BROTTEN MOT FÖRETAGEN

Varnar för ny trend: Så utnyttjar kriminella företagen – ”Skadar hela samhället”

Kriminella gäng har hittat helt nya vägar in i näringslivet, varnar Ekobrottsmyndigheten, organisationer och experter. Samtidigt anmäls allt färre brott. ”Hela samhället behöver bygga motståndskraft”, säger Gina Kezovska på EBM till TN.

Den senaste myndighetsgemensamma lägesbilden (MGL), som bygger på 14 myndigheters kartläggning av den organiserade brottsligheten, beskriver hur företag används som brottsverktyg och utgör en del av den kriminella infrastrukturen. Att lyfta näringslivets utsatthet på detta sättet är en delseger för Företagarna och Svenskt Näringsliv som i flera år har synliggjort att mängdbrott som stölder och bedrägerier har en nära koppling till organiserade brottsligheten.

– Den här frågan har inte fått särskilt mycket gehör hittills. Men den här rapporten visar tydligare än någonsin att det är inte längre en sidofråga, utan att det är en kärnfråga för att förstå kriminalitetens ekosystem. I den här rapporten har man nu lagt till en avgörande pusselbit, säger Lena Nitz, ansvarig för brotts- och trygghetspolicy hos Svenskt Näringsliv.

Hon får medhåll från Tobias Adielsson, näringspolitisk expert på Företagarna.

– Det som lyfts i rapporten är ett första steg att prioritera mängdbrotten. När företagare utsätts för inbrott eller när det stjäls i butiker, är det en del av att finansiera de skjutningarna vi senare ser på gatorna. Det betyder att vi inte kan fokusera på antingen eller, för de här går hand i hand, säger Tobias Adielsson, näringspolitisk expert på Företagarna.

Så utnyttjas företag

På Ekobrottsmyndigheten ser man en tydlig trend där den organiserade brottsligheten allt oftare bedrivs i form av företag, som ett sätt att undgå upptäckt.

– Storskalig ekonomisk brottslighet består i dag av avancerade brottsupplägg som närmast kan liknas vid en bolagskoncern med ett moderbolag i toppen och flera bolag i botten. Upplägget är komplext, med många involverade bolag och målvakter. Företagen kan till exempel användas för omfattande skattebrottslighet, penningtvätt och kreditbedrägerier. Brottslighet som kan generera stora brottsvinster, säger Gina Kezovska, avdelningschef på Ekobrottsmyndigheten.

Dagens utveckling av ekonomisk brottslighet är skadligt för hela samhället, fortsätter hon.

– Den påverkar förtroendet för staten, statsfinanserna och det finansiella systemet. Samtidigt skadar ekonomisk brottslighet våra välfärdssystem. Det påverkar i förlängningen förtroendet för vår demokrati. Hela samhället behöver därför bygga motståndskraft, säger Gina Kezovska.

Få företagare anmäler brott

Men det återstår fortfarande mycket arbete för att gå från ord till handling, menar han.

– Sedan 2017 har Polismyndigheten fått mer än 80 procent i ökade anslag. Trots det har våra medlemmar inte fått det bättre. När vi frågar dem hur de ser på polisen har förtroendet visserligen gått upp med någon procentenhet, men det står inte i proportion till storleken på anslagen, säger Tobias Adielsson.

I fjol visade siffror från Svenskt Näringsliv att andelen företag som inte har polisanmält något brott alls har ökat med cirka tolv procent från året innan. Problemet med låg anmälningsfrekvens avspeglas även i Företagarnas enkäter.

– Vi ser en tydlig ökning av andelen av våra medlemmar som aldrig anmäler brotten de utsätts för, från 20 procent 2017 till nästan 40 procent 2024. Den största orsaken till det är att de upplever att polisen inte kommer göra något, säger han.

Han lyfter ett exempel:

– Jag träffade en bonde för någon vecka sedan som utsatts för ett bedrägeri på 150 000 kronor. När han ringde polisen svarade de att de tyckte de att det var jättebra att han ringde in, men att de tyvärr inte kunde prioritera det. Samtidigt betonade polisen att det var jätteviktigt att han anmälde. Bonden sa att han inte ser någon anledning att anmäla nästa gång om frågan ändå är nedprioriterad, säger Tobias Adielsson.

Mörkertal i anmälningar

En låg anmälningsfrekvens avspeglar en uppgivenhet där de inte ser att brotten blir lösta eller att de tas på allvar. Det är inte bara ett bottenbetyg för myndigheternas arbete att skipa rättvisa. Det bidrar också till kunskapsluckor i arbetet med att kartlägga brottsligheten, vilket i sin tur försämrar underlaget för att bygga lagstiftning, menar Tobias Adielsson.

– Vi jobbar aktivt både med polisen, BRÅ och andra organisationer för att skapa bättre möjligheter för företag att anmäla mer, säger han.

Lena Nitz menar att polisen behöver organisera sig bättre för att arbeta mer riktat mot brott mot företagare.

– Det handlar inte bara om att prioritera mängdbrotten, utan också om att rikta insatserna. Ofta sprids de här brotten ut på lokalpolisområden och andra delar av polisen, vilket gör att en sammanhållen bild saknas. Det som krävs är ett intensifierat och fördjupat samarbete mellan polisen och näringslivet för att både bekämpa brottsligheten och stärka företagens motståndskraft mot organiserad brottslighet, säger hon.

Mer förebyggande arbete

Gina Kezovska på Ekobrottsmyndigheten betonar behovet av mer förebyggande åtgärder i takt med att den organiserade brottsligheten blivit allt mer omfattande och systemhotande.

– Det har blivit tydligt för alla aktörer att vi inte kan lagföra eller kontrollera bort brottsligheten. Istället måste vi öka insatserna i brottsförebyggande i ett tidigt skede. En viktig del i det arbetet är att identifiera sårbarheter i samhället som utnyttjas av kriminella och åtgärda dessa, säger hon.

En viktig del i arbetet är, precis som företagsrepresentanterna lyfter, att öka anmälningsviljan i samhället.

– Ju tidigare vi får kännedom om den, desto tidigare kan vi agera för att stoppa den. På det sättet stryper vi tillsammans pengaströmmar till den organiserade brottsligheten, och hindrar att den växer sig starkare. På så sätt gör vi det möjligt för det sunda näringslivet att verka.

”Nu är bedrägerier den största inkomstkällan”

Enligt Tobias Adielsson kommer de kriminella alltid gå dit där det är enklast att tjäna pengar och nu är bedrägerier den största inkomstkällan. Dessutom blir de mer professionella i sitt sätt att arbeta och att komma undan kontroller. Ett sätt att motverka dessa är att införa kontroller hos myndigheterna. Men för att vara extra tydlig: Kontrollerna måste vara relevanta och identifiera områden där det finns störst risk.

– De flesta företag uppskattar kontroller när man känner att det finns en rimlighet i det. Ett problem som kan uppstå hos politiker är att man vill visa att man gör någonting och då skapar regler som snarare riskerar att öka administrationen för de seriösa företagen. Det kan handla om att de måste skicka in fler uppgifter, som i många fall inte används särskilt mycket eller kan manipuleras, säger han.

Ett lovvärt initiativ är Bolagsverkets nyligen tilldelade uppdrag att kontrollera bedrägerier i årsrapporterna som registreras varje år, förklarar Tobias Adielsson.

– Det ser vi som positivt eftersom man då kan hitta avvikelser och företag som fuskar och förmedla till andra myndigheter var det behövs kontroll. Men nu tittar politiker på att höja avgifterna för att finansiera Bolagsverkets arbete. Det skulle ge ytterligare pålaga på den absoluta majoriteten av företag som gör rätt för sig. Det är inte vad de behöver just nu, säger han.

Gina Kezovska på Ekobrottsmyndigheten framhåller att det måste bli lättare att kontrollera bolag och deras företrädare, både för privata och offentliga aktörer. Det är avgörande för att värna den sunda konkurrensen och en marknad där seriösa företag verkar på lika villkor.

– För att försvåra för kriminella att använda företag som brottsverktyg måste det bli svårare att starta eller ta över ett bolag för att använda det för ekonomisk brottslighet och svårare att utnyttja andra människors identiteter. Det handlar också om att upphandlingar måste utföras på ett sätt så att inte organiserad brottslighet släpps in, att tillsyn och kontroller ska fungera väl och att påföljderna för ekonomisk brottslighet behöver ses över.

Måste agera nu

Enligt Lena Nitz är tiden en viktig faktor, inte minst då organiserade brottsligheten är snabba med att utveckla innovativa lösningar för att begå brott.

– Likväl som AI och digitaliseringen är positiv och möjliggör en utveckling i samhället, möjliggör den också för brottsligheten att skala upp sin verksamhet på olika sätt. Det kan bli ett stort problem framöver om vi inte agerar i tid, säger hon.

Det är också viktigt att näringslivet skyddas i bråda tider av kris och beredskap.

– Motståndskraftiga och konkurrenskraftiga företag är en grundförutsättning för Sveriges tillväxt, beredskapsförmåga och nationella säkerhet. Det är positivt att myndigheter samverkar för bekämpa organiserad brottslighet. Men en fortsatt stor brist i det framtida brottsbekämpande arbetet är att det saknas en struktur eller organisation för att samarbeta med näringslivet, säger hon.

Inte bara jobb för polisen

Tobias Adielsson tillägger att problemet är för stort för att tro att bara polisen eller företagarna själva ska lösa det.

– Här måste hela samhället ställa om för att stoppa den kriminella ekonomin som växer fram, säger han.

Han lyfter bland annat telekombolagen som måste hitta sätt att stoppa spridningen av falska samtal och bedrägerier. På liknande sätt måste de sociala mediejättarna hitta sätt att förhindra de investeringsbedrägerier där man till exempel använder en kändis för att få företag och privatpersoner att investera. Även bankerna måste ta ett större ansvar, avslutar han.

– Jag får alldeles för ofta samtal från medlemmar som blivit av med miljontals belopp. I ett fall blev en företagare av med över sex miljoner över en natt och fick inte en krona tillbaka av sin bank. Nu ligger i princip hela det ekonomiska ansvaret på företagarna.