REGELKRÅNGLET

EU-höjdaren till TN: Regelförenklingarna har redan sparat företagen 8 miljarder euro

Stresstester, ”reality checks” och en roadmap för implementering. Det är några av verktygen när EU-kommissionen nu tar i med hårdhandskarna mot byråkratin. Den ansvariga kommissionären Valdis Dombrovskis lovar att småföretagen kommer att gynnas extra mycket. ”Det här handlar om att förändra regleringskulturen inom EU”, säger han till TN.

Säkerhet och konkurrenskraft. Det är EU-kommissionens två övergripande prioriteringar för den nuvarande mandatperioden. Och en central del i arbetet med att uppnå ett mer konkurrenskraftigt EU, och på så sätt även öka kontinentens säkerhet, är att genomföra förenklingar i den mängd regelverk som EU har tagit fram de senaste åren.

Det konstaterar Valdis Dombrovskis, tidigare premiärminister i Lettland och sedan 2014 landets EU-kommissionär. För den här mandatperioden har han fått ansvaret för ekonomi, produktivitet samt implementering och förenkling av EU-lagstiftning.

På en pressträff i Bryssel nyligen förklarade han att genom att göra EU-regler ”enklare, mer proportionerliga och lättare att navigera i” ska företagen kunna lägga mindre tid på pappersarbete och mer på innovation, investeringar och tillväxt.

– Europeiska kommissionen har hittills lagt fram sex omnibuspaket med förslag på förenklingar i lagstiftning kopplat till bland annat hållbarhetsrapportering, investeringar, jordbruk, försvar och kemikalier. Dessa förslag innebär tillsammans årliga besparingar för företag på över 8 miljarder euro, sa Valdis Dombrovskis till det samlade pressuppbådet.

Målet: Slopa en fjärdedel av regelbördan

Innan året är slut planerar EU-kommissionen dessutom att lägga fram ytterligare ett gäng så kallade omnibussar. De ska omfatta förslag som rör digitalisering, miljö, livsmedelssäkerhet, försvar samt fordons- och medicintekniska produkter. Målet är att inom fem år ha minskat de administrativa kostnaderna med 25 procent för alla företag och 35 procent för små och medelstora företag.

– En minskning med 25 procent skulle innebära en sänkning av de återkommande administrativa kostnaderna med 37,5 miljarder euro.

Förenklingsstrategin, som EU-kommissionen har döpt till “A simpler and faster Europe”, innebär bland annat att samtliga kommissionärer ansvarar för att “stresstesta” lagstiftning inom deras specifika områden. Dessutom ska alla kommissionärer ha minst två så kallade “implementation dialogues” om året med olika intressenter.

Dessutom har EU-kommissionen lanserat en slags ”reality checks” som ska fånga upp problem som kan uppstå när nya EU-regelverk ska implementeras.

– Men för att förenklingarna ska få verklig effekt behöver vi stöd och samarbete från Europaparlamentet och rådet. De måste behandla lagstiftningsagendan snabbt så att förenklingarna kan genomföras.

”Detta är inte bara en insats från Bryssel, utan vi är beroende av att medlemsstaterna omsätter lagstiftningen i verkliga, meningsfulla och effektiva förändringar som gör skillnad för europeiska företag i deras vardag.”

Det har gått över ett år sedan Mario Draghi lanserade sin omtalade rapport om Europas konkurrenskraft, i vilken han bland annat pekade på omfattande behov av regelförenklingar och andra åtgärder för att främja investeringar och tillväxt. Men trots att rapporten tryckte på vikten av att agera snabbt menar både Mario Draghi själv och en rad andra inflytelserika personer att de konkreta åtgärderna till stor del har uteblivit.

Men Valdis Dombrovskis, som i sin roll alltså har ett övergripande ansvar för förenklingsarbetet, är nöjd med hur arbetet fortskrider. Han pekar bland annat på att det förenklade regelverket inom CBAM, eller EU:s klimattullar som de ofta kallas, börjar gälla inom kort, och att regelverken i det första omnibuspaketet, som handlar om hållbarhetsrapportering, sattes på paus tidigare i år.

– Detta är inte bara en insats från Bryssel, utan vi är beroende av att medlemsstaterna omsätter lagstiftningen i verkliga, meningsfulla och effektiva förändringar som gör skillnad för europeiska företag i deras vardag. Det är viktigt att de gör en ordentlig konsekvensbedömning för att få en fullständig förståelse för vilken effekt EU:s regelverk får och vilka kostnader de leder till, säger Valdis Dombrovskis.

Målen kvarstår

Men förenklingsarbetet i sig har också mötts av negativa reaktioner. Det första omnibuspaketet har följts av kritik om att EU sänker ambitionerna på klimatområdet. Den bilden delar dock inte Valdis Dombrovskis.

– Förenklingsarbetet handlar inte om att sänka våra standarder. Vårt mål är att minska bördan utan att undergräva våra politiska målsättningar. Det handlar inte om avreglering utan om effektivare reglering och implementering. Framöver måste vi också göra det till en del av vår regleringskultur. Det här synsättet måste vara centralt för hur vi utformar alla regler framöver.

Kan du förklara hur det ska fungera mer specifikt?

– Framöver kommer vi att lägga mycket arbete och fokus på frågor som konkurrenskraft och på att kontrollera hur våra lagförslag påverkar inte minst SME-företag. Det innebär att vi kommer att bedöma vilka administrativa bördor regelverk kan komma att medföra i praktiken.

– Vi diskuterar också vilka bördor ändringarna i sig kan medföra, eftersom det förstås påverkar resultatet av lagstiftningen. Vi tittar också på hur den lagstiftning vi föreslår kommer att införas, och kommer om det behövs att ta fram någon form av ”road map” för implementering. Så det här handlar verkligen om att förändra regleringskulturen inom EU framöver.

Kvantitativa mål

Andra kritiker anser att de förenklingar som presenterats hittills inte kommer att göra någon större skillnad i praktiken, eller att de till och med riskerar att förvärra situationen. Även om syftet är att förenkla kan nya standarder och avgränsningar innebära att den administrativa bördan ökar när företagen än en gång får nya regelverk att sätta sig in i, menar man.

Hur ser du på den risken att förenklingarna i själva verket leder till att det blir krångligare?

– Ja, det är uppenbarligen något vi måste vara uppmärksamma på. Och det är därför vi också sätter tydliga kvantitativa mål för vad vi vill uppnå när det gäller att minska den administrativa bördan, så att det inte slutar med en situation där vissa bördor läggs till och är onödiga. Målet är självklart att uppnå en situation där regelbördan har minskat.