ELKRISEN

Nya hotet mot vattenkraften – risk för nedläggningar och psykisk ohälsa

Nu återupptas omprövningarna av miljövillkoren för småskalig vattenkraft. Ägarna drivs in i kostsamma och osäkra processer som i princip riskerar att ruinera dem. Situationen har blivit så pressad att en stresscoach engagerats. ”Många är extremt upprivna och oroliga”, säger advokaten Viktor Falkenström till TN.

Det var i juli förra året som regeringen beslutade att återuppta omprövningarna av miljövillkoren för småskalig vattenkraft efter en paus på 2,5 år.

Syftet med pausen var att skapa bättre balans mellan miljöhänsyn och energibehov.

Ett tillståndssystem styrt av ekologisk status

Enligt EU:s ramvattendirektiv måste vattenkraftsägare leva upp till olika miljökvalitetsnormer (MKN), som regleras i miljöbalken, där en rad minimikrav sätts för vattenkvaliteten.

– Hela omprövningsprocessen för den småskaliga vattenkraften styrs av kravet på att uppnå miljökvalitetsnormer för god ekologisk status. Annars blir det ingen verksamhet, konstaterar Johan Hillström, ordförande i Västsvensk vattenkraftförening.

Det har visat sig svårt, eftersom miljökvalitetsnormerna säger att svenska vattendrag ska uppnå ett ”naturligt tillstånd”, trots att de varit reglerade och påverkade av mänsklig aktivitet sedan lång tid tillbaka.

Det handlar om ett i princip omöjligt mål, satt av en lagstiftning som målar upp en fantasibild av hur de svenska vattendragen ska se ut.

– Utgångspunkten är att vattendragen ska vara naturliga – men problemet är att det så gott som inte finns några vattendrag som inte har mänskliga spår, konstaterar Viktor Falkenström, advokat och partner på advokatfirman Sjutton 34 i Karlstad, som driver flera fall kring vattenkraftens miljötillstånd.

”Naturliga” vattendrag – ett mål som inte går att nå

Bakgrunden finns att hitta i EU:s ramvattendirektiv, där Sverige valt en strikt linje i implementeringen.

– Sverige har valt en extremt långtgående tolkning av direktivet och inte utnyttjat möjligheten till undantag och förenklingar, menar Viktor Falkenström.

Konsekvensen är att länsstyrelserna arbetar utifrån en högt satt ribba i sina bedömningar av hur väl vattenkraftverken lever upp till miljökvalitetsnormerna.

– Man får gå tillbaka till 1500-talet för att hitta ”naturliga” vattendrag. Det betyder att vattenkraftägarna snabbt kommer i konflikt med länsstyrelsen. Direktivet och miljön trumfar här vattenkraftägarnas ekonomi.

När vattenkraftsägarna nu åter ger sig in i omprövningsprocessen efter pausen har spelplanen förändrats radikalt.

Miljöfonden som inte räcker till

I ett tidigare skede avsattes nämligen av branschen 10 miljarder kronor i en fond – för att hjälpa de mindre verksamheterna igenom processen.

– Tanken var att fonden skulle stå för 85 procent av kostnaderna, konstaterar Johan Hillström.

Men nyligen stod det klart för parterna att de pengarna inte kommer att räcka.

– Man trodde att den storskaliga vattenkraften skulle klara sig utan åtgärder, men nu har man förstått att myndigheterna inte släpper dem. Därför är fonden för tillfället stängd för att ansökningsvillkoren ska omarbetas, eftersom pengarna inte räcker för alla.

Tvingas in i kostsamma processer utan besked

Men trots att fondens villkor är under omarbetning ska nu omprövningarna återupptas enligt den nationella tidplanen. Hillström beskriver hur verksamhetsutövare nu tvingas in i samrådsprocesser och förberedelser inför ansökan – trots att ersättningsvillkoren är oklara.

– Man har inget val, och det är särskilt problematiskt eftersom de många gånger höga kostnaderna uppstår tidigt i processen, långt innan en ansökan ens når domstol. Det innebär att vattenkraftsägarna tvingas in i stor osäkerhet.

– Många tvekar nu att ge sig in i de här processerna eftersom de i princip kan bli ruinerade om de inte får ersättning för kostnaderna, fortsätter han.

Viktor Falkenström håller med.

– De måste påbörja ansökningsförfarandet nu. Annars kan länsstyrelsen stänga ned verksamheten. Samtidigt vet man inte om fonden kommer att ersätta kostnaderna eftersom den är stängd.

Johan Hillström beskriver också den administrativa bördan som mycket tung: processen kräver både juridiskt ombud och miljöombud, ibland dessutom ytterligare administrativ hjälp. För små ägare kan kostnaderna motsvara flera års omsättning.

I vissa fall kan miljövillkoren för att driva ett kraftverk vidare accepteras, men i andra blir de så ingripande att fortsatt drift inte längre är möjlig.

– Då är det många som hellre väljer att avsluta och riva ut sina kraftverk, säger Johan Hillström.

Den extrema pressen gör att verksamhetsägare drabbas av psykiska problem.

– När en förening nyligen arrangerade ett seminarium tog man in professionell hjälp för att hantera stress, eftersom många är upprivna och oroliga, konstaterar Viktor Falkenström.