ELKRISEN

Ny satsning ska lösa elkrisen – företagen riskerar dubbelsmäll

Ett nytt pilotprojekt ska ge mer effekt i västra Sverige där industrin skriker efter el. Anbudsprocessen har redan börjat, uppger Svenska kraftnät – men frågan är vem som ska stå för kostnaden. ”Det är inte företagens fel att det har blivit så här”, säger Malin Johansson, ansvarig för energi och klimatfrågor på IKEM.

Svenska kraftnät lanserar i samarbete med Vattenfall Eldistribution ett nytt verktyg för att möjliggöra elanslutningar i områden med kapacitetsbrist – utan att invänta färdigställda nätförstärkningar.

Konceptet, som kallas kapacitetsåtgärd, ska testas i ett pilotprojekt i sydvästra Västra Götaland. (se karta)

Som TN rapporterat i flera artiklar råder det stor brist på effekt i Västsverige. Enligt nätägaren Vattenfall förväntas effektbehovet öka med 70 procent till 2035, och Vattenfall har begärt 2 500 MW effekt från Svenska kraftnät.

Lokala resurser

Men eftersom förstärkningar av stamnätet kan ta många år att genomföra, slår det redan idag hårt mot industrin och företag i västra och södra Sverige.

– Vi har svårigheter att ansluta inom de tidsramar som våra kunder vill på grund av kapacitetsbristen och har sökt efter lösningar för hur vi kan hjälpa till med att få fram den efterfrågade effekten, säger Martin Nilsson, projektledare på Svenska kraftnät.

Till skillnad från så kallade villkorade anslutningsavtal, där aktören själv står för att hantera riskerna i nätet och får en icke-garanterad kapacitet, bygger kapacitetsåtgärden på att Svenska kraftnät upphandlar lokala resurser – exempelvis elproduktion, energilager eller förbrukningsflexibilitet – som kan aktiveras vid behov.

Resursleverantörerna får även delta på andra elmarknader parallellt, så länge de samtidigt lever upp till avtalsvillkoren.

– Vi har strävat efter att andra aktörer ska kunna ta på sig ansvaret för att leverera den kapacitet som krävs för att möjliggöra tidigare anslutningar, säger Martin Nilsson.

Hög tillgänglighet

Han understryker att de olika resurserna ska ha en väldigt hög tillgänglighet och lång uthållighet– vilket möjliggör att Svenska kraftnät vågar tillåta högre belastning under normala förhållanden.

Det är också först när ett faktiskt fel eller behov uppstår som resurserna aktiveras – i övrigt fungerar de som ett slags försäkring för driftsäkerheten.

– Om det uppstår ett fel i nätet så behöver resurser för en snabb inmatning eller utmatning av effekt på rätt plats i nätet för att bibehålla driftsäkerheten, säger Martin Nilsson.

Använd flaskhalsintäkterna

Efter vårens leverantörsdialog är nu kvalificeringsfasen avslutad. Upphandlingen går därmed vidare till nästa steg, anbudsfasen, där kvalificerade leverantörer bjuds in att lämna konkreta erbjudanden om hur de kan bidra, berättar Martin Nilsson.

Det kan handla om att en industri tillfälligt minskar sin förbrukning, eller att en gasturbin och batterier tillför effekt i ett kritiskt läge.

Kostnaden finansieras genom anslutningsavgifter och förs i praktiken vidare till den som vill ansluta tidigare än vad nätet egentligen tillåter.

– Vi tycker att det här är ett väldigt bra initiativ, men anser inte att kostnaden ska skickas ned på företagen. Det är inte företagens fel att det blivit så här. Det kan bli så att de får betala två gånger. Först för denna tillfälliga lösning och sedan för den ”riktiga” nätanslutningen, säger Malin Johansson, ansvarig för energi och klimatfrågor på IKEM.

28 miljarder bara i år

Hon menar att regeringen ska förhandla med EU om att använda de så kallade flaskhalsintäkterna för att finansiera projektet.

De uppstår när det råder prisskillnader mellan Sveriges elområden. Meningen är att pengarna ska användas till att bygga bort nätkapacitetsbristen, men Svenska kraftnät hinner inte bygga i samma takt som flaskhalsintäkterna flödar in.

Bara under 2025 räknar Svenska kraftnät med att få in 28 miljarder kronor i flaskhalsintäkter.

– Svenska kraftnät är bundna till ett regelverk och kan inte själva bestämma om det, men regeringen borde absolut se till att de pengarna kommer till användning för att på så sätt vara med och stärka den svenska industrins konkurrenskraft. Svenska kraftnät får just nu in cirka en halv miljard kronor i veckan i flaskhalsintäkter så det saknas inte pengar för åtgärder, säger Malin Johansson.

IKEM har länge efterlyst ett större fokus på västra Sverige. Till TN har Malin Johansson sagt att det pratas väldigt mycket om den el som kommer att behövas för de nya industriprojekten i norra Sverige, men inte så mycket om de utmaningar som redan existerar i södra och västra Sverige.

”Men vi måste ju bevara de industrier vi redan har, och de står verkligen på spel just nu. Om svenska industrier ska betala för utsläppsrätter inom EU, men inte har möjlighet att ställa om, blir vi inte konkurrenskraftiga som land.”