DEBATTEN OM UPPHANDLINGARNA
Krönika: Effektivare offentlig upphandling – finns det?
Det finns stora vinster att göra på effektivare upphandling. Det skriver Ellen Hausel Heldahl, expert på offentlig upphandling, i en krönika.
Värdet av de inköp som omfattas av upphandlingslagarna uppskattas till 879 miljarder kronor 2021, vilket är den senaste statistiken. Det motsvarade drygt en sjättedel av BNP (exklusive moms). De upphandlingspliktiga inköpen ökade med 60 miljarder kronor 2021 jämfört med föregående år. Hur dessa pengar spenderas har stor betydelse för företagen, för medborgarna, för myndigheters ekonomi och skattetryck samt för medarbetarna.
Det finns stora möjligheter för myndigheterna att öka nyttan och bedriva verksamhetsutveckling genom offentlig upphandling. Ett strategiskt förhållningssätt till offentlig upphandling är nödvändigt för att åstadkomma större nytta. Den största vinsten av att arbeta strategiskt med upphandling är framför allt att myndigheterna kan öka kostnadseffektiviteten. Myndigheterna kan helt enkelt leverera mer nytta för samma summa skattemedel. Detta kommer att vara särskilt viktigt i takt med att välfärdens finansiering blir en allt större utmaning för kommuner och regioner.
Svenskt Näringsliv påtalade i en rapport redan 2019 att det finns potential att arbeta effektivare med offentlig upphandling. Effektiviseringspotentialen uppgår till uppskattningsvis 5–15 procent beroende på myndighetens grad av inköpsmognad. Några av de förslag vi lyfte fram i rapporten var att de upphandlande myndigheterna bör arbeta med inköpsanalyser/spendanalyser samt införa kategoristyrning. Mot denna bakgrund är det därför glädjande att även Ekonomistyrningsverket (ESV) nu kommit fram till samma slutsats.
ESV har på regeringens uppdrag utrett om inköpsanalyser kan påverka effektiviteten i statliga myndigheters inköpsverksamheter. Utredningen visar att myndigheter kan effektivisera sin inköpsverksamhet genom att arbeta med inköpsanalyser. Analyserna kan också hjälpa myndigheten att nå sina effektivitetsmål. Inköpsanalyser kan därmed utgöra ett stöd för att utveckla och effektivisera myndighetens sakverksamhet. Vidare skriver ESV att analyserna kan bidra till att effektivisera utifrån bland annat ett legalitets-, kostnads-, kontinuitets- och verksamhetsnyttoperspektiv.
Betydelsen av kategoristyrning får också stort utrymme i rapporten, Inköpsanalyser effektiviserar statlig inköpsverksamhet (esv.se).
Jag tror att, med ESV:s rapport i ryggen, kommer regeringen ställa större krav på sina myndigheter att arbeta effektivare med offentlig upphandling. Men frågan är kanske ännu viktigare för kommuner och regioner. Sju av tio upphandlingar annonserades av kommunerna och hur dessa styrs av politiker och tjänstepersoner får stor betydelse för samhället.
Det är mot denna bakgrund som vi på Svenskt Näringsliv lägger så stort vikt vid spendanalyser/inköpsanalyser samt kategoristyrning i vår uppdaterade guide om offentlig upphandling. Vi vill gärna sprida de goda exemplen, varav några återfinns i guiden, men vi vill i framtiden kunna lyfta fram fler kommuner som förebilder i det viktiga arbetet med att effektivisera upphandlingarna. Vill ni vara med?
