SVENSKA FORSKNINGEN

AstraZenecas vd: Så hotas svensk forskning – ”Andra länder springer ifrån oss”

AstraZenecas vd Per Alfredsson varnar för att Sverige har hamnat efter när det gäller skatteincitament för FoU-verksamheter. ”Vi ligger nästan tio procentenheter högre i totalt skattetryck mot jämförbara länder”, säger han i en exklusiv intervju med TN.

– Det finns mycket som är jättebra i Sverige men vi tenderar att prata om det negativa. Jag tycker att det är viktigt att också lyfta det positiva, säger Per Alfredsson, vd för AstraZeneca i Sverige.

AstraZeneca är ett svensk-brittiskt biofarmaceutiskt företag som levererar läkemedel till miljontals patienter världen över. Vid produktionsanläggningen i Södertälje produceras drygt 30 olika läkemedel för mer än 100 marknader vilket summeras till 11–12 miljarder tabletter och kapslar årligen.

Totalt bidrar den svenska verksamheten till cirka fem procent av Sveriges totala varuexport. Per Alfredsson menar att det finns många fördelar med att driva bolag i Sverige jämfört med andra länder.

– Bland annat är vi innovativa och det finns många företag i Sverige, och vi är tillbaka som nummer ett på EU:s innovationsindex.

– Sverige ligger i framkant när det gäller hållbarhet, vilket är en oerhört viktig fråga för oss. Vår svenska verksamhet har varit väldigt framgångsrik. Bland annat nådde vi vårt mål att minska koldioxidutsläppen från vår egen verksamhet med 98 procent till 2026 redan två år i förväg.

Efterlyser ett ekonomiskt incitament riktat till FoU-bolag

Dessutom anser han att Sverige har en trygghet i att det finns en stabil ekonomi, ett stabilt politiskt klimat samt ett bra utbildningssystem och inte minst framstående sjukhus. Sverige har också en överlag väl fungerande arbetsmarknad.

– För AstraZeneca är kompetensförsörjningen inte ett stort problem.

– Vi rekryterar inte bara svenska studenter. Inom bolaget vill vi ha mångfald, därför rekryterar vi spetskompetens från hela världen. Däremot är kompetensförsörjning ett problem för mindre bolag och här behöver man göra mer.

Han menar att även om bolagsskatten i Sverige ligger kring medianen i EU så är det inte tillräckligt bra för ett litet exportberoende land som Sverige. Men framförallt har Sverige hamnat efter när det handlar om skatteincitament för FoU-verksamhet, konstaterar han.

Tidigare har branschen i stort efterlyst ett ekonomiskt incitament riktat till FoU-bolag som fått benämningen Innovationsavdraget. Det skulle ge skattekrediter på exempelvis 30 procent av kvalificerade FoU-utgifter, som lönekostnader, köpta tjänster och förbrukningsvaror, enligt branschen.

– Tittar man på det här med direkt riktade incitament för forskning och utveckling så har ett antal länder sprungit ifrån oss.

– Jag syftar på liknande länder nära oss som Nederländerna, Storbritannien, Irland och Frankrike där man har riktade incitament. Vi ligger nästan tio procentenheter högre i totalt skattetryck mot för oss viktiga jämförbara länder, vilket försvagar vår konkurrenskraft.

AstraZeneca AB investerar tiotals miljarder kronor varje år i forskning och utveckling. Det gör AstraZeneca till Sveriges största privata forskningsinvesterare. Totalt utgör den samlade företagssektorn ungefär tre fjärdedelar av Sveriges totala FoU-utgifter.

– Vi är ett patientfokuserat och innovationsdrivet företag, så för oss är forskning och utveckling av nya behandlingar för patienter en central del av vår verksamhet.

– Sverige är viktigt för AstraZeneca och AstraZeneca är viktigt för Sverige, inte minst ur ett innovations- och forskningsperspektiv.

”Vi vill vara konkurrenskraftiga och ha den bästa laguppställningen”.

AstraZeneca har 8 100 medarbetare i Sverige varav 3 100 jobbar i Göteborg, och 5 000 i Södertälje och Stockholm. Av företagets 2 000 forskare är 40 procent födda utanför Sverige. Att kunna rekrytera globalt är avgörande för företagets konkurrenskraft, konstaterar Per Alfredsson.

– Vi vill vara konkurrenskraftiga och ha den bästa laguppställningen. Då skulle det vara lite naivt tycker jag att säga att vi bara ska rekrytera människor som råkar bo i Sverige. Vi vill vara bland de bästa i världen och då måste vi kunna rekrytera de bästa i världen.

Men en oro är att det tar för lång tid att få arbetstillstånd i Sverige.

– Om vi slåss om att kunna rekrytera unika kompetenser och de som är bäst och det tar mycket längre tid för oss att få klart pappersarbetet så kan de tröttna och i stället välja Danmark eller Kanada.

– Det är också viktigt att de som kommer hit upplever att det går smidigt att till exempel få ett personnummer.

Ny stadsdel ska bli världsledande inom Life Science

På forskningsenheten i Göteborg pågår bland annat studier inom kardiovaskulära sjukdomar, njursjukdomar, metabola sjukdomar samt sjukdomar i andningsvägarna. AstraZeneca har även en viktig roll i utvecklingen av den nya stadsdelen GoCo Health Innovation City i Göteborg.

På över 200 000 kvadratmeter skapas ett nytt innovationskluster av små och stora företag och syftet är att attrahera kompetens från hela världen och bli världsledande inom Life Science.

– Att samarbeta är en paradgren i Sverige. Samarbeten mellan akademi, industri och hälso- och sjukvården är jätteviktiga för vår bransch. Vi har ett antal partnerskap med bland annat Karolinska institutet, Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska och Wallenbergstiftelserna, där vi tittar på hur vi tillsammans kan utveckla det svenska sjukvårdssystemet.

Inför det kommande valet nästa år har näringslivet i stort efterlyst ett större fokus på tillväxt.

– För mig är tillväxt det som skapar möjligheten att ha det här samhället vi har. Ur ett AstraZeneca-perspektiv innebär tillväxt att vi kan få ut fler mediciner till fler patienter.

Att fler får tillgång till nya behandlingar kommer att bli än mer avgörande framöver i takt med den globala trenden med en åldrande befolkning med minskande födelsetal och en ökande förväntad livslängd.

– Det kommer i allt högre grad att handla om tidig upptäckt av sjukdomar, eftersom chanserna för framgångsrik behandling då ökar – samtidigt som det bidrar till högre livskvalitet och minskat produktionsbortfall.

– Här vill vi jobba tillsammans med sjukvården för att säkerställa att vi faktiskt använder de nyaste produkterna och behandlingarna så att patienter får tillgång till dem.

”Kunskap har aldrig haft kortare hållbarhet än nu”.

Han beskriver utvecklingen av AI som en stor möjlighet framöver och att den nya tekniken tidigt har implementerats i både forskningen och i fabrikerna.

– Vi använder bland annat AI för att utveckla potentiella läkemedel snabbare. I våra fabriker kan vi med hjälp av AI upptäcka saker som måste åtgärdas i produktionen. Det är också väldigt viktigt för att driva produktivitet på kontoren.

Nyligen presenterades att AstraZeneca tillsammans med Ericsson, Saab, SEB och Wallenberg Investments gjort en storsatsning på AI- infrastruktur när de tillkännagav att de tillsammans med teknikföretaget NVIDIA kommer att bygga en AI-fabrik i Linköping.

– Det är viktigt för att vi ska kunna få tillgång till snabb beräkningskapacitet för att kunna driva forskning och utveckling framåt. Men som med all ny teknik är det viktigt att vara medveten om att det finns risker. Därför har AstraZeneca tagit fram en egen AI-policy och etiska riktlinjer. Internt använder vi också en egen ChatGPT-lösning för att säkerställa att data inte delas utanför företaget, säger Per Alfredsson.

– Här handlar det mycket om intern kompetensutveckling. Kunskap har aldrig haft kortare hållbarhet än nu och cykeln innan man måste lära om sig är kortare. Man vill inte sitta kvar med mekaniska räknare när alla andra har skaffat laptops.