DEN SVENSKA UTBILDNINGEN

Storföretagens vädjan: Vi behöver fler elever som kan matte

För första gången har Sverige fått en STEM-strategi för att lyfta betydelsen av matematik och naturvetenskapliga ämnen i skolan. Nu måste regeringen se till att det blir verkstad, menar storföretagen. ”Sverige riskerar att halka efter andra länder i de ämnena”, säger Anders Österlund på Ericsson.

Regeringens STEM-strategi som är tänkt att stärka svenskarnas kunskaper inom naturvetenskap, teknik och matematik innehåller många delar. Centralt är att regeringen har satt upp en rad mätbara mål för strategin.

Bland annat att andelen grundskoleelever som är högpresterande i matematik enligt PISA-mätningen ska öka från 10 till 15 procent till år 2033, att andelen elever som studerar på naturvetenskaps- eller teknikprogrammet i gymnasieskolan ska öka från 20 till 25 procent år 2035 och att antalet helårsstudenter inom högskolan ska uppgå till minst 90 000 inom naturvetenskap och teknik, inklusive basårsutbildningar år 2035.

Men nu inleds det hårda arbetet för att få skolväsendet att leverera på målen, menar flera storföretag som TN har talat med. Bristen på ingenjörer och personal med teknisk kompetens är ett stort hinder för deras tillväxtplaner.

Verkstadsföretaget SKF stöder strategins fokus.

– STEM-ämnena är ryggraden i innovation, och därför avgörande för att utveckla hållbara tekniker. Vi förväntar oss att STEM-strategin kommer att leda till att fler studenter, inklusive kvinnor och underrepresenterade grupper, söker sig till och slutför utbildningar inom naturvetenskap och teknik, för att säkerställa tillgång till talanger för framtida innovation och tillväxt, säger Annika Ölme, Chief Technology Officer och Senior Vice President, Technology Development på SKF Group.

Regeringen vill att universitet och högskolor ska få fler kvinnor att läsa STEM-ämnen. Idag är bara en tredjedel av alla som tar ingenjörsexamen i högskolan kvinnor.

Det är viktigt, betonar Anders Österlund, Head of Employer Branding and People Experience, på telekomjätten Ericsson.

– Vi förvånas också över att det kan vara en ganska grabbig kultur på en del tekniska utbildningar. Kvinnliga studenter har berättat för mig att de får höra kommentarer som ”Tjejer kan inte koda” och ”Vad gör du som tjej här?”. Utöver det uppenbara attitydproblemet, så avskräcker det och försvårar för kompetensförsörjningen i branschen, och det måste lärosätena hantera.

Ericsson samarbetar med utbildningsväsendet på flera sätt och samverkan förändras kontinuerligt till följd av att företaget får in nya medarbetare.

– Å andra sidan behöver även akademin och utbildningar anpassas efter arbetslivets behov, och där kan det vara svårt att hänga med i den snabba takten. Akademin behöver även engagera sig mer för att fler yngre elever i det svenska utbildningsväsendet ska söka sig till ingenjörsutbildningar i större utsträckning, samt att ytterligare lägga resurser på att locka unga kvinnor till utbildningarna och att lägga mer kraft för att behålla dem. Där finns en hel del att göra, säger Anders Österlund.

Vad har ni för förväntningar på regeringens nya STEM-strategi?

– Vi har ett underskott på personer inom STEM och ICT – därför behöver vi hjälpas åt. Förståelsen för STEM-ämnena behöver öka i ung ålder. Det finns en risk att Sverige halkar efter andra länder i de ämnena och det måste vi göra något åt. Vi hoppas därför att regeringens nya STEM-strategi innehåller en konkret och handlingskraftig strategi.

Liksom SKF och Ericsson engagerar sig lastbilsjätten Scania i att inspirera yngre att välja teknikyrken. I projektet "Let's Uptech", som görs i samarbete med Granitor och Knightec, jobbar företaget med 20 skolor runtom i Sverige. Målet är 30 skolor under 2025.

Projektet innebär att skolorna samarbetar med Scania under ett helt år. Ingenjörer åker till skolorna och inspirerar eleverna direkt i deras klassrum.

– Vi bjuder också in dem till studiebesök på Scania där de får testa på diverse saker och sist men inte minst ges eleverna ett uppdrag varje år. Förra året skulle de hitta en teknisk lösning för hur man kan underlätta lärande. I år ska de hitta en teknisk lösning för att nå något av de globala klimatmålen. 2–3 vinnare från varje skola erbjuds bland annat ett sommarjobb hos oss. Vi ser ett ökat intresse hos eleverna för tekniska gymnasieutbildningar tack vare Let’s Uptech, säger Mona Samoiel som arbetar med Employer Branding på Scania i Södertälje.

Hon har stora förhoppningar på STEM-strategin.

– Syftet med vårt engagemang är att hitta kompetens och att öka intresset för STEM-ämnen hos unga, inte minst tjejer. Att eleverna blir duktiga inom STEM-ämnen är en överlevnadsfråga för oss och regeringens nya STEM-strategi är därför väldigt viktig. Vi hoppas att den innebär mer resurser, att samverkan mellan näringsliv och lärosäten blir ett uttalat mål och att staten involveras i samverkan, säger hon.

Cecilia Hallengren Aronsson, som är HR-chef för Volvokoncernens teknikorganisation, betonar att lärosätena måste bli snabbare att ställa om.

– Utmaningen i samarbetet med lärosäten är långsam omställning av utbildningar på grund av, enligt lärosätena, resursbrist och lagstiftning. Det försvårar den globala konkurrensen med snabbare anpassningsbara universitet som till exempel MIT och Yale. Ett Vinnova-projekt, Adapt, adresserar just detta, och frågan är mycket viktig för svensk konkurrenskraft, säger hon.

– Det sker numera en helt annan dialog och samverkan mellan industri, akademi och politik. Vi kommunicerar öppet med varandra och vi är alla måna om att Sverige förblir ett konkurrenskraftigt och framgångsrikt land.

Hanna Salovaara är HR-direktör på Boliden, ett gruv- och metallföretag med 6 200 anställda globalt, varav cirka 4 000 i Sverige. Boliden driver både smältverk och gruvområden med stödfunktioner.

Hon berättar att företaget samarbetar med flera utbildningar på flera nivåer. Det kan till exempel vara aktiviteter för att introducera högstadieelever till industrin och gruvnäringen och samarbeten med vuxenutbildningar. Företaget försöker också skapa kontakt med studenter i början av högre utbildningar som exempelvis KTH, LTU i Luleå.

– För oss är det helt avgörande att samarbeta med alla utbildningsnivåer för att skapa intresse, förståelse för industrin och säkra kompetensförsörjning. Vi vill främja de yngstas intresse i STEM-ämnen som matte och naturvetenskap, för att sedan introducera dem till gruvindustrin när de stigit i åldern. Det är ett sätt att ge de en korrekt bild inför att de ska välja sin utbildning, säger Hanna Salovaara.

SCA: Jag är ganska kritisk till engagemanget från lärosätena

Maria Nyberg är rekryterings- och employer branding chef på skogskoncernen SCA. Hon berättar att företaget utgår från kompetensförsörjningsbehovet på 1–3 års sikt och sedan tittar på vilka universitetsutbildningar som möter det behovet. På ingenjörssidan handlar det främst om utbildningar inom industriell ekonomi, maskinteknik, automation, energiteknik och kemiteknik.

– Vi engagerar också studentambassadörer som efter sommarjobb hos oss hjälper oss arrangera aktiviteter som case-kvällar och föreläsningar. För grundskoleelever medverkar vi i Skogsindustriernas rikstäckande arbete ”Skogen i skolan”, som lyfter fram skogens bidrag till klimatet genom att skogen binder koldioxid och att vi producerar biobaserade produkter, och berättar om vilka jobbmöjligheter som finns i branschen, säger hon.

Hur kan samverkan förbättras?

– Jag är ganska kritisk till engagemanget från lärosätena. De skulle kunna visa större intresse för industrins kompetensbehov och bli bättre på att samla in information om vad näringslivet faktiskt efterfrågar. Utvecklingsmöjligheterna för samverkan är oändliga, men det behövs en bättre samordning och en större lyhördhet från akademins sida. Ingen vinner på att studenterna kommer ut med kunskaper som inte är så högt efterfrågade.