KÄRNKRAFTENS FRAMTID

Kapplöpningen: Här kan Sveriges nästa reaktorer byggas – ”Effekt blir framtidens valuta”

Redan nu planeras en park med små modulära reaktorer (SMR) i Valdemarsvik. Men det bubblar i flera kommuner och elfrågan kan snart utvecklas till ett race om konkurrenskraften, enligt Christian Sjölander, vd för Kärnfull Next. ”Den som har tillgång till el kan utvecklas och attrahera ny industri, medan andra riskerar att hamna på efterkälken”, säger han till TN.

I augusti meddelade statliga Vattenfall att de går vidare med amerikanska GE Vernova och brittiska Rolls-Royce SMR i arbetet med att bygga ny kärnkraft på Väröhalvön.

Bara några veckor senare meddelade uppstickaren Kärnfull Next att de planerar en park med små modulära reaktorer (SMR) som kan leverera upp till 1 800 megawatt utsläppsfri el vid kusten utanför Valdemarsvik.

Företaget siktar på att lämna in sin första ansökan om statligt stöd under 2026, men arbetet är redan i full gång – inte minst med att bygga relationer till de kommuner som kan bli värdar för framtida reaktorer.

”Effekt framtidens valuta”

För Christian Sjölander, vd och grundare för Kärnfull Next, handlar satsningen i grunden om att ge Sverige effekt – en resurs som han menar kommer att definiera framtidens ekonomi.

– Vi ser hur efterfrågan på planerbar kraft ökar överallt. Elektrifieringen av industrin, transporterna och de nya AI-drivna datacentren skapar ett elbehov som inget väderberoende system klarar på egen hand. Det här handlar inte längre om ideologi utan om reell kapacitet.

När företaget nu tar nästa steg konstaterar Christian Sjölander att kommunerna är avgörande för om Sverige ska lyckas få fram ny kärnkraft. Inte bara för att de formellt har vetorätt i tillståndsprocessen – utan även för att deras engagemang avgör om projekten får lokal legitimitet.

– Kommunen är en central aktör. Etableringen sker på mark inom kommunernas gränser, påverkar deras invånare och kommer finnas kvar i över hundra år. Därför måste vi arbeta nära kommunerna från dag ett, säger Christian Sjölander.

Han beskriver hur synen på energi håller på att förändras på lokal nivå. Tidigare handlade energifrågor mest om miljö eller klimat – nu handlar det om konkurrenskraft.

– Under de senaste ett och ett halvt åren har många kommuner insett att effekt är en gyllene nyckel. Effekt kommer att vara framtidens valuta. Den som har tillgång till el kan utvecklas och attrahera ny industri, medan andra riskerar att hamna på efterkälken.

Investerarintresset exploderar

Den växande optimismen märks också på kapitalmarknaden. På bara fyra–fem år har investerarklimatet för kärnkraft förändrats i grunden.

Enligt Goldman Sachs växte de globala investeringarna i kärnkraft med 14 procent per år 2020–2024, och Morgan Stanley uppskattar att den samlade investeringsvolymen kan nå 2,2 biljoner dollar till 2050 – en uppjustering med 700 miljarder på bara ett år.

Kärnkraftens tidigare stämpel som ”ohållbar” är borta. Endast 2,3 procent av världens kapitalfonder exkluderar i dag kärnkraft, och både Världsbanken och Asiatiska utvecklingsbanken har hävt sina förbud mot att finansiera projekt i sektorn. För investerare handlar det nu om att säkra tillgång till stabil, utsläppsfri basenergi i en tid av ökande elbehov.

Enligt det internationella energiorganet IEA väntas den globala kärnkraftskapaciteten växa kraftigt de kommande decennierna. I rapporten World Energy Outlook från 2024 prognostiserar IEA att den totala kapaciteten stiger från 416 gigawatt 2023 till 647 gigawatt 2050.

”Vi förväntar oss ett nytt rekord för kärnkraftskapacitet redan 2025, och tillväxten fortsätter när allt fler länder omprövar sin kärnkraftspolitik och förlänger livstider för befintliga reaktorer samt öppnar nya anläggningar”, säger Laura Cozzi, chef för hållbarhet och teknik på IEA.

För bolag som Kärnfull Next innebär detta en helt ny situation då investerare som tidigare avfärdade kärnkraft nu visar ett konkret intresse för svenska projekt.

Valdemarsvik – den första kandidaten

Valdemarsvik är i dag huvudkandidat för Kärnfull Nexts första anläggning. Platsen, Målma, ligger vid havet och identifierades redan på 1970-talet som lämplig för kärnkraft.

Regeringen krattade marken med ett förslag om att från och med den 1 juli 2026 ta bort förbudet mot ny kärnkraft utmed obrutna och högexploaterade kustområden. Förstudien visar att området har goda geologiska förutsättningar, närhet till kylvatten och ett lokalt politiskt stöd.

Företaget planerar att bygga mellan fyra och sex små modulära reaktorer, vardera på 300 megawatt. Tillsammans skulle de kunna leverera lika mycket el som hela Ringhals 1 och 2 gjorde före nedstängningen.

– Vi ser Valdemarsvik som ett område med potential att bli ett nytt kraftcentrum i sydöstra Sverige. Kommunen har både vilja och förståelse för vad det innebär att bli en del av Sveriges framtida elförsörjning, säger Christian Sjölander.

Samarbete och riskdelning

Kärnfull Next samarbetar med internationella aktörer som Samsung C&T, världsledande inom kärnkraftsbyggande, och koreanska KHNP som står för drift och tekniskt stöd. Christian Sjölander ser sådana samarbeten som nödvändiga för att Sverige ska kunna bygga ny kärnkraft i tid.

– Vi behöver dra nytta av erfarenheter från länder som redan bygger moderna reaktorer. Det sparar både tid och pengar, och det är så man skapar trovärdighet i finansieringen.

Företaget planerar också att använda de statliga kreditgarantier som ingår i regeringens ”5 GW-program” som syftar till att bygga upp till 5 gigawatt ny kärnkraftskapacitet i Sverige – vilket ska minska kapitalkostnaderna i ny kärnkraft.

– Staten kan gå in på skuldsidan för att sänka finansieringskostnaden, men det är fortfarande marknaden som står för kapitalet. Det är ett bra sätt att dela riskerna utan att belasta skattebetalarna.

Från idé till färdigt projekt

Kärnfull Next fungerar som projektutvecklare – eller som Christian Sjölander uttrycker det,”first mile experts”. Deras uppdrag är att ta ett projekt från en idé till ett färdigt, tillståndsprövat och finansieringsbart bygge.

– Vi tar hand om den mest komplexa fasen som att förvandla ett koncept till något som är redo att byggas. När vi är klara finns det ett färdigt paket med markrättigheter, miljöutredningar, lokal förankring, reaktordesign, tillståndsansökan och ett komplett finansieringsupplägg.

När projektet är färdigutvecklat säljs det vidare till långsiktiga investerare som pensionsfonder, infrastrukturfonder eller energibolag, som sedan äger och driver anläggningen, konstaterar Christian Sjölander.

Processen i Valdemarsvik är ännu i förstudiefas, men tidsplanen är ambitiös. Målet är som sagt att lämna in ansökan om statligt stöd 2026 och fatta slutligt investeringsbeslut 2029. Om allt går enligt plan kan den första reaktorn tas i drift omkring 2035.