DEN SVENSKA KONJUNKTUREN
Industrin: Därför måste räntan sänkas nu
Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna vill se en ny räntesänkning redan vid Riksbankens nästa möte. Det var ett av medskicken i deras konjunkturrapport som presenterades under onsdagen.
Svensk ekonomi befinner sig fortfarande i en utdragen lågkonjunktur. Samtidigt pekar flera indikatorer på att botten är passerad. Det visar Industriarbetsgivarnas och Teknikföretagens konjunkturrapport ”Vårtecken”.
BNP väntas växa med omkring 3 procent under 2026 och 2,5 procent under 2027 – en tydlig uppväxling från 1,6 procent år 2025.
Industriföreträdare kräver att Riksbanken sänker räntan redan vid nästa möte för att stärka investeringsklimatet.
Svensk ekonomi är kvar i en långvarig lågkonjunktur, men tillväxten väntas ta fart 2025–2027.
Uppgången bedöms som delvis konstgjord och driven av expansiv finanspolitik samt offentliga investeringar i bland annat el och infrastruktur.
Industrin varnar för svagt inflationstryck och risk för låga inflationsförväntningar.
Teknikindustrin stabiliseras från låga nivåer medan basindustrin tyngs av bland annat amerikanska ståltullar, global överkapacitet och pressade priser.
Ytterligare osäkerhet skapas av EU:s skärpta klimatregelverk, råvarubrist i skogsindustrin och Tysklands strukturellt svaga industriekonomi.
Men uppgången är i hög grad politiskt driven. Teknikföretagens chefekonom Erik Spector beskriver återhämtningen som delvis konstgjord, buren av expansiv finanspolitik som stärker efterfrågan men samtidigt innebär betydande offentliga underskott.
– Väldigt mycket av tillväxten vi ser kommer från hushållens konsumtion som gynnas av den expansiva finanspolitiken. Sen drar också investeringar, men även där är det väldigt mycket offentliga investeringar.
Det innebär att tillväxten i nuläget i stor utsträckning köps med ökade statliga utgifter.
Flera risker hänger över ekonomin
För att göra uppgången hållbar krävs, enligt Erik Spector, reformer som stärker produktionsförmågan – inte minst inom energi och infrastruktur.
– En sak som ligger nära till hands är ju förstås en förstärkning och utbyggnad av infrastrukturen i stort, men kanske i synnerhet elinfrastruktur och elproduktion. Industrins investeringar är direkt beroende av detta, säger Erik Spector.
Samtidigt kvarstår de geopolitiska riskerna. Handelspolitiken har varit ryckig och oförutsägbar, även om läget är mindre dramatiskt än för ett år sedan.
– Vi går från ett år med väldigt ryckiga handelspolitiska utspel och plötsliga besked som präglat ekonomin det senaste året, och även om bedömningen nu är att risken för ett totalt handelsstopp har minskat, så består osäkerheten men på en lägre nivå än för cirka ett år sedan, konstaterar Industriarbetsgivarnas chefekonom Kerstin Hallsten.
”Räntan bör sänkas”
På det penningpolitiska området är budskapet tydligt: inflationstrycket är svagt och räntan bör sänkas ytterligare.
– Risken är att för låga inflationsförväntningar biter sig fast, vilket kan bli besvärligt för Riksbanken. Vi tror att det är en bra penningpolitik att sänka räntan en gång till. Men sen att man ligger kvar med det under ganska lång tid och börjar höja gradvis under 2027, konstaterar Erik Spector.
Både teknikindustrin och basindustrin är starkt beroende av investeringsklimatet. De senaste årens höga räntor, stigande kostnader och osäkerhet har slagit brett.
– Båda två är ju väldigt beroende av investeringsklimatet. Och investeringsklimatet har ju varit svagt med stigande kostnader, höga räntor och ökad osäkerhet, säger Kerstin Hallsten.
Industrin: stabilisering från låga nivåer
Teknikindustrin visar tecken på stabilisering, men återhämtningen är ojämn och sker från nedpressade nivåer.
Basindustrin är mer utsatt och möter dessutom branschspecifika problem. Ett tydligt exempel är de amerikanska ståltullarna.
– Det ena är förstås tullar på stål som till USA är 50 procent, menar Kerstin Hallsten.
Därutöver finns global överkapacitet, särskilt i stål – men även inom skogsindustrin där överproduktion från Asien pressar priserna. Organisationerna betonar att frihandel måste ske på lika villkor.
Det finns dock en förhoppning om att ett uppsving i teknikindustrin ska få spridningseffekter.
– När det tar fart i teknikföretagen, bör det ge avtryck i basindustrin, säger Kerstin Hallsten.
Samtidigt är det tydligt vilka delar av industrin som faktiskt går starkt.
– Det som går så bra i teknikindustrin är framför allt företag som gynnas av just försvarsutbyggnad och utbyggnad av elinfrastruktur. Inte bara i Sverige utan också i Europa, säger Erik Spector.
Det är med andra ord i hög grad politiskt och strukturellt drivna investeringar som bär upp industrin.
Klimatregelverk och råvarupress
EU:s klimatregelverk går in i ett mer skarpt läge under 2026 och 2027. CBAM övergår från rapportering till betalningsskyldighet. Samtidigt påbörjas utfasningen av fria utsläppsrätter inom ETS och en översyn av systemet inleds. Parallellt ska 2040-målet omsättas i konkret lagstiftning.
Det finns en viss försiktig optimism kring CBAM, även om alla delar ännu inte är fullt implementerade, menar Kerstin Hallsten.
För skogsindustrin är råvarufrågan central. Minskad avverkning och nya regelverk skapar osäkerhet kring tillgång och pris.
– Det är den stora utmaningen för skogsindustrin - tillgång till råvaran – och priset, menar Kerstin Hallsten.
Tyskland – strukturellt sänke
Tysklands svaga utveckling är ett återkommande orosmoment. Landet är en av Sveriges viktigaste exportmarknader, men den tyska industrin pressas av höga energipriser och hård global konkurrens. Industriproduktionen har fallit med cirka 18 procent sedan 2018.
– En sak hade ju varit om det här var ett konjunkturellt problem i Tyskland. Men det är ju inte så utan det är mer strukturella problem, säger Erik Spector.
