BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Apotekets vd efter grova rånen: ”En rejäl klump i magen”

Flera apotek har utsatts för obehagliga rån, med handgranater och pistol, berättar vd:n Rasmus Nerman, som menar att det krävs riktade satsningar för apotek i utanförskapsområden. ”Vi har haft väktare som eskorterar vår personal till och från arbetet”, säger han till TN.

Under 2024 utsattes Apoteket Ekorren på Kortedala torg i Göteborg för tre rån på ett halvår.

– Det var ganska obehagliga rån, med vapen i form av handgranater och pistol bland annat, säger Rasmus Nerman, vd på Apoteket.

Efter det tvingades Apoteket införa drastiska åtgärder och slutade både med kontanter och narkotikaklassade läkemedel. De upprepade rånen blev också startskottet för Apoteket att ta en ny roll i debatten.

– Det fick oss att vilja prata mer om utmaningarna med utanförskap, som är en av våra största samhällsutmaningar idag. Både i form av otrygghet och att vi inte tar vara på de resurser som finns i utanförskapsområden.

Svårt att driva apotek i utanförskapsområden

Han berättar att Apoteket inte haft ett enda rån i år i sina butiker, men förra året skedde sex rån, varav fyra i utanförskapsområden.

– Det finns en känsla av otrygghet när det inte finns någon annan handelsaktör i området och vi är de enda som har öppet, i kombination med att vi har kontanter och läkemedel. Att kontanterna alltid är låsta är det få som känner till.

– Apoteket vill vara en del i att vända dessa områden, lägger han till och nämner bland annat att koncernen har utsett ett apotek i Hallunda till årets apotek.

Men det är inte bara otryggheten som gör det tufft att driva apotek i utanförskapsområden i dag, det är även svårt att få ekonomin att gå ihop.

Den svenska apoteksmarknaden fungerar förenklat så att Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket bestämmer apotekens ersättning för receptbelagda läkemedel, men i praktiken blir det i princip plus minus noll för apotekens affär. Därför bygger modellen på att apoteken också säljer andra varor, som exempelvis egenvårdsprodukter.

– I socioekonomiskt utsatta områden är förutsättningarna strukturellt svagare, eftersom köpkraften är lägre och försäljningen av sådana produkter blir mindre.

”Vi har stundvis haft väktare som eskorterar vår personal till och från arbetet på vissa ställen”.

Samtidigt kan kostnaderna vara högre, till exempel för säkerhet och bemanning. Det gör det svårare att få apotek i dessa områden att gå runt ekonomiskt, menar han.

– Vi måste investera mer i säkerhet, bland annat i form av larm och kameror. Vi har stundvis haft väktare som eskorterar vår personal till och från arbetet på vissa ställen. I de områden där det är otryggt kan vi inte låta personal jobba ensam så vi måste ha dubbel bemanning. Och det här sammantaget gör att det är utmanande att få apoteken att gå runt.

Dessutom är apoteken en viktig del av lokalsamhället, betonar han.

– Jag vill inte slå mig själv för bröstet för mycket men jag tror att Apoteket spelar en extra viktig roll. Det är ett statligt ägt bolag, lite av en institution.

Dessutom är det en samlingsplats där vem som helst kan få hjälp utan att behöva boka tid, konstaterar han.

– Jag kan bara utgå från mig själv, när jag är hos läkaren. När jag kommer ut där så tänker jag, vad sa han eller hon? Jag minns inte. Medan på apotek är det mycket mer uttömmande.

– Så det är superviktigt som ett nav i samhället och så mycket mer än bara läkemedel.

Färre apotek i hela landet

Under flera år minskade antalet fysiska apotek i Sverige, från 1 433 år 2020 till 1 397 vid årsskiftet 2024/25. Under 2025 bröts dock trenden, då antalet ökade marginellt till 1 400.

Den primära utmaningen är att det är väldigt svårt att få apotek att gå runt i Sverige idag och det finns en stor risk att fler kommer att tvingas läggas ned framöver, konstaterar han.

För att säkerställa att människor i hela Sverige har tillgång till receptbelagda läkemedel finns i dag ett glesbygdsbidrag som apotek på glesbygden kan ansöka om. Ett av kriterierna är att apoteket ska ligga mer än 20 kilometer från närmsta andra öppenvårdsapotek. Enligt Rasmus Nerman fungerar stödet väldigt bra och att det skulle behövas ett liknande stöd för apotek i utanförskapsområden.

– Ett stöd är ju egentligen inte optimalt. Det bästa vore att vi löste utanförskapsfrågan och att vi kunde få en högre köpkraft. Det är en viktigare resa men den är också längre.

– Under tiden vill vi säkerställa att det finns tillgång till läkemedel, rådgivning och nära vård. Då måste vi ha någon form av stöd på plats, med förhoppningen att det kan fasas ut efter hand.

”Det är inte kul att prata med personal som har blivit rånade med en handgranat”.

Han menar att ett stöd skulle kunna säkerställa att apoteken kan fortsätta att verka i utanförskapsområden framöver.

– Det finns en anledning till att vi behöver extra personal och väktare. Och det är inte kul att prata med personal som har blivit rånade med en handgranat. Då får man ju en rejäl klump i magen som vd och som arbetsgivaren har man ett stort ansvar.

– Det är inte så att ett ekonomiskt stöd skulle lösa alla problem, men vi hoppas att det kan lindra de strukturella utmaningarna tills dess att vi har löst den stora frågan.

För att vända utvecklingen är det viktigt att det skapas fler arbetsmöjligheter samt att fler myndigheter, företag och andra privata initiativ krokar arm, berättar han.

– Jag är 47 nu och jag växte upp i Stockholm. Exakt samma områden som var problematiska när jag var 14 är fortfarande problematiska idag.

– Här krävs det att fler krokar arm, både inom näringslivet och aktörer som polisen. Men samtidigt finns ett helt annan momentum i näringslivet i dag kring de här utmaningarna, så jag är hoppfull.