DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

”Dags att avskaffa förvaltningschefen”

”Förändringsledning och innovation måste ofrånkomligen bli det nya normala. När stryker vi förvaltning ur den kommunala vokabulären?”, skriver Daniel Andersson, projektledare lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv, i en krönika.

Du som jobbar i en kommun, när upplevde du senast lugn och ro på jobbet? Vi är i slutet av en inflationschock med omfattande effektiviseringskrav som följd. Innan det präglades verksamheten av ett krigsutbrott i närområdet med tillhörande flyktingmottagande. Dessförinnan lamslogs världen av en pandemi med digital undervisning samtidigt som vi såg en eskalerande gängbrottslighet, flyktingkris, eurokris och finanskris, alla med sina olika effekter på den kommunala verksamheten. Parallellt pågår klimatkrisen som en lågintensiv men samtidigt akut kris som kräver genomgripande omdaningar av både privat sektors verksamhet och offentlig sektors regelsättning och tillståndsprocesser.

”Förvaltningschef – en stark kandidat till det svenska språkets mest destruktiva titel”.

Det lär inte lugna ner sig framöver. Bland annat står offentlig sektor inför stora pensionsavgångar och demografiskt drivna efterfrågeökningar, där vi redan nu vet att det inte kommer finnas i närheten av tillräckligt många för att bemanna upp välfärden om den bedrivs på samma sätt som idag.

Offentlig sektor halkar efter i digitaliseringen. Samtidigt som faxen fortfarande används i offentlig sektor är samhället i uppstarten av en AI-revolution. Det finns ett omfattande utanförskap som kräver satsningar bland annat på utbildning för att möta arbetsmarknadens behov och växande företag. Civilförsvaret ska skyndsamt stärkas för en oroligare tid.

Den som ska leda verksamheten genom årliga krisomställningar har titeln förvaltningschef – en stark kandidat till det svenska språkets mest destruktiva titel.

Språk är en spegelbild av organisationskulturen. De termer vi använder när vi pratar om och med varandra påverkar hur vi tänker och i förlängningen också hur vi agerar – både som individer men framför allt som grupp. Förvaltning är förvisso en etablerad synonym för offentlig verksamhet. Likväl kommer man inte ifrån det instinktiva motsatsförhållandet mellan att förvalta och att utveckla.

I kontrast till förvaltningarna har många kommuner en utvecklingsavdelning under kommunstyrelsen där ett fåtal strateger, ofta långt från linjen, ges sken av att axla utvecklingsbehovet. Under de kriser som varit har linjeverksamheten i förvaltningarna ofta uppvisat en makalös förmåga till anpassning. Men när krisen är hanterad ligger det likväl inte kvar i verksamhetens anda.

”En förvaltande kultur kommer att vara förödande för kommunernas förmåga att svara upp mot medborgarnas behov”.

Men någon slags förvaltning finns väl ändå kvar, åtminstone inom ekonomi och fastigheter? Inom exempelvis skolfastigheter är renoveringsbehovet av miljonprogramsbyggnaderna akut, samtidigt som kraftiga förändringar av elevprognoserna och krav på att arbetsmarknadens behov ska påverka dimensionering av utbildningsplatser gör att beståndet behöver anpassas – och det skyndsamt.

Och på ekonomiområdet har entreprenören Jens Nylanders AI-lösningar identifierat omfattande brister i kommuners inköp, där upphandlingsmyndighetens generaldirektör i Dagens Samhälle konstaterar att ”Problemet är oftast inte den enskilde upphandlaren utan att styrningen och organiseringen av inköpen i många organisationer inte är ändamålsenlig.” Varje procents effektivisering av offentliga inköp motsvarar nio miljarder skattekronor, men införande av exempelvis kategoristyrning kräver förändringsledning, inte förvaltningsanda.

Ska välfärden finansieras, utanförskapet minska, kvaliteten öka och kriser tacklas så gäller det att boosta utvecklingsförmågan. En förvaltande kultur kommer att vara förödande för kommunernas förmåga att svara upp mot medborgarnas behov.

Förändringsledning och innovation måste ofrånkomligen bli det nya normala. När stryker vi förvaltning ur den kommunala vokabulären?

Om krönikören

Daniel Andersson är projektledare inom området lokalt företagsklimat på Svenskt Näringsliv.