DEN SVENSKA INDUSTRIN

Trots optimism – därför lyfter inte industrin: ”En tid av stora skiften”

Sverige är på väg ur lågkonjunkturen – men industrin står still. Återhämtningen just nu drivs av hushållen, inte exporten, varnar Teknikföretagen och Industriarbetsgivarna i en ny rapport. ”Och nu har vi inte längre kronan som krockkudde”, säger chefekonomen Kerstin Hallsten till TN.

Sverige är inne i en långdragen lågkonjunktur, konstaterar Erik Spector, chefekonom på Teknikföretagen, i samband med att Teknikföretagen tillsammans med Industriarbetsgivarna presenterar en ny konjunkturprognos.

– Vi ser ändå en konjunkturåterhämtning framöver. Vår prognos är att Sveriges BNP stiger med drygt en procent i år och med drygt 2,65 procent nästa år, säger han.

– Den här uppgången är lite mer markerad i Sverige än för USA och Euroområdet, säger Kerstin Hallsten, chefekonom på Industriarbetsgivarna.

Inte exporten som drar

Men återhämtningen drivs i första hand av hushållen, inte exporten. Industrin har fortfarande flera utmaningar vilket riskerar att påverka den långsiktiga utvecklingen.

– Det är inte exporten tyvärr som är den stora drivkraften, säger Kerstin Hallsten och betonar att industrin länge har levt med stor osäkerhet.

”Det är en tid av stora skiften.”

Svenska industriföretag befinner sig i ett läge där det pågår en rad parallella skiften. Det handlar om ett skifte i handelspolitiken, AI-utvecklingen och geopolitiken med krig i vår omvärld, konstaterar Kerstin Hallsten. Ovanpå detta sker ett skifte i ekonomin.

– Det är en tid av stora skiften. Företagen har levt med det här ett tag nu vilket får effekter på handels- och värdekedjor och var produktionen hamnar någonstans, säger hon.

Saknar strukturreformer

Erik Spector är också bekymrad, trots att det spås en återhämtning i ekonomin i stort.

– Det är klart att det är positivt att hushållen ökar sin konsumtion, de har ju varit pressade under lång tid. De får en bättre ekonomi på grund av lägre inflation, lägre räntor och en expansiv budget.

Samtidigt är det bekymmersamt att det inte är industrin som är loket som drar oss upp ur lågkonjunkturen, menar han.

– Så är det inte riktigt den här gången. Det har bland annat att göra med USA:s höga importtullar, det är klart att det blir bekymmersamt med exporten. Sen är teknikindustrin alltmer konkurrensutsatt från Kina, så det är en tuff miljö, säger han.

Vilka områden är det som ändå går starkt?

– Tillväxten drivs framför allt av företag inom försvar och elteknik. Tittar man på andra stora grupper, som maskin- eller fordonsindustrin så är det kärvare. Fordonsindustrins produktion väntas minska med 15 procent i år och i stort sett ligga still 2026. Maskinindustrins produktion fortsätter att falla i år efter flera nedgångsår, där väntas en viss återhämtning nästa år, säger han.

Tyskland och Kina oroar

I Tyskland är det ännu värre, där visar produktionsvolymindex att produktionen har fallit kraftigt, cirka 20 procent sedan 2018. Det stora sänket på senare tid är fordonsindustrin som i augusti rasade med 18,5 procent.

– Tyvärr har tysk industri gått dåligt under ganska lång tid och den svenska industrin är ju exponerad mot den tyska, så det är inte goda nyheter. Går det dåligt i Tyskland så dämpar det även aktiviteten i Sverige, säger han.

Dessutom ser han oroande tendenser på andra håll. Handelskriget mellan USA och Kina har fått effekten att kinesiska bolag nu försöker översvämma Europa med billiga varor, vilket på sikt kan innebära stora utmaningar.

– Det är klart att om det sker i väldigt hög utsträckning så är det bekymmersamt för företag som konkurrerar med samma produkter. Sen är det också en faktor som dämpar inflationsutvecklingen i hela Europa. Men ur vårt perspektiv är det framför allt ett problem om konkurrensen hämmas, säger han.

”Inga vanliga konjunkturförlopp.”

Kerstin Hallsten menar att det har varit en hackig utveckling för svensk industri de senaste åren. Vid årsskiftet kunde det skönjas en ljusning, men så kom ett nytt skifte i termer av ändrad handelspolitik från USA. Så har företagen haft det under lång tid, det är inga vanliga konjunkturförlopp, betonar hon.

– Och nu har vi inte längre kronan som krockkudde, det påverkar oss tydligt. Företagen vittnar om nedpressad lönsamhet och konkurrenskraft, säger hon.

Stålindustrin har drabbats väldigt hårt i den här nya verkligheten med tullar och överproduktion från Kina, berättar Kerstin Hallsten.

– Handelskonflikten påverkar både efterfråge- och utbudssidan, det blir både ökad osäkerhet och dyrare varor. Företag som har jobbat upp väl fungerande värdekedjor måste nu tänka om, säger hon.

Basindustrin har tidigare flaggat för att varslen ökat, och det ser inte ljusare ut framåt, menar Kerstin Hallsten.

– Vi ser en rejäl uppgång i september.

Enligt Kerstin Hallsten döljs industrins situation lite av att hushållen och finanspolitiken kortsiktigt lyfter ekonomin.

– Man hade gärna sett att det var marknadskrafterna som drog igång det här snarare än expansiv finanspolitik. Jag hade hellre sett en expansiv penningpolitik och strukturåtgärder i det här läget.