DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN
Varningen: Trenden förstör ungas jobbchanser – ”Drabbar de duktiga”
AI gör det enklare än någonsin att pumpa ut snygga jobbansökningar – men svårare för arbetsgivare att se vilka som faktiskt kan något. Utvecklingen slår hårt mot unga som ska in på arbetsmarknaden, varnar forskaren Jonas Grafström. ”De kan vara något av en förlorad generation”, säger han till TN.
Genom att ta en titt på en arbetssökandes cv och personliga brev kunde arbetsgivare tidigare ganska snabbt få en bild av en personens kompetens. Men efter AI-intåget på arbetsmarknaden ser verkligheten annorlunda ut.
AI har förändrat rekryteringsprocessen på arbetsmarknaden.
Nationalekonomen Jonas Grafström från Ratio menar att AI-genererade ansökningar ofta fokuserar på kvantitet över kvalitet.
Det gör det svårt för arbetsgivare att urskilja kvalificerade sökande, vilket pressar dem att lägga mer tid och pengar på anställningsprocessen.
Yngre arbetssökande drabbas särskilt, delvis på grund av pandemins påverkan.
Grafström anser att personliga brev kan komma att ersättas med tester som bättre visar sökandes kompetenser.
Trots utmaningarna lyckas majoriteten av unga ändå etablera sig i arbetslivet, även om det är svårare för en del idag.
Med den nya tekniken kan arbetssökande nämligen snabbt få ihop ett hundratal arbetsansökningar och skicka dem till en mängd olika arbetsgivare. Men det finns samtidigt en baksida i form av att arbetsgivarna blir överhopade av medelmåttiga ansökningar.
Driver upp kostnaderna
Det menar nationalekonomen Jonas Grafström, vice vd och forskare vid Ratio. Enligt honom finns det forskning som visar hur AI-genererade ansökningar, som ofta har tagits fram med fokus på kvantitet snarare än kvalitet, resulterar i att arbetsgivare drar sig för att rekrytera. En utveckling som slår mot inte minst unga som behöver få in en fot på arbetsmarknaden.
– Det drabbar kanske mest de som faktiskt är duktiga för det syns inte längre på samma sätt att de är duktiga. Och när arbetsgivarna inte vet vad de får så borde det driva ner kompensationen och också göra dem lite mindre benägna att anställa, säger Jonas Grafström till TN.
Han skrev nyligen i en krönika att AI-utvecklingen har förvandlat ungdomar till citroner, det vill säga gjort det svårt att veta vilka som håller måttet och vilka som inte gör det. Eller som Jonas Grafström själv uttryckte det: ”När alla kan signalera hög kvalitet, betyder signalen plötsligt ingenting.”
När det blir svårare att urskilja kvalitet så uppstår kostnader för arbetsgivaren, menar han.
– Det blir helt klart dyrare att anställa för det blir en längre process när man måste göra fler tester och intervjuer, helt enkelt göra ett noggrannare arbete. Det går inte längre att sortera saker lika bra som det gjorde förut, säger han och fortsätter:
– I viss mån tycker jag att man förr kunde kolla på ett personligt brev och en ansökning och se om det var ett ja eller ett nej, för det kunde vara så dåligt skrivet att en del kunde sorteras ut direkt. Men nu kan det se så pass bra ut och att man måste ta in någon på intervju för att först där komma fram till om det är ett nej. Då har man ändå tappat ett par arbetstimmar på det. Det är kanske små kostnader sett till varje enskilt fall men tillsammans blir de ändå viktiga.
Risk för felrekryteringar
Och även om det blir ett ja, så finns det en ekonomisk risk för arbetsgivaren som kanske är större nu än tidigare.
– Det kanske löser sig i slutändan så man hittar bra personer. Men om det inte gör det och man börjar göra en massa felrekryteringar, då är det jättedyrt. Och det kan vara en faktor som driver att man avstår.
De AI-genererade ansökningarna sammanfaller med flera andra faktorer som tillsammans skapar hinder för unga att etablera sig på arbetsmarknaden, menar Jonas Grafström.
Dels hade de som ska ut på arbetsmarknaden nu i många fall oturen att gå i skolan under pandemin, vilket enligt flera bedömare kan ha resulterat i att de fick med sig en något sämre utbildning. Dels kom de sedan ut på en arbetsmarknad där de som redan är etablerade på arbetsplatsen i högre utsträckning arbetar hemifrån, vilket gör att de unga får sämre möjligheter att lära sig ett yrke på plats.
– Det finns forskning som visar att när de äldre inte är på jobbet, vilket de inte är i samma utsträckning längre, så tar upplärningen av de nya medarbetarna mycket längre tid. Därför blir det mycket dyrare att ta in dem, säger Jonas Grafström.
– Hemarbete är logiskt för de äldre. De är ofta mer produktiva hemma och tappar lite i produktivitet när de kommer in till kontoret. Men de höjer alla andra så himla mycket. Och är det ofta så att de äldre inte är inne på kontoret, då tar det mycket längre tid innan den där unga personen blir produktiv nog att motivera sin lön.
”Risken är alltså att företag råkar kalla personer till intervjuer för tjänster som de egentligen inte är så intresserade av, utan snarare har sökt av bara farten.”
Samtidigt är det förstås inte bara den arbetssökande utan även arbetsgivaren som har tillgång till AI. Jonas Grafström ser en utveckling där allt fler instegsjobb ersätts av AI. Om exempelvis en forskare tidigare tog hjälp av en forskningsassistent så kan forskaren i dag i stället ta hjälp av AI och på så sätt ofta få både smidigare och bättre hjälp.
Hur vanligt har det blivit med AI-genererade ansökningar – håller alla på med det nu?
– Förmodligen inte alla, men det är ett väldigt bra verktyg för att få någonting att se bra ut snabbt. Man kan ladda upp ansökningstexten och sen ladda upp sitt CV och därefter be AI:n att skriva en ansökan som matchar tjänsten. Det gör att man kan söka fler jobb.
Och för den som söker flera jobb – genom vissa tjänster är det möjligt att söka hundratals jobb per dag – blir det kanske första gången man ens hör talas om företaget när man blir kallad till en intervju. Risken är alltså att företag råkar kalla personer till intervjuer för tjänster som de egentligen inte är så intresserade av, utan snarare har sökt av bara farten.
– Om man tidigare fick in 25 ansökningar så kanske man nu får 100 att sitta och sortera i och det drar ju också ut på processen. När saker tar längre tid så blir människors arbetslöshetsperiod också förlängd, allt annat lika. Då blir det en lite högre arbetslöshet och människor som söker arbete är borta från arbetsmarknaden en lite längre stund per år. Det är sådana saker som adderar på varandra, säger Jonas Grafström.
”En ny front på problemet”
Ovanpå allt har de unga oturen att AI-intåget på arbetsmarknaden krockar med en lågkonjunktur, vilket leder till att det finns ännu färre tillgängliga jobb.
Det har pratats mycket om att vissa grupper av unga, till exempel de som inte har gått ut gymnasiet, har det tuffare på arbetsmarknaden. Är problemet med ungdomsarbetslöshet egentligen mer komplext än vad det låter som i debatten ibland?
– Ja, jag tror att det har tillkommit en ny front på problemet. De som inte har gymnasieutbildning är förmodligen exakt lika utsatta som tidigare. Men nu har det kommit till ytterligare dimensioner som kan tänkas försvåra även för andra grupper.
De senaste åren har rapporterna duggat tätt om universitet och högskolor som har upptäckt att studenter har fuskat med hjälp av AI. Jonas Grafström tror att det – i kombination med larm om bland annat betygsinflation, svag läsförmåga och låg koncentrationsförmåga till följd av frekvent användande av sociala medier – kan ha bidragit till att minska arbetsgivarnas förtroende för den unga generationen över lag.
– Det kommer nog att reda ut sig så småningom, men de som studerade runt covid och kom ut på arbetsmarknaden samtidigt som AI var helt nytt och ingen riktigt visste vad det var och hur det kunde användas, kan vara något av en förlorad generation.
”Signalvärdet försvinner helt och hållet.”
Jonas Grafström ser framför sig att de personliga breven kommer att fasas ut. I stället tror han att arbetsgivare kommer att efterfråga konkreta kompetenser och erfarenheter, kanske i kombination med fler tester som ska visa vad den arbetssökande kan på riktigt.
– Brev och långa texter fyller ingen funktion om mottagaren läser dem och ändå inte får med sig någonting av personen i fråga. Signalvärdet försvinner helt och hållet. Det som sticker ut med AI-texter är att de är så opersonliga och döda. Man kan läsa en sida skriven av AI och allting ser bra ut men när man är klar så har man ingen aning om vad det handlade om.
Men om det är så lätt att se att någonting är skrivet med AI, borde inte de som faktiskt lägger ner jobb och gör en bra ansökan skilja ut sig i mängden?
– Jo, jag tror att de flesta går att hitta när man har erfarenhet av det. Men mängden skapar ändå kostnader som inte är till deras fördel. Det blir lite dyrare och på marginalerna så leder det till att man avstår från att anställa.
– Poängen är just att det blir dyrare. När många olika små faktorer påverkar tillsammans så blir det ganska mycket.
Jonas Grafström påminner dock om att de allra flesta unga fortfarande lyckas etablera sig på arbetsmarknaden utan några större problem.
– Men om det löste sig för 90 procent förut så kanske det löser sig för 80 procent nu. Så det handlar ändå om ganska många personer. Det kanske inte är avgörande i ett större perspektiv, men för de här personerna spelar det väldigt stor roll.
