KINAS EKONOMI

Professor: Så utnyttjar Kina splittringen i väst – ”Precis en sådan utveckling de vill se”

När västvärldens allianser bryts vänder sig allt fler mot Kina. Men man får inte glömma att Kina inte har förändrats, menar professorn Anna Michalski. ”I Kina går staten och kommunistpartiets intressen före och trumfar alla ekonomiska intressen”, säger hon till TN.

Den liberala världsordningen är förbi, menar Anna Michalski, professor vid Uppsala universitet.

– Det är den världsordning vi har levt i sedan slutet på andra världskriget där USA blev den obestridde världshegemonen. Även Europa har varit en viktig aktör i den liberala världsordningen på grund av sitt regelbaserade internationella system.

Det var framför allt under kalla kriget flera internationella organisationer som skulle reglera vissa områden, inom bland annat internationell handel, skapades.

– Man gav de organisationerna tydliga mandat och tillräckligt med kompetens för att kunna reglera de områden som man tyckte var viktiga.

– Från europeiskt håll har det lagts stor vikt vid den här typen av internationella organisationer och att stater ska hållas ansvariga för sina åtaganden och man ska kunna lösa konflikter. Det innebar att också mindre och mellanstora stater kunde känna sig trygga med att det fanns regler som även stormakterna förhöll sig till.

Den regelbaserade världsordningen har rasat samman

Men nu har den regelbaserade världsordningen rasat samman och ersätts av en maktbaserad världsordning där stormakter tar för sig på de svagas bekostnad.

– Nu är vi i en annan geopolitisk ordning där de stora makterna, framför allt USA och Kina, på olika sätt antingen kliver tillbaka från det regelbaserade internationella systemet eller försöker omforma det. Det gör att små och mellanstora länder befinner sig i mycket mer utsatt situation.

Kina har under många år satsat på att vara med i ett antal internationella regelbaserade organisationer som exempelvis Världshandelsorganisationen och FN.

– Man har velat forma de internationella normerna så att de passar Kina bättre, bland annat vad gäller medborgerliga och politiska rättigheter.

– Ett talande exempel är att Kina som medlem i FN:s mänskliga rättighetsråd har agerat för att ändra definitionen av vad mänskliga rättigheter är.

Kina kommer att fortsätta upprätthålla vissa delar av det regelbaserade internationella systemet, men spelar samtidigt en stor roll i att bryta ned systemet.

– Kina agerar utifrån sina egna intressen. Ett intresse är att ändra världsordningen till en världsordning som passar Kina bättre.

”Kina känner sig stärkt i sin roll som stormakt”.

Medierapporteringen 2026 har hittills dominerats av USA:s president Donald Trumps utspel om Grönland och de efterföljande diskussionerna om Europas relation till USA och Natos framtid. Även om det har varit lite rapportering är det inte så att Kina inte gör någonting. Kina ser det som en möjlighet att skapa fördjupade relationer med länder som tidigare varit allierade till USA men nu blivit osäkra, konstaterar Anna Michalski.

– Det är precis en sådan utveckling som Kina vill se. Kina känner sig stärkt i sin roll som stormakt och att man får det erkännandet som man tycker att man förtjänar.

– Man fördömer det här kaoset och framhäver sig själv som en stabil, regelbaserad handelspolitisk makt till exempel. Det är så Kina vill framställa sig.

Men för det betyder inte att Kina helt plötsligt har börjat öppna upp sina marknader och ge samma villkor till utländska företag som till de inhemska, konstaterar hon.

– Man får inte glömma att Kina inte har ändrat någonting i sin ekonomiska modell som fortfarande är helt baserad på export. I Kina går staten och kommunistpartiets intressen före och trumfar alla ekonomiska intressen.

– Och det finns en hel del lagar om just ekonomisk säkerhet och utländska företag kan listas som opålitliga.

Hon menar att Kina inte har förändrats och att landet agerar som tidigare. Det är snarare på grund av att många västliga länder känner sig bortstötta från USA som allt fler vänder man sig mot Kina. Under den senaste tiden har bland andra den brittiske premiärministern Keir Starmer, Finlands statsminister Petteri Orpo, Kanadas premiärminister Mark Carney och Frankrikes president Emmanuel Macron varit på besök i Kina.

– Man använder sig till exempel av sin dominans när det gäller utvinning och produktion av kritiska råvaror som en handelspolitisk straffåtgärd och det kommer man fortsätta göra. Det sättet Kina använder sig av formella och informella sanktioner i relation till andra länder har ökat enormt under 2025.

EU måste bli mer snabbfotat

Det går inte att jämföra EU och Kina. Kina är en auktoritär enpartistat och EU är en union av suveräna stater som är baserad på en rad demokratiska principer.

– Det är EU:s akilleshäl och det gäller alla förbindelser som EU har med auktoritära stater som har en stark ledare som styr och en stark exekutiv makt.

– EU har inte en stark exekutiv makt som kan ta snabba beslut eller driva igenom strategier med hård hand. EU bygger på ett helt annat sätt att fungera. Framöver måste EU se till att bli mer snabbfotat och kanske ha en starkare ledning.

Redan 2015 presenterade Kina den statsledda industristrategin ”Made in China 2025”, vars syfte är att omvandla sin tillverkningssektor från lågkostnadsproduktion till att bli en global ledare inom högteknologiska industrier senast 2025.

– Det handlar om alltifrån solceller och vindkraft till batterier och magneter.

– Och det gjorde man för att själv inte längre vara beroende av västlig teknologi inom de här sektorerna. Och det lyckas man så pass bra med så att idag är man oberoende i alla de utnämnda sektorerna utom en. Och man har då samtidigt varit så framgångsrik att andra länder har blivit beroende av kinesiska produkter.

”Missförstånd är att Kina inte skulle använda sig av informella och formella sanktioner”.

Hon menar att utvecklingen från Kinas håll till stor del har varit driven av säkerhetsskäl.

– Man har uppfattat det som att man var omringad av bland annat USA. För 10–15 år sedan var Kina beroende av västlig teknologi, vilket innebar en stor säkerhetsrisk som man ville komma ifrån.

Det finns en rad missförstånd om Kina i den svensk-europeiska debatten. Bland annat är det fel att tro att det skulle vara enkelt för europeiska företag att agera på den kinesiska marknaden utan restriktioner.

– Ett annat missförstånd är att Kina inte skulle använda sig av olika typer av informella och formella sanktioner, alltså handelsbaserade sanktioner och så vidare, för att uppfylla sina egna intressen.

– Att tänka att den kinesiska regimen agerar utifrån en marknadsorienterad teori skulle också vara ett missförstånd. Självklart finns det många dimensioner i den kinesiska ekonomin som drivs på av marknadstänkande och marknadsinstrument. Men det överordnade är säkerhetstänket och ekonomin underordnad.

Både stora statliga företag och privata företag är underställda Kinas säkerhetslagstiftning.

– Även om företagen på många sätt kan agera som vilka företag som helst är de medvetna om vad som förväntas av dem från den kinesiska staten och det kommunistiska partiet.

Under de senaste åren har Kinas president Xi Jinping genomfört en rensning i militärens toppskikt och gjort sig av med flera höga generaler.

– Vi har väldigt lite insikt i hur den inre kretsen i det kommunistiska partiet tänker.

– Det finns olika tolkningar på vad det skulle kunna bero på och vad som skulle kunna bli konsekvenserna. Vissa ser det som att Xi Jinping vill förnya den högsta ledningen i den kinesiska försvarsmakten, andra säger att han vill stärka sin egen makt.

Samtidigt kan det gå att koppla till officiella målsättningen om att Taiwan ska integreras i Kina 2027, menar hon.

– Donald Trump har inte varit tydlig med om USA skulle försvara Taiwan. Så det skulle ju så fall underlätta kalkylen för en möjlig invasion.

Kina har stärkt handeln med Ryssland

Men hon lyfter även fram att Kina inte hade räknat med att Europa och USA skulle försvara Ukraina efter den ryska invasionen.

– Därför kanske Kina har omvärderat konsekvenserna av en möjlig kinesisk invasion av Taiwan. Men det där är jättesvårt att uttala sig om. Vi vet helt enkelt inte.

Sedan den ryska invasionen av Ukraina har Kina stärkt sin handel med Ryssland.

– Man har tagit över mycket av den handel som gick till Europa tidigare, som olja och andra råvaror som Ryssland har.

– I gengäld har Ryssland fått fortsätta köpa teknikprodukter och maskiner från Kina. Så Kina har vunnit väldigt mycket på den här ökade handeln med Ryssland. Och Ryssland har blivit väldigt beroende av Kina.

”Man vill inte lägga alla sina ägg i varken den amerikanska eller kinesiska korgen”.

Efter att den liberala världsordningen raserat försöker många mellanstora stater – och även EU – hitta nya samarbetsmönster och handelsavtal.

– Man vill inte lägga alla sina ägg i varken den amerikanska eller kinesiska korgen utan man kommer vilja försöka diversifiera sig.

– Ett land som Storbritannien undersöker nu möjligheterna att närma sig EU igen.

Under den senaste tiden har EU skrivit under frihandelsavtal med både Indien och Mercosur-länderna i Sydamerika, vilket är positivt, menar hon.

– Jag hoppas att EU tillsammans med andra länder som just nu också känner sig väldigt pressade av både av USA och Kina, kan gå samman och försöka skapa större frihandelsområden. Det skulle kunna innebära att länder som har ett intresse av att vidmakthålla en regelbaserad internationell handel skulle faktiskt kunna upprätthålla den mellan sig åtminstone.

– Och samtidigt göra sig mindre beroende av till exempel kinesiskt producerade varor och kritiska råvaror.