DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN
”Upp till bevis för den nya miljötillståndsmyndigheten”
Den nya miljötillståndsmyndigheten måste visa att den svenska miljöprövningen kan bli effektivare, tydligare och hålla jämna steg med EU:s klimatpolitik, skriver Lina Hagström i en krönika.
Promemorian för inrättandet av regeringens nya miljötillståndsmyndighet är ute på remiss. Tanken är att myndigheten i ett första steg ska ta över tillståndsprocesserna för mindre verksamheter.
Inrättandet av en ny myndighet är inte en liten bedrift och är ett viktigt steg mot mer effektiva tillståndsprocesser. Uppdraget är att samordna och harmonisera miljöprövningarna i Sverige. Om en verksamhet får tillstånd ska inte bero på vilken del av landet man vill etablera sig i, och inte heller vilken regional eller lokal myndighet man möter. Rättsstatliga principer kräver likabehandling.
Organisationsform är viktig, men det är också den faktiska lagtexten som miljöprövningen lutar sig mot. I miljötillståndsutredningen framgår att Sverige både har överimplementerat och underimplementerat EU-lagstiftning. Förslaget är därför att skyndsamt korrigera detta. Om Sverige inte har samma tolkning av EU-rätten som övriga unionsländer konkurrerar svenska företag på en separat marknad jämfört med sina grannar. I en tid när både Sveriges och EU:s marknader måste locka investerare för att vända en negativ trend, är effekterna av oförutsägbara tillståndsprocesser påtagliga.
Är konkurrenskraft oförenligt med miljöskydd?
De senaste EU-akterna som innehåller effektivisering av tillståndsprocesser är kritiska råmaterial-akten, nettonoll-akten och förnybartdirektivet. De tre akterna har en sak gemensamt – att snabba på den gröna omställningen. Kommissionen anser att EU:s konkurrenskraft är tätt sammankopplad med klimatomställningen. Att försena eller ignorera effektivisering av tillståndsprocesserna skulle därmed inte bara försämra vår konkurrenskraft, utan också vår väg mot klimatneutralitet.
Kostnaden för bristen på förutsägbarhet och effektivitet
Kostnaden i tid och pengar för en tillståndsprocess avgör om det finns ekonomisk förutsättning för verksamheten. Problem uppstår när kostnaden inte går att förutse. Haparandabladet rapporterade om ett väldigt färskt exempel den 3 oktober. I artikeln framgår att Kaunis Iron har tagit sig igenom sju år av tillståndsprocesser för att få starta driften i malmkroppen Sahavaara. Efter att ha fått ja i både under- och överinstans beviljar HD anstånd för Gabbna sameby att komplettera sin överklagan. Den förseningen får uppsägningar av 14 tjänstemannatjänster och sex kollektivanställningar som följd.
Man ska vara försiktig med att dra långtgående slutsatser av enskilda fall, men exemplet pekar på samhällskostnader som oftast är dolda i tillståndsdebatten – och som i hög grad påverkar Sveriges konkurrenskraft.
