FÖRETAGEN I VÄLFÄRDEN
Så döljs det riktiga problemet med kriminella inom assistansen – ”Helt horribelt”
I debatten låter det som att alla assistansföretag har infiltrerats av kriminella. Men bakom de slagkraftiga rubrikerna finns en annan verklighet: en bransch som länge varnat för kriminalitet – och som nu kräver att staten agerar. ”Sannolikt har Regeringskansliet fler kopplingar till kriminalitet än vad vi har”, säger Humana Assistans vd Hans Dahlgren till TN.
”Anställda med kriminell koppling på alla stora assistansbolag”, ”Rapport: Alla större assistansbolag har kopplingar till organiserad brottslighet” och ”Larmet: Alla stora assistansbolag kopplas till kriminalitet”.
Det är några av de rubriker som följde efter att Försäkringskassan den 22 april presenterat en nyhet om att assistansersättningen ”plundras” av den organiserade brottsligheten. Genom att korsköra data från flera myndigheter kunde Försäkringskassan bland annat konstatera att fyra av tio brukare beräknas ha kommit i kontakt med personliga assistenter som har koppling till eller är aktiva inom organiserad brottslighet.
Försäkringskassan har avslöjat att organiserad brottslighet påverkar alla stora assistansbolag.
Hans Dahlgren, vd på Humana Assistans, ifrågasätter rapporteringen av granskningen och betonar att endast 0,02% av deras anställda har indirekta kopplingar.
Dahlgren föreslår ökade kontroller och tillstånd för personlig assistans för att minska kriminalitet inom branschen.
Tidöpartierna har startat en utredning om bland annat reglering av anhörigassistans, med resultat väntat i januari 2027.
Patrik Silverudd, expert på Vårdföretagarna, understödjer Dahlgrens kritik av debatten och betonar behovet av insyn i branschen.
Vårdföretagarna föreslår även omedelbara förändringar för att öka kontrollen över assistansutförandet i Sverige.
Dessutom framgick det av granskningen att samtliga av landets 62 största assistansbolag under åren 2022–2023 haft anställda personliga assistenter som antingen själva var aktiva i kriminella nätverk eller hade kopplingar till dem – en uppgift som flera stora medier valde att fokusera på.
”Och 22 personer är då en andel av 9 000 anställda, vilket innebär att det är 0,02% som har en indirekt koppling till kriminalitet.”
Olyckligt, tycker Hans Dahlgren, vd på Humana Assistans som är ett av de 62 utpekade bolagen.
– All form av kriminalitet i våra verksamheter är givetvis ett jättestort problem. Men om man har läst rapporten, så kan man konstatera att det i vårt fall handlar om 22 personer som har vad man kallar en indirekt koppling. Det finns alltså ingen direkt kriminell hos oss enligt Försäkringskassans rapport, säger han till TN.
– Och 22 personer är då en andel av 9 000 anställda, vilket innebär att det är 0,02 procent som har en indirekt koppling till kriminalitet. Sannolikt är det så att vilket bolag eller myndighet som helst eller till och med Regeringskansliet har fler kopplingar till kriminalitet än vad vi har.
Att den kriminella världen skor sig på assistansersättningen är känt sedan lång tid tillbaka, menar Hans Dahlgren. Humana och andra företag i branschen har i åratal försökt lyfta problematiken men tyvärr inte fått så mycket gehör, berättar han för TN.
”Hade förväntat mig en mer nyanserad debatt”
Han kan utan svårighet räkna upp flera förslag som han menar skulle göra stor skillnad. De handlar om allt från tillståndsprövning av personer som vill bedriva assistansverksamhet och tillsyn av befintliga verksamheter till att möjliggöra för utdrag ur misstanke- och belastningsregister inför anställning. I dag är det endast tillåtet om det gäller personer som ska arbeta med barn.
I dag kan den som är i behov av assistens själv anställa en assistent utan vare sig tillstånd eller någon uppföljande tillsyn. Hans Dahlgren påpekar att det enligt Försäkringskassans rapport främst är i den typen av upplägg och – alltså inte bland de etablerade aktörerna – som problematiken med brottslighet finns.
– Jag tycker att det är ett väldigt bra och viktigt samtal som förs om hur man kan stoppa all form av kriminalitet i välfärdsverksamheter. Men jag hade förväntat mig att om man presenterar en rapport som får så pass alarmerande rubriker, att man också har väldigt många skarpa förslag från regeringens sida, eller för den delen från oppositionens sida, säger Hans Dahlgren.
– Men debatten har ju inte handlat om en skarpa förslag om hur vi ska komma till rätta med det här. Utan snarare så sätter man bilden av, på ett inte så rättvisande sätt, att de största företagen har tagits över av kriminella personer. Det har ju ingen grund i verkligheten över huvud taget. Jag hade förväntat mig att vi skulle få en mer nyanserad debatt.
”Förödande för förtroendet och tilliten”
I samband med att granskningen blev offentliggjord tog Tidöpartierna beslut om att tillsätta en utredning som bland annat ska titta närmare på reglering för anhörigassistens. Den ska vara klar i januari 2027.
Det är 20 månader framåt i tiden. Vad tänker du om det?
– Jag tycker att det är förödande. Det är förödande för förtroendet och tilliten. För de allra flesta som inte kan någonting om personlig assistans och inte själv har någon anhörig som har assistans eller som arbetar med det, de tror ju på de här rubrikerna som låter som att gängen har tagit över personlig assistans.
– Det finns ett problem med kriminalitet och då måste vi ha verktyg för att göra något åt det. Även om det i vårt fall är ett fåtal så är vi i en förtroendebransch. Vi jobbar med skattemedel och vi ska inte ha något sådant här överhuvudtaget.
Problemen presenterades redan 2018
Hans Dahlgren, som konstaterar att situationen inom personlig assistens utreddes redan 2018 vilket resulterade i en rapport som överlämnades till den dåvarande regeringen, tycker att beskedet om ytterligare en utredning är ”en smocka i luften”.
– Varken regering eller opposition är särskilt handlingskraftiga i den här frågan, trots att det finns en mängd förslag som redan ligger på bordet.
Redan i den rapport som lades fram 2018 pekades anhörigassistansen ut som särskilt drabbad av fusk och brottslighet. Utredaren föreslog bland annat att möjligheten för anhöriga att vara assistenter skulle begränsas. Enligt Hans Dahlgren har till exempel Norge ett system där anhöriga endast tillåts vara assistenter i ovanliga undantagsfall, och själv ser han att det hade gjort stor skillnad om man åtminstone hade beslutat om en kombination.
– Om man är strikt och säger att det måste anställas någon som inte är anhörig också, då kommer du bort från mycket av problematiken med fusk.
”Vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet men det måste finnas insyn hos alla brukare på ett eller annat sätt.”
Han är dock medveten om att det är en känslig fråga.
– Det är kontroversiellt det här med anhörigassistans. Många som har behov vill ha möjlighet att jobba åt sina anhöriga och det kan man förstå. Har du ett barn som är gravt autistiskt så vill du inte lämna ”walkover” på det barnet utan du vill ju kunna hjälpa till. Men det är ju bara frågan om omfattning, man måste kunna hitta en mellanväg.
Han får medhåll av Patrik Silverudd, näringspolitisk expert på branschorganisationen Vårdföretagarna.
– Vi ser att det är inom den kategorin, det vill säga anhörigassistens, som en del av problemen inom branschen finns, så vi tycker att det är bra att man utreder det. Samtidigt ska man komma ihåg att assistans i Sverige i dag inte skulle fungera utan anhörigassistans. Så vi ska inte kasta ut barnet med badvattnet men det måste finnas insyn hos alla brukare på ett eller annat sätt.
”Blandar ihop korten på ett fult sätt”
Patrik Silverudd tycker precis som Hans Dahlgren att debatten om brottslighet kopplat till personlig assistens kommit att handla om fel saker.
– Många blandar ihop korten på ett fult sätt när de rubriksätter. Att de 62 största bolagen har personliga assistenter som har kopplingar till kriminella är inte särskilt konstigt, säger han.
Totalt har Försäkringskassan studerat 699 assistansbolag och kommit fram till att 83 av dem bedöms ha ”särskilt nära koppling till den organiserade brottsligheten”. Då handlar det inte bara om anställda utan om ägare eller personer i bolagens ledning.
– Men man säger ju inte vilka 83 bolag det är till att börja med. Det är inte de 83 största, hade det varit det så hade det framgått. Men den huvudsakliga frågan är ju vad myndigheterna gör åt det här? Våra medlemmar vill ju inte konkurrera med fuskare och kriminella, det gör deras jobb mycket svårare.
Snedvrider konkurrensen
Det finns flera problem med kriminaliteten i branschen. Det mest allvarliga är att brukare riskerar att råka ut för bristfällig eller till och med obefintlig assistans när de faller offer för kriminella utövare. Men utöver det skadas samhället när kriminella använder systemet som en fasad för brottslighet, samtidigt som seriösa utövare påverkas negativt när de får konkurrera med kriminella utövare.
– Myndigheterna borde verkligen gå in och granska de här bolagen. Jag kan i ärlighetens namn inte förstå att det inte görs, för det borde verkligen vara huvudfokus.
Vårdföretagarna anser att Inspektionen för vård och omsorg, som är ansvarig tillsynsmyndighet, ibland fokuserar på fel saker.
– Det borde ju vara givet att de här 83 bolagen är de ärenden som är i fokus just nu, IVO borde verkligen vara på dem. Kan det finnas någonting som är värre än att man har kriminella som styr bolagen? Jag har svårt att se det faktiskt.
”Jag kan för mitt liv inte begripa varför det här inte är regel att man faktiskt gör den här granskningen.”
Även om IVO alltså ansvarar för att granska dem som driver assistansbolag, görs det inte per automatik någon kontroll av nya ägare eller vid ägarbyten. Enligt Patrik Silverudd går det till och med att köpa ett assistanstillstånd på nätet.
– Du och jag skulle kunna köpa ett bolag på nätet och starta ett assistansbolag i morgon utan att ha en enda jäkla aning om hur man bedriver assistans. Det är horribelt, tycker jag. Vi har tjatat om det här i ett antal år och nu ska det i alla fall utredas. Men jag kan för mitt liv inte begripa varför det här inte är regel att man faktiskt gör den här granskningen.
Patrik Silverudd ser trots allt positivt på den rapport som presenterats, eftersom han hoppas att den ska få politiken att agera. Han kan också förstå att vissa delar kan behöva utredas vidare, säger han.
Men det finns också förändringar som borde kunna införas ganska omgående, anser Patrik Silverudd. Vårdföretagarna har till exempel föreslagit en sorts ”check in check out”-system som ska kunna säkerställa att assistans faktiskt äger rum.
– Om vi kan få bort dem som inte är så nogräknade i branschen så är det bra för de seriösa utförarna för vi kommer att få större efterföljsamhet av regelverken.
– Vi behöver rädda assistansen. Ska vi göra det så måste vi också våga ta itu med de problem som ändå faktiskt finns. Varje skattekrona som går till fel saker är dåligt och assistansen har tyvärr fått ett dåligt rykte. Då är det ännu viktigare att man faktiskt visar att man gör någonting åt problemet.