ELKRISEN

Så blir din nota för nya elnätet – riskerar för höga avgifter i decennier

Energimarknadsinspektionens förslag om en ny elnätsreglering möter kritik från flera håll. Industrin menar att de nya reglerna innebär att företag och elkunder riskerar för höga elnätsavgifter i många år framöver, medan elnätsbolagen varnar för investeringsstopp.

Energimarknadsinspektionen (Ei) presenterade nyligen sitt förslag för hur elnätsföretagens intäkter ska regleras under nästa tillsynsperiod (2028–2031).

Regleringen styr hur mycket nätbolagen får ta ut i avgifter – pengar som behövs för att bygga ut och underhålla elnäten.

Förslaget innehåller två stora förändringar: en ny metod för att värdera elnätsanläggningar och en sänkt kalkylränta.

Två metoder för att värdera elnätet

Grunden för intäktsramen är kapitalbasen – alltså värdet på de anläggningar som används i elnäten. Det värdet har hittills beräknats med en kapacitetsbevarande metod, vilket innebär att nätet värderas till vad det skulle kosta att bygga det idag, det så kallade återanskaffningsvärdet.

Ei föreslår nu att nya investeringar från och med 2028 ska värderas enligt en förmögenhetsbevarande metod, där kapitalbasen räknas upp med faktisk anskaffningskostnad plus inflation (KPI).

Men de redan gjorda investeringarna i det befintliga nätet ska även fortsatt värderas enligt den gamla kapacitetsbevarande modellen.

Enligt Ei ska det här minska risken för både över- och underavkastning och bättre spegla de faktiska kostnaderna för att bygga och driva nätet.

Industrin: Gamla nät måste också värderas om

SKGS, som företräder den elintensiva basindustrin, är dock kritiska till att redan gjorda investeringar i nätet ska fortsätta att värderas enligt den gamla kapacitetsbevarande modellen.

– Konsekvensen blir att elnätsföretagen även fortsatt överkompenseras, eftersom nätens värde blir mycket högre än vad bolagen en gång betalat för anläggningarna, säger Johan Bruce, verksamhetsansvarig på SKGS.

SKGS uppskattar att den förmögenhetsbaserade modellen ger cirka 15-20 procent lägre kostnader än den kapacitetsbevarande. Men eftersom den förmögenhetsbaserade bara ska gälla för framtida investeringar – riskerar kunderna att betala för höga avgifter i decennier framöver, menar Johan Bruce.

– Vi tycker att det är rimligt att man från och med nästa tillsynsperiod även värderar gamla tillgångar utifrån vad man faktiskt betalade för dem. Investeringarna i elnät måste öka, men vi kan inte ha en reglering som överkompenserar nätägarna och sänker industrins konkurrenskraft.

Branschen: För låg avkastning hotar investeringar

Energiföretagen, som representerar elnätsbolagen, är inte emot själva metodbytet men betonar att det måste ske stegvis.

– Det viktigaste för oss är inte metoden i sig utan hur metodbytet sker, så att förutsättningarna blir så stabila som möjligt. Vi välkomnar därför inriktningen med en så kallad värdekonsistent metod, det vill säga att anläggningarna behåller det värde de har erhållit enligt tidigare metod fram till och med övergången till ny metod. Detta tillsammans med valet av en real metod – från och med övergången indexeras gällande anläggningsvärde vidare med KPI – bedömer vi kan resultera i ett balanserat metodbyte avseende anläggningsvärdering, även om förändringen i sig är väsentlig, säger Tomas Malmström, ansvarig för elnätsfrågor på Energiföretagen.

En annan del av Ei:s förslag har fått branschen att reagera ännu starkare är den föreslagna kalkylräntan. Det är den avkastning som nätbolagen får räkna med på sitt investerade kapital. Metoden (WACC/CAPM) ska behållas, men Ei vill använda historiska räntor och inflationstal, vilket betyder att referenspunkten är de senaste 10 - 15 årens mycket låga räntor. Det sänker nivån på kalkylräntan från drygt 5 procent till 1,7 procent.

– Vi ser med stor oro på den föreslagna kalkylräntan. Hur ska en ränta på knappt två procent kunna locka fram det kapital som behövs för att klara elektrifieringen och bygga ett robust och motståndskraftigt elsystem? Vi pratar om investeringar på tiotals miljarder, och då måste investerare kunna räkna hem sina satsningar, säger Tomas Malmström.

Han varnar för att tillgången till både eget och lånat kapital riskerar att påverkas negativt och att viktiga nätutbyggnader därmed kan försenas.

Avgörande för elektrifieringen

Både industrin och elnätsbolagen är överens om att de svenska elnäten måste byggas ut i en takt som saknar motstycke, för att klara den pågående elektrifieringen av industrin och transportsektorn.

– Vi står inför den största elektrifieringen i modern tid. Då behövs förutsägbarhet och stabila villkor, inte en reglering som gör det svårare att investera, säger Tomas Malmström.

Johan Bruce instämmer i behovet av investeringar, men menar att dagens modell redan ger nätbolagen för goda villkor:

– Det är viktigt att elnätet kan byggas ut i takt med att elanvändningen ökar. Men vi kan inte ha en elnätsreglering som överkompenserar nätägarna och sänker industrins konkurrenskraft. Detta måste rättas till inför nästa reglerperiod, säger han.

Energimarknadsinspektionen vill att de berörda parterna skickar in sina remissvar på förslaget i september.