DEN SVENSKA ARBETSMARKNADEN

Professor: Sverige sämst i Norden på att matcha arbetslösa

Bristande matchning bromsar svensk arbetsmarknad, visar en ny rapport från IFAU. Att Sverige skiljer sig från de andra nordiska länderna beror framför allt på två saker. ”Det hänger samman med en större andel arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden”, säger professor emeritus Anders Forslund till TN.

Efter att pandemin ebbade ut studsade arbetsmarknaden snabbt tillbaka, men de senaste två åren har arbetslösheten börjat klättra igen.

Regeringen skrev nyligen upp arbetslösheten för 2025 till 8,7 procent och antalet långtidsarbetslösa befinner sig på rekordhöga 145 000 personer, vilket är en ökning med 7 000 personer jämfört med förra året.

Men vilka skillnader finns det mellan hur arbetsmarknaden har utvecklat sig i de nordiska länderna efter pandemin?

Sverige halkar efter

Anders Forslund, professor emeritus på IFAU, har i en rapport undersökt frågan.

Återhämtningen efter pandemin gick som sagt snabbt och i början av 2023 var de flesta länder tillbaka, eller till och med över sysselsättningsnivåerna före pandemin, konstaterar Anders Forslund.

Nu halkar dock Sverige efter våra nordiska grannar. Rapporten visar att Sverige har en klart större matchningsproblematik än Danmark, Finland och Norge.

– Det är en tydlig försämring i Sverige efter pandemin, till skillnad från de övriga nordiska länderna även om resultaten är osäkra och kräver mer forskning, säger Anders Forslund.

I forskningsrapporten har han studerat den så kallade ”Beveridgekurvan”, som mäter kvoten mellan antalet lediga platser och antalet arbetssökande.

Om arbetslösheten stiger, samtidigt som det finns ett stort antal lediga jobb, tyder det på ett tydligt matchningsproblem.

Ytterligare en indikator på att Sverige har problem är att långtidsarbetslösheten har minskat i de flesta nordiska länder, men fortsätter stiga i Sverige.

– Det hänger samman med en större andel arbetslösa med svag ställning på arbetsmarknaden, bland annat många med utländsk bakgrund, säger Anders Forslund.

Återhämtningen försvåras

Samtidigt visar en rapport från Riksbanken att matchningen på arbetsmarknaden generellt försämras vid kriser, men att den långsiktiga återhämtningen har försvårats av att antalet utrikes har födda ökat, särskilt genom flyktinginvandring.

Det har påverkat matchningseffektiviteten negativt eftersom det ofta tar tid för dessa grupper att etablera sig. En förklaring enligt Riksbanken är att branscher som sysselsätter många utrikes födda, som hotell- och restaurangbranschen, drabbades hårt av pandemirestriktionerna.

På senare år har dock matchningen förbättrats något och sysselsättningsgraden bland utrikes födda har ökat markant sedan pandemin. Även om utvecklingen har mattats av något det senaste året ligger andelen sysselsatta fortfarande nästan fyra procentenheter högre än innan pandemin.

Anders Forslund tror att det kan bero på att många av de flyktingar som anlände under 2010-talet nu har lärt sig svenska och utbildat sig.

– De har skaffat sig färdigheter som gör dem mer anställningsbara på den svenska arbetsmarknaden, säger han.

Det finns också skillnader mellan de nordiska ländernas arbetsmarknadspolitik som kan påverka matchningsgraden.

Sverige har till exempel satsat stort på subventionerade anställningar, medan de övriga nordiska länderna erbjuder arbetsmarknadsutbildningar i en mycket högre grad.

– Forskningen visar att båda formerna fungerar bra för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, men just när det gäller arbetsmarknadsutbildningar står Sverige ut och ligger väldigt lågt så här tror jag att det finns saker att göra, säger Anders Forslund.

Annan metod annat resultat

Han konstaterar att rapportens slutsats inte blir så negativ, om analysen i stället görs utifrån olika matchningsfunktioner.

– Här skattar jag antalet personer som blir anställda som en funktion av arbetsmarknadsläget mätt via kvoten mellan vakanser och arbetslöshet. Då visar resultatet att inget nordiskt land har en försämrad matchning på arbetsmarknaden efter pandemin jämfört med före, säger Anders Forslund.