan användes som ett vapen, sade hon.

Ukraina arbetar samtidigt med EU-integration, energimarknader och en långsiktig återuppbyggnad. Men för Anatolii Kutsevol kommer en uppgift före alla andra.

– Det viktigaste är att överleva.