DEN SVENSKA EKONOMIN

Regionernas miljardunderskott växer

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) varnar för miljardunderskott i sin senaste ekonomirapport. Arkivbild. Bild: Janerik Henriksson/TT

Ekonomi (TT)

Förra året innebar ett gigantisk underskott för Sveriges regioner. Och ännu värre blir det i år, varnar deras intresseorganisation SKR.

16 miljarder i underskott väntar.

Slutsatsen dras i SKR:s ekonomirapport. För även om räntesänkningar väntar och svensk BNP tar fart igen är de ekonomiska utmaningarna stora.

Organisationen bedömer visserligen att landets kommuner kommer att gå två miljarder kronor plus i år, men desto värre är det för regionerna vars ekonomi beskrivs som "mycket utmanande" framöver.

– Trots en jättestor förbättring av ekonomin 2025 räknar vi med att regionerna kommer att ha fortsatt underskott och väldigt svaga överskottsår. Regionerna ligger helt fel kostnadsmässigt medan kommunerna får en rejäl påfyllnad så det är väldigt olika bild för de båda, säger chefsekonomen Annika Wallenskog.

Redan förra året blev regionernas underskott större än budgeterat – totalt 12 miljarder, och för 2024 tror man att resultatet försämras ytterligare till minus 16 miljarder kronor. Bakomliggande orsaker är skatteintäkter som inte ökar tillräckligt, liksom kostnadsökningar för pensioner som kopplas till inflationssmällen under 2023.

En stor utmaning

En annan utmaning är befolkningsminskningen. För få födda barn kombinerat med låg invandring gjorde att 193 av Sveriges kommuner minskade sina invånarantal förra året. Detta leder också till lägre skatteintäkter, konstaterar SKR. I ett mera långsiktigt perspektiv ger det utmaningar.

– Det är en helt ny situation och där kan jag känna en viss oro. Kommunerna och regionerna är så vana vid att växa hela tiden. Vissa kan tänka sig att 2023 var ett undantag men så här kommer det att se ut framöver, säger Annika Wallenskog.

– Det kommer att bli jättestora effekter av det i regioner och kommuner.

Besparingsåtgärder väntar

Besparingsåtgärder gör nu att mellan 5 000 och 6 000 anställda riskerar att förlora sina jobb samtidigt som arbete pågår med att minska andelen inhyrd personal. Vilken effekt det i slutändan kommer att få hänger samman med Vårdförbundets övertidsblockad.

– Man har lyckats få ned kostnaderna för inhyrd personal med 19 procent, men det vi känner oss oroliga för när det gäller den här blockaden är om man kommer att lyckas eller måste man börja använda inhyrd personal igen, säger Annika Wallenskog.

Tobias Österberg/TT