DET SVENSKA FÖRETAGSKLIMATET

Debatt: Glöm inte de små företagen

Utan företag skulle det varken bli några skatteintäkter eller arbetstillfällen. Fyra av fem jobb skapas av små och medelstora företag, och får därför inte glömmas bort, menar Marie Svensson, ordförande i Svenskt Näringslivs SME-kommitté.

Vi är nog alla bekanta med ”Bygdens bärare”. Det är ett vanligt förekommande fenomen i speciellt lite mindre kommuner och det avser ett stort företag, ofta med lång historia på platsen och som är det dominanta varje gång det talas om företag, jobbmöjligheter och tillväxt. Det kan vara helt olika typer av företag, på något ställe är det ett byggföretag, på ett annat en gruva. Det kan vara en turistanläggning, en mekanisk fabrik eller ett livsmedelsföretag. Ibland kan det vara ett företag som inte ens existerar ännu, utan som är under planeringsstadiet.

De här företagen är viktiga, ofta helt nödvändiga för en kommun och dess invånare. Men, det finns en fara i att de stjäl allt ljus. För att ett samhälle ska leva och frodas krävs ett företagsklimat som är bra för alla bolag, små som stora. Och i kommuner där bygdens bärare är flaggskeppet, glöms ofta de mindre företagen bort.

I Svenskt Näringslivs SME-kommitté är vi 36 företagare som representerar olika branscher. Fastän vi är så olika har vi otroligt mycket gemensamt. Vi har liknande problem med för långa handläggningstider, med regelkrångel och med att hitta rätt kompetens. Vi har också samma driv, samma vilja att växa, bli framgångsrika och vara en aktiv del i lokalsamhället. Vi vet alla att för att få måste man ge, så vi engagerar oss i projekt som handlar om att förbättra skolor, trygghet och miljö. Så ja, även vi bär bygden.

Men vi blir ofta också förbisedda av våra kommuner, ibland då till förmån för de största bolagen – men ibland för att företag helt enkelt inte är särskilt prioriterade i kommunens agenda. De kommuner som hamnar högt i Svenskt Näringslivs ranking av det lokala företagsklimatet har det gemensamt att de både ser och lyssnar på alla företag, oavsett storlek och bransch. De förstår också att för att det ska gå bra för de riktigt stora, så krävs det en matta av välfungerande mindre företag som kan vara underleverantörer. Vi behöver helt enkelt varandra.

Fyra av fem jobb skapas i företag likt mitt och mina kommittékollegors. Vi bidrar och vi har behov. En kommun som vill ha framgångsrika företag måste därför sätta sig in i vad företagen behöver för att kunna växa.

Ibland kan det vara så enkelt som att ändra ett parkeringsförbud, men det kan också röra sig om så stora saker som att tänka till en gång extra innan man klubbar igenom sin översiktsplan. Att göra sina upphandlingsunderlag så att både små och stora företag har möjlighet att lägga anbud är en annan åtgärd jag skulle vilja se oftare, liksom att kommuner ska upphöra att driva bolag i egen regi som utgör uppenbar osund konkurrens till privata företag. Förbättra bemötandet hos kommunens tjänstemän så att de väljer att hjälpa istället för att mota bort företag som vill etablera sig eller utöka sin verksamhet är ytterligare en viktig sak. I samband med detta kan de med fördel göra tillstånds- och tillståndshantering bättre, snabbare och mer transparent. Det finns otaliga exempel på – ofta faktiskt relativt enkla och kostnadseffektiva – åtgärder som en kommun kan göra för att förbättra sitt företagsklimat.

Alla företag har ett värde i sig, men hur mycket vi bidrar med är inte alltid känt hos alla. Utan oss skulle det ju varken bli några skatteintäkter eller arbetstillfällen i kommunen. Sen har både vi och kommunerna ett ansvar att hjälpas åt; vi måste till exempel bli bättre på att ta emot praktikanter och prao-elever. Men dialog och samarbete är solklart den rätta vägen framåt.

Därför vill jag rekommendera kommunerna att lyssna på och föra dialog med de lokala företagarna – både med oss mindre och de större. Vi vill ju samma sak, att allt ska bli lite bättre för kommunen, för invånarna och för företagen.