DE KRÅNGLIGA MILJÖTILLSTÅNDEN

Het strid om klimatlag i EU

Får på bete i en svensk hage. Arkivfoto. Bild: Hasse Holmberg/TT

Klimatkänslorna svallar inför torsdagens utskottsomröstning i EU-parlamentet om planerna på en ny restaureringslag. Paradigmskifte, säger ena sidan. Orimligt, säger den andra.

Talande nog för striden så kommer de två åsikterna från partier som annars sitter i samma partigrupp i EU-parlamentet: liberala RE.

Där tänker Karin Karlsbro (L) göra tummen upp när EU-parlamentets miljöutskott (Envi) röstar om sin syn på saken.

"Den föreslagna lagen innebär ett paradigmskifte. Liberalerna har arbetat intensivt i förhandlingarna för att värna specifikt svenska intressen", skriver Karlsbro via SMS till TT.

Gruppkollegan Emma Wiesner (C) kommer däremot att rösta nej.

– Förslaget är extremt orealistiskt. Det här är ett väldigt långtgående förslag som skulle få väldigt stora konsekvenser, säger Wiesner på en digital pressbriefing.

Levande skogar

EU-kommissionen kom med sitt förslag i fjol somras med målet att år 2030 ska "återställningsåtgärder" ha genomförts på 20 procent av alla land- och vattenytor i EU.

Medlemsländerna ska bli skyldiga att ta fram bindande planer och mål för att skydda allt mellan grönområden i städer till mängden fjärilar och fåglar i markerna. Skogarna ska bli mer levande, med fler träd i olika åldrar. Dammar och andra hinder ska bort så att minst 2 500 mil av europeiska floder ska flyta obehindrat.

Förslaget har dock omgärdats av en allt hetare strid, där motståndarna varnar för att det riskerar att slå mot livsmedelsförsörjningen, medan anhängarna pekar på att det inte blir några livsmedel alls i framtiden om inte jord och vatten hanteras bättre.

Splittring

Frågan splittrar både regering och opposition i Sverige.

C hänger med hela den kristdemokratiskt konservativa partigruppen EPP, där bland andra M och KD ingår. Även Lantbrukarnas riksförbund, LRF, är kritiskt och varnar i en rapport för att lagen kan "minska den produktiva jord- och skogsbruksmarken markant".

L har i stället allierat sig med exempelvis MP och S. EU-parlamentsledamoten Heléne Fritzon (S) tänker rösta ja.

"Populistiska utspel baserat på gamla överspelade förslag är djupt oansvarigt", hälsar hon via SMS.

Ministermöte

Nejsägarna hoppas kunna fälla hela förslaget och vill att EU-kommissionen ska göra om det från grunden. Jasidan ser i stället fram mot fortsatta behandlingar tillsammans med EU:s medlemsländer.

Hur det än går i utskottsomröstningen är striden långt ifrån över. I mitten av juli väntas hela EU-parlamentet rösta om frågan. Bland medlemsländerna ska lagen diskuteras vid ett miljöministermöte i Luxemburg på tisdag.

Wiktor Nummelin/TT

Fakta

EU-kommissionen lade i juni 2022 fram sitt förslag till naturrestaureringslag i syfte att ordna en "fortsatt och hållbar återställning av en motståndskraftig natur med biologiskt mångfald". Målet är åtgärder som totalt täcker minst 20 procent av EU:s land- och vattenyta år 2030 och samtliga ekosystem som behöver återställas till år 2050.

Bland annat föreslogs att andelen grönytor i städer ska ökas med minst tre procent till 2040 och fem procent till 2050. Varje medlemsland ska uppnå en rad förbättringar när det gäller allt från mängden fjärilar och fåglar till andelen skogar med träd i olika åldrar.

"När vi återställer naturen tillåter vi den att förse oss med ren luft, rent vatten och rent mat och vi gör det möjligt för den att skydda oss från det värsta i klimatkrisen", sade klimatansvarige exekutive vice kommissionsordföranden Frans Timmermans i ett pressmeddelande om lagen.