HOTEN MOT SKOGSBRUKET

”Hur länge ska vi fortsätta att finansiera Rysslands krig och stötta diktaturer?”

”Om Europa på riktigt vill sluta sponsra krig och diktaturer måste vi bygga på vår egen styrka och ge såväl skogsindustrin som andra näringar förutsättningar att verka och växa”, skriver krönikören Viveka Beckeman.

De två senaste åren har EU:s avskogningsförordning diskuterats flitigt. Den grundläggande tanken bakom förordningen är att europeisk konsumtion inte ska leda till avskogning. Det är ett vällovligt syfte som jag ställer mig bakom helhjärtat. Jag undrar dock om det inte går att uppnå samma syfte med mindre administration för företagen. Men syftet är gott.

Det finns en annan konsekvens av Europas konsumtion som jag anser borde få större utrymme i både diskussion och agerande. Ska vår konsumtion hålla odemokratiska stater som Ryssland, Kina och Iran under armarna? Alla fagra ord till trots, att europiska stater fortsätter att köpa rysk gas och olja gör att Ryssland kan finansiera sitt anfallskrig mot Ukraina.Även andra regimer som på olika sätt förtrycker sin befolkning kan idag finansiera det genom Europas beroende av olja. Hur kan vi minska detta skadliga beroende utan att stänga dörren till global handel och utbyte?

”Vi tar inte tag i beroendet utan är fortsatt exponerade för svängningar i världens olje- och gastillgång.”

Skogen och järnet har historiskt byggt Sverige starkt. Inom den markanvändande sektorn finns idag nyckeln för att fullfölja resan mot fossilfrihet och ökad robusthet. Men den används inte idag. Vi tar inte tag i beroendet utan är fortsatt exponerade för svängningar i världens olje- och gastillgång. Utvecklingen måste vändas och den måste accelerera i rätt riktning, bort från det fossila.

I stort sett allt som görs av fossilt kol kan göras av råvara från skogen.

Genom att utnyttja restströmmar från skogsindustrin som tex lignin eller biogen koldioxid, skulle vi kunna öka andelen förnybara energi. Utöver att det skulle bidra till att minska vårt beroende av odemokratiska krigiska stater skulle det skapa det nya arbetstillfällen och tillväxt.

”Tillgång på råvara är A och O.”

Skogsindustrin har under lång tid gjort omfattande investeringar för att öka kapaciteten och för att förbättra utnyttjandet av sidoströmmar. Men just nu ser det inte ut som att detta kommer kunna fortsätta. I en tid som präglas av lågkonjunktur, en ökad konkurrens från Kina, kraftigt ökade transportkostnader, osäker råvarutillgång och mycket dyrare råvara, då allt större arealer tas undan från brukande, så kommer inga företagsledningar att kunna fatta de beslut som krävs för att kunna tillverka batterikomponenter, bränsle eller kemikalier ur restströmmarna från skogsindustrin.

Om Europa på riktigt vill sluta sponsra krig och diktaturer måste vi bygga på vår egen styrka och ge såväl skogsindustrin som andra näringar förutsättningar att verka och växa. Tillgång på råvara är A och O.

Vägen framåt kräver att vi vågar se beroendena för vad de är. Vi ska fortsätta handla och samarbeta, men vi måste vara selektiva, långsiktiga och konsekventa. När vi ersätter fossila kolatomer med förnybara kolatomer från skogen bygger vi jobb och välstånd i Sverige och Europa, samtidigt som vi minskar vårt strategiska beroende av regimer som inte delar våra värderingar. Det är riskhantering och ansvarstagande i en mer osäker värld.