ELKRISEN

Forskaren om elnätskaoset: Därför skjuter avgifterna i höjden

Elnätsavgifterna har i år höjts mer än på tre decennier – och nu flyger anklagelserna mellan politiker, myndigheter och bolag. I botten ligger ett regelverk som under lång tid skapat återkommande konflikter. ”Det är regleringen som det har varit fel på – inte bolagens agerande”, säger Erik Lundin, forskare på IFN, till TN.

Det svenska elnätet regleras inte tillräckligt effektivt vilket leder till onödigt höga elnätsavgifter, menar Erik Lundin, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning.

– Det finns i allra högsta grad ett monopol vilket innebär att priserna måste vara reglerade, annars kan elnätsbolagen sätta priser som vida överstiger deras kostnader och tjäna väldigt mycket pengar.

Under året har elnätsavgifterna i snitt höjts med cirka 11 procent, vilket är den största ökningen på 30 år, enligt Nils Holgersson-gruppens kartläggning.

– Men det finns ingen som gjort något olagligt. Det är viktigt att komma ihåg att det finns ingen anledning för någon minister eller någon annan politiker att säga att det är något olagligt som skett. Det som har hänt är att elnätsbolagen följer de intäktsramarna som sattes av Energimarknadsinspektionen inför den nuvarande perioden för intäktsramar.

– Alla, förutom möjligtvis energiministern, visste om att det här skulle ske. Men det finns ingen anledning att klaga på bolagen nu.

”Konkurrens har man inte direkt på en monopolmarknad”.

1996 avreglerades elmarknaden då man separerade elproduktion, handel och distribution, men elnätsavgifterna är fortfarande reglerade av staten (via Energimarknadsinspektionen). Med så kraftiga höjningar av elnätsavgifterna finns det flera skäl att se avregleringen som ett misslyckande, menar Erik Lundin.

– Hela poängen med en privatisering är att få högre effektivitet och få ner priserna. Men det har ju inte skett.

– Konkurrens har man inte direkt på en monopolmarknad, men man kan ha en reglering som fungerar mer eller mindre bra.

Han menar att den senaste tidens kraftiga prisökningar är en konsekvens av en utveckling som pågått under en längre tid.

– Den delen av prisökningen som inte kan motsvaras av en kostnadsökning beror på att värdet på elnätsbolagens anläggningar har räknats upp med byggkostnadsindex.

Förenklat kan systemet förklaras genom att man antingen räknar upp anläggningarna med byggkostnadsindex eller med inflationen. I Sverige har man under det senaste dryga decenniet valt byggkostnadsindex.

– Om byggkostnadsindex ökar väsentligt mycket mer än vad inflationen gör så kommer elnätsbolagen att bli överkompenserade på så sätt att de kan få göra prisökningar som överstiger deras egna kostnader. Och vice versa, om byggkostnadsindex skulle systematiskt understiga inflationen, så blir det tvärtom.

Därför menar han att det inte borde vara en stor nyhet att elnätsbolagen ökat sina priser då byggkostnadsindex i princip konstant har ökat mer än inflationen sedan 1990-talet.

– Det handlar om anläggningar som ganska ofta är gamla men som ändå värderas till nuvarande marknadsvärde. Exempelvis om man tar en anläggning som byggdes 1995, alltså för precis 30 år sedan, vilket är ganska vanligt när det gäller elnät. Om det då kostade 100 kronor så skulle det idag vara värt 170 kronor om man räknade upp med inflationen. Men räknar man med byggkostnadsindex så är det värt 270 kronor. Det är alltså en stor skillnad.

Men det går inte heller att helt dra slutsatsen att elnätspriserna i exemplet idag skulle vara 100 kronor mindre om man räknat upp med inflationen.

– Riktigt så enkelt är det naturligtvis inte. De här anläggningarna som är 30 år gamla är till stor del nu avskrivna. Men det här är en viktig anledning till att elnätsbolagen får mer betalt än vad de har i kostnader.

”Det är regleringen som det har varit fel på – inte bolagens agerande”.

Det är den ansvariga myndigheten Energimarknadsinspektionen (Ei) som beslutar om intäktsramar för elnätsföretag, vilket sätter ett tak för deras avgifter till kunder för fyraårsperioder. Den nuvarande sträcker sig från 2024 till 2027. För att göra detta använder Ei en kalkylränta – något som elnätsbolagen vid flera tillfällen överklagat och vunnit.

– Bland annat har bolagen ansett att Ei räknat på för korta riskfria räntor. Eftersom ränteläget under en längre tid var lågt och bolagen överklagat har kalkylräntan höjts.

Men när det under 2023 togs beslut om den nuvarande perioden för intäktsramar (2024–2027) var räntan väldigt hög vilket påverkade kalkylräntan.

– Då fick elnätsbolagen en bra avkastning och valde för första gången att inte överklaga.

– Sen är det naturligtvis så som elnätsbolagen säger att en viss del går till att återinvestera i gamla nät. Men det är definitivt inte hela förklaringen.

Han menar att elnätsbolagen har rätt att agera ur ett vinstintresse då de följer den reglering som finns.

– Det är regleringen som det har varit fel på – inte bolagens agerande. Sen kan man naturligtvis hävda att man tycker att bolagen skulle vara nöjda med en viss vinstnivå men ägarna vill ju ha hög avkastning.

– Sen kan man tycka att i ett statligt bolag som Vattenfall kan staten gå in och bestämma att man vill bromsa prishöjningarna.

Det existerar redan i dag ett effektiviseringskrav i Sverige men det skulle kunna förbättras, menar Erik Lundin.

– Den så kallade benchmarking-delen biter inte speciellt hårt på bolagen. Det handlar om en modell där man kommer fram till hur mycket varje bolag skulle kunna effektivisera sin verksamhet. Och den kan teoretiskt sett gå mellan ingenting och hundra procent så att säga. Men i själva verket så trycker man ihop det där mycket så att man inte tillåter något bolag att behöva effektivisera sig själv mer än ungefär 30 procent.

– Samtidigt så tvingar man alla som eventuellt inte är effektiva, att de måste bli mer effektiva till åtminstone ungefär 8 procent. Så teoretiskt sett så skulle det kunna vara ganska stor skillnad på vilka krav man ställer på bolagen. Men nu blir det i praktiken en ganska liten skillnad.

”Finns starka incitament att hålla kostnaderna nere”.

Här kan vi ta inspiration från Norge som har en liknande modell men som ställer bättre krav på bolagen, menar han.

– Norge har redan ansatsen där man ställer krav som kommer utifrån resultaten man får ifrån en effektiviseringsmodell. Man ställer de kraven på hela kostnadsbasen, alltså både de löpande kostnaderna och betalkostnaderna, och inte bara de rörliga kostnaderna.

– Det är svårt att jämföra länder med varandra för det finns olika förutsättningar. Men man kan konstatera att prisutvecklingen vad gäller elnätsavgifterna under de senaste 15 åren varit betydligt svagare i Norge och att de verkar ha en mer välfungerande reglering.

Som regleringen ser ut idag så har bolagen dock vissa incitament att hålla ner sina kostnader. Detta för att den ersättning som ges ut för olika elnätskomponenter redan är förutbestämd, menar han.

– Det finns en lista och om det står i den här listan att man får 100 kronor för en viss typ av komponent och jag kan få den för 50 kronor, då får jag behålla mellanskillnaden själv. På så sätt så finns det starka incitament att hålla kostnaderna nere även om priserna faktiskt går upp. Så det kan först låta lite motsägelsefullt men det är för att man har incitament att hålla nere sina kostnader men att hålla uppe sina priser.

– Men det oroar mig att Ei lagt fram förslag om att ta bort den här listan till nästa period för intäktsramarna och då går det att ifrågasätta om bolagen har incitament att inte betala för mycket för de elnätskomponenter som köps in.

”Det är företagens absolut lagliga rätt att höja priserna”.

Inför den kommande perioden har Ei dessutom lagt fram förslag om att ta bort uppräkningen med byggkostnadsindex och istället utgå ifrån inflationen.

– Det är väldigt bra och en mycket enklare metod. Och istället för att diskutera priserna nu så borde man blicka framåt och se till nästa period för intäktsramarna och skapa rätt förutsättningar där.

– Det finns nu flera förslag som skulle kunna leda till att prisökningarna i alla fall stannar av framöver.

Inom den nuvarande perioden för intäktsramarna så är den enda chansen att elnätsavgifterna sänks att företagen bestämmer sig för det.

– Det handlar bara om företagens välvilja i så fall. Men det är klart att man kan tänka sig att om politiken säger att det kan bli stora förändringar på marknaden om elnätsföretagen höjer priserna, så kan det påverka prisbilden.

– Men återigen det är företagens absolut lagliga rätt att höja priserna givet att man håller sig inom den intäktsramen som man har fått.

Men debatten om elnätsbolagens elnätsavgifter har varit het under den senaste tiden. Enligt närings- och energiminister Ebba Busch (KD) tar bolagen ut för höga priser och hon har gett Energimarknadsinspektionen (EI) i uppdrag att se över avgifterna. Myndigheten har dessutom varit tydlig med den nuvarande regleringen innebär att elnätsföretagen kan höja nätavgifterna mer än vad som borde anses vara rimligt.

– Det är ett upprört läge hos medborgarna och hushållen, med rätta. Jag delar den upprördheten. Det finns ingenting som säger att de måste göra så här stora höjningar, sa Ebba Busch till DN nyligen.

”Det är statens skyldighet att ha en väl fungerande reglering”.

Det är viktigt att komma ihåg att den senaste gången som en politiker försökte gå in och detaljstyra regleringen var 2018, konstaterar Erik Lundin.

– Och det var Ibrahim Baylan (S) som försökte detaljstyra hur man bestämmer kalkylräntan så att bolagen inte skulle kunna överklaga den sen. Men enligt EU:s regelverk får inte ministrar gå in och detaljstyra regleringar genom förordningar.

– Politikerna kan alltså inte ändra på regleringen och nu har de snarare agerat tvärtom. Nu har en lagändring lett till att Ei fått mer mandat att bestämma det här själva.

Men det som politiken nu kan göra är att ge Ei mer resurser.

– Man måste komma ihåg att Ei reglerar en bransch med stora ekonomiska intressen och juridiska resurser.

Enligt branschen är de höjda elnätsavgifterna en konsekvens av att det kommer att behövas stora investeringar i elnätet framöver.

”Om nödvändiga investeringar inte görs märks det direkt: fler och längre strömavbrott, längre anslutningstider, för både hushåll, välfärd och industri – detta i ett samhälle där många samhällsviktiga funktioner är helt beroende av att ha fungerande elförsörjning, dygnet runt, för att verksamheten ska fungera över huvudlaget”, skriver Åsa Pettersson, vd för branschorganisationen Energiföretagen, på Linkedin.

Erik Lundin menar att debatten om de höjda elnätsavgifterna är två år för sen och borde ha startats i november 2023 när den nuvarande perioden för intäktsramarna bestämdes.

– Det blir fel att nu skylla på bolagen. Visst att de har motiverat prisökningarna med att det behövs nya investeringar – men att det egentligen handlar om att de vill tjäna pengar. Det är dock inte deras skyldighet att gå ut med det.

– Det är statens skyldighet att ha en väl fungerande reglering och sätta upp bra ramar för den här marknaden.