DEN SVENSKA EXPORTEN

Kartläggning: Här rasar svensk export – snabba miljardtappet på jättemarknaderna

Den svenska varuexporten backar med mångmiljardbelopp till en rad länder, inte minst till giganterna USA och Kina. ”Det kan vara så att vi inte har sett de fulla effekterna”, säger Nils Norell, utredare på Kommerskollegium till TN.

Sveriges varuexport till USA och Kina har backat med 10 respektive 14 procent i år. Det framgår av SCB:s statistik över exporten till Sveriges 30 största handelspartners, där de senaste siffrorna avser perioden januari till och med september.

Nils Norell, utredare på Kommerskollegium, har tagit del av siffrorna.

– Tappet till USA kan med stor säkerhet kopplas till tullarna. De allra flesta företag som exporterar till USA möter nu betydligt mycket högre tullar än vid årets början. Även om det nu finns ett besked att förhålla sig till så har året präglats av ryckighet och osäkerhet, säger han till TN.

– När det gäller Kina så är det inte lika entydigt, men det man kan se är att hela EU:s export minskar till Kina i ökad grad, så Sverige sticker inte ut i den kontexten. Det skulle kunna bero på att Kina absorberar en större andel av sin inhemska produktion på den egna marknaden vilket gör att behovet av import minskar.

Är det inte lite anmärkningsvärt att exporten till USA har backat med hela 10 procent med tanke på att tullarna infördes först i april och statistiken inte sträcker sig längre än till och med augusti?

– Jo, det är en bekymmersam utveckling. Men man ska komma ihåg att flera för Sverige viktiga sektorer, som exempelvis stål- och fordonsindustrin, tidigt belades med höga tullar så det kan ha påverkat även om det förstås också finns andra faktorer som också kan spela in.

– Det som är positivt är att även om det fortfarande råder stor osäkerhet kopplat till USA så har förutsägbarheten trots allt ökat en aning i och med att EU och USA nu har en överenskommelse. Företagen har fått något att förhålla sig till.

Faktum är att om man endast tittar på perioden april till september, så uppgår tappet i varuexporten till USA till hela 17 procent, enligt ett pressmeddelande från Kommerskollegium.

”Svensk varuexport som helhet ligger på en stabil nivå, trots turbulensen i omvärlden.”

Utöver USA och Kina så syns i SCB:s statistik tydliga exporttapp även till Australien (-14 procent) och Egypten (-13 procent) samt Italien (-7 procent) och Nederländerna (-7 procent). Samtidigt har exporten ökat till länder som Schweiz (+45 procent), Kanada (+26 procent) samt Tjeckien, Japan, Brasilien och Portugal (som alla fyra har ökat med 13 procent). Dessutom sticker exporten till Ryssland ut med en ökning på hela 41 procent hittills i år.

– Det man kanske kan konstatera utifrån de här siffrorna är väl att svensk varuexport som helhet ligger på en stabil nivå, trots turbulensen i omvärlden. Exporten ökar på någon marknad och minskar på någon annan. Om det är en omfördelning till följd utav tullar är för tidigt att uttala sig om.

Hur kommer det sig att exporten till Ryssland ökar?

– Exporten till Ryssland minskade kraftigt efter Rysslands fullskaliga invasion i Ukraina, och i dag är det endast tillåtet att exportera vissa varor dit, som till exempel insatsvaror i läkemedel och medicintekniska produkter. Så det är den typen av varor som exporteras, men varför det har ökat just i år kan vi inte säga med säkerhet.

Tufft läge för fordonsbranschen

Bakom procentsatserna ovan döljer sig förstås exportvärden i kronor, som varierar kraftigt beroende på hur stor handeln till det aktuella landet är. Exempelvis motsvarar det 10-procentiga tappet till USA, som är Sveriges tredje största exportmarknad, över 13,4 miljarder kronor och tappet på 14 procent till Kina, som ligger på elfte plats på listan över stora handelspartners, motsvarar 8,4 miljarder kronor.

Till Sveriges fem största handelspartners, som är Tyskland, Norge, USA, Danmark och Finland, backar exporten till samtliga utom Danmark, som visar upp en ökning på 4 procent eller 3,6 miljarder kronor.

Enligt Nils Norell på Kommerskollegium är fordonsindustrin en bransch som har haft det tuffare på exportsidan i år, medan livsmedelssektorn och vissa metaller har gått i motsatt riktning. Det handlar dock om ökningar och minskningar på ett fåtal procentenheter, betonar han.

– Det är viktigt att inte dra alltför långtgående slutsatser när det rör sig om så pass korta tidsperioder. Säsongsvariationer, prisförändringar och växelkurseffekter kan exempelvis också spela in.

”När företagen blickar framåt så ser vi att många av dem är försiktigt optimistiska.”

Business Swedens Exportchefsindex, som mäter både varu- och tjänsteexporten, har i rapporten för årets fjärde kvartal valt rubriken ”Kylslagen exportmarknad”.

Indexet, som alltså ger en bild av hur exporten mår, ligger just nu på 49,4. Det innebär ett tapp på 1,6 enheter från det tredje kvartalet. Eftersom 50 är indexets neutrala punkt är det något fler som är pessimistiska nu jämfört med andelen som är optimistiska.

– Vi konstaterar att läget på exportmarknaden är lite avvaktande och det är framför allt nuläget som tynger ner. De företag som deltar i undersökningen får göra bedömningar av både nuläget och framtiden och när de blickar framåt så ser vi att många företag är försiktigt optimistiska, säger Business Swedens chefekonom Lena Sellgren till TN.

Mest positiva är tongångarna just nu vad gäller exporten till Asien och Västeuropa, medan synen på övriga kontinenter är dyster. Framför allt exporten till Nordamerika ser ut att minska framöver, vilket Business Sweden kopplar ihop med USA:s tullpolitik.

– Dessutom har dollarn försvagats vilket kan bidra till att minska efterfrågan och då slår det mot den svenska exporten.

Historiskt positivt kring lönsamhet

Speciellt positiv är synen på hur lönsamheten i exportförsäljningen kommer att se ut framöver. Indexet för lönsamhet på tre månaders sikt ligger just nu högre än det historiska genomsnittet för åren 2007–2025.

– Indexet ligger långt över vad vi hade förväntat oss. Speciellt med tanke på att kronan väntas fortsätta att stärkas, vilket historiskt sett har inneburit ett mer utmanande läge för exporten, säger Lena Sellgren.

Business Swedens prognos är att det från och med mitten av nästa år kommer att finnas ett ökat efterfrågetryck i ekonomin globalt sett, men att den amerikanska ekonomin bromsar in.

Med tanke på att USA trots allt är en av Sveriges största handelspartners, går det att hämta hem det tappet i exporten på andra marknader?

– Ja, det går till viss del men det kommer att ta lite tid med tanke på att det är en relativt stor del av exporten som kan komma att omfördelas. Nio procent av den svenska exporten går till USA. När USA nu vänder sig inåt gör EU en kraftsamling med frihandelsavtal med andra marknader och det är givetvis jättebra, men sen måste det även finnas eller byggas upp en efterfrågan. Så det är ganska komplext.

”Företagen är bra på att laga efter läge och nu har de vant sig vid osäkerheten.”

Men det finns ett tydligt momentum framåt, betonar Lena Sellgren.

– Det här året har inneburit många snabba förändringar men även om företagen inte gillar tullarna så har de i alla fall nu fått något att förhålla sig till. Företagen är bra på att anpassa sig och hanterar de nya förutsättningarna och skapar möjligheter utifrån det läge som råder. Allt fler är beredda att göra nya satsningar och investera och det tycker jag är jättepositivt.

Kommerskollegium ägnar sig inte åt samma typer av prognoser för framtiden som Business Sweden gör men Nils Norell håller med Lena Sellgren om att det finns positiva tecken framåt.

Han konstaterar att jämfört med de prognoser för världshandeln som gjordes tidigare i år, så är de som kommer nu betydligt mindre dystra.

– I osäkra lägen är det alltid svårt att göra bedömningar och just nu är det kanske ännu svårare än vad det brukar vara. Det kan också vara så att vi fortfarande inte har sett de fulla effekterna av tullarna och det råder rent allmänt en stor osäkerhet. Men företagen är bra på att laga efter läge och nu har de vant sig vid osäkerheten och räknat in den i sina kalkyler, avslutar han.