DEN SVENSKA EKONOMIN

Chefsekonom sågar KI-siffror: ”Väldigt lågt räknat”

Svensk ekonomi går trögt och behöver insatser som får fart på tillväxten, menar chefsekonomen Sven-Olov Daunfeldt. Därför är han starkt kritisk till Konjunkturinstitutets bedömning av reformutrymmet. ”Alla siffror här och nu pekar i fel riktning”, säger han till TN.

Svensk ekonomi fortsätter att gå trögt. Statliga Konjunkturinstitutet (KI) skruvade på onsdagen ner sin prognos över Sveriges BNP-tillväxt till 0,7 procent under 2025, en sänkning med 0,3 procentenheter jämfört med tidigare prognos. Under tisdagen visade dessutom inköpschefsindex att tjänstesektorn bromsar in rejält.

Trots det spår KI att regeringens budgetproposition för 2026 kommer innehålla ett reformutrymme på endast 34 miljarder kronor. Det motsvarar 0,5 procent av potentiellt BNP, vilket är det historiska genomsnittet för åren 2002–2019, trots att ekonomin under dessa år gått betydligt starkare än vad den gör nu.

KI:s prognos får Svenskt Näringslivs chefsekonom, Sven-Olov Daunfeldt, att reagera.

– Det är väldigt lågt räknat i det konjunkturläge som vi befinner oss i – med svag tillväxt, en av Europas högsta arbetslöshet och geopolitisk osäkerhet med tullkaos – samtidigt som både hushållen och företagen är relativt pessimistiska om framtiden, säger han.

Sven-Olov Daunfeldt menar att KI:s sätt att räkna framstår som mekaniskt, där man utgått ifrån ett historiskt genomsnitt, snarare än att ta hänsyn till det tuffa ekonomiska läge som Sverige befinner sig i. Han betonar att många ekonomer under en tid spått att den svenska konjunkturen ska vända, utan att så har blivit fallet.

Även KI själva erkänner sig skyldiga till det misstaget.

– Vi har under en lång tid, måste jag erkänna, haft fel om hushållens konsumtion. Den växer inte så fort som vi trodde, trots att vi tycker att det finns förutsättningar, säger KI:s prognoschef Ylva Hedén Westerdahl till TT.

Historien riskerar att upprepa sig utan politiska åtgärder, tror Sven-Olov Daunfeldt.

– Det finns vissa indikationer på att konjunkturen kanske vänder snart, men det har vi sett tidigare också. Då har våra förhoppningar grusats av olika omständigheter. Och det kan mycket väl hända igen, eftersom det fortfarande är ett extremt osäkert läge. Alla siffror här och nu pekar i fel riktning, säger han.

Efterfrågar nästan dubbelt så stort reformutrymme

Sven-Olov Daunfeldt vill snarare se att regeringen presenterar ett reformutrymme på 60–65 miljarder kronor, i linje med hur flera andra ekonomer resonerar. Men viktigare än själva summan är vad pengarna används till, och där vill han se reformer som gynnar tillväxten på sikt, snarare än tillfälliga stimulanser till hushållen.

–Jag tycker att regeringen i en höstbudget ska ägna sig mer åt vad jag kallar för strukturella tillväxtreformer, som ökar Sveriges tillväxt på sikt, snarare än att hålla på med konjunkturpolitiska åtgärder. Den som bedriver bäst konjunkturpolitik i Sverige är Riksbanken, eftersom räntesänkningar får effekt nästan direkt på hushållens konsumtion, säger han.

”Jag är tyvärr lite pessimistisk kring höstbudgeten.”

Högst upp på önskelistan står sänkt bolagsskatt, från dagens 20,6 procent till EU:s miniminivå på15 procent.

– Vi vill bli ett land som attraherar investeringar och kapital till Sverige. Det kan vi göra om vi sänker bolagsskatten och kombinerar det med andra reformer som kortar tillståndsprocesser, säger han.

Vill se tillväxtreformer

Han ser också ett behov av att öka antalet arbetade timmar i ekonomin, som han tycker ofta hamnar i skymundan i debatten.

– Vi har en väldigt hög arbetslöshet, men vi har också väldigt många växande grupper som är undersysselsatta. De jobbar färre timmar än vad de egentligen skulle vilja göra. Det här är ofta de som har lägre inkomst, de är unga och de är lågutbildade. Här skulle en sänkt arbetsgivaravgift för unga vara en effektiv reform för att få fart på tillväxten och öka antalet arbetare i timmar i ekonomin. Det har forskningen visat, säger han.

Han lyfter också sänkt skatt på arbete, förslagsvis en sänkning av den statliga inkomstskatten med fem procentenheter. Dessutom vill han se ett större respektavstånd mellan de som går på bidrag och de som arbetar, och efterfrågar därför riktade skattesänkningar mot hushåll med låga inkomster snarare än höjda bidrag.

Sven-Olov Daunfeldt är dock orolig över budgeten kommer att spegla att det snart är valår.

– Jag är tyvärr lite pessimistisk kring höstbudgeten då jag tror att det kommer att bli ganska mycket fokus mot att stärka hushållens köpkraft med olika typer av bidrag. Det är olyckligt i det här läget. Det vi behöver är att drivkrafterna att arbeta blir starkare, säger han.

Regeringens budget presenteras den 22 september. Förra året bedömde KI att reformutrymmet skulle uppgå till 50 miljarder kronor, men regeringen presenterade en budget på omkring 60 miljarder kronor.